Jan Häggström: Därför släpar Europa efter USA

USA-ekonomin har både stark efterfrågan och stark utbudssida (arbetskraft och produktivitet) medan motsatsen gäller för Europa. Tillväxtgapet är inte enbart ett konjunkturfenomen. Den växande klyftan speglar ett antal djupt liggande faktorer som lyfter USA men håller tillbaka tillväxten i Europa.

De långsiktiga tillväxtutsikterna i Europa är allt annat än gynnsamma. Demografin gör att befolkningen i arbetsföra åldrar inte växer längre. Därmed blir produktivitetsutvecklingen helt avgörande för att skapa ekonomisk tillväxt. Tyvärr ser detta område också klent ut. En uppdelning av tillväxtgapet mellan Europa och USA visar att merparten av skillnaden kan hänföras till produktiviteten. Så har det sett ut i mer än ett decennium men skillnaden i produktivitetstillväxt har accentuerats efter pandemin, med en stagnation i Europa och en acceleration i USA.

Ett antal faktorer står i vägen för att sätta fart på den europeiska produktivitetstillväxten. USA har ett stort försprång vad gäller innovationer, särskilt i teknologisektorn och för finansiella tjänster. Innovationerna bidrar till att höja produktiviteten men också till att skapa nya snabbväxande företag. Sedan 1970-talet har det skapats sex nya amerikanska bolag med ett börsvärde idag på över tusen miljarder euro, men inget nytt företag i EU som ens har ett värde överstigande hundra miljarder (källa: EU-kommissionens rapport om EU’s framtida konkurrenskraft, september 2024)

Varför släpar innovationerna i Europa efter?

Så varför har Europa släpat efter vad gäller innovationer? Utbildningsnivåerna skiljer sig inte märkbart även om EU inte har lika många topprankade universitet som USA. Vad som däremot avviker kraftigt är företagens investeringar i forskning och utveckling. I USA är de nästan dubbelt så stora som andel av BNP jämfört med EU.

SÅ varför ligger Europa efter USA på företagens satsningar på forskning?  Ett enkelt svar är att europeiska företag mestadels är i mogna sektorer där de stora teknologisprången ägde rum för många decennier sedan. Kunskapsinvesteringarna i Europa sker därför mestadels i så kallade mellanteknologiska företag, såsom bilar och traditionell läkemedelsindustri. USA spenderar betydligt mera i högteknologiska företag.

Så varför är det så få företag inom högteknologiska områden i Europa? Ett svar på denna fråga är att Europa saknar goda finansieringsmöjligheter för nya satsningar inom högteknologi. I USA finns det en mycket väl utvecklad marknad för riskkapital som kan förse växande företag med finansiering – allt ifrån så kallat såddkapital för ”startups”, via kapitaltillförsel från fonder specialiserade på ”venture capital”, till börsnotering och ett spritt ägande av bolagen. Detta ekosystem har i USA vuxit fram under lång tid och skapat ett antal specialiserade och väl fungerande nischer som hjälper företagen att växa och, minst lika viktigt, sorterar fram de mest livskraftiga företagen.

Tillförseln av riskkapital hänger i mångt och mycket på att det finns en riskvillig pool av sparande att tillgå. Där skiljer sig Europa kraftigt från USA. Visserligen är hushållens totala sparande i EU nästan 50 procent större än i USA men till större delen hamnar dessa pengar på bankkonton och inte på börsen. Banker är inte skapade för att hantera riskfyllda investeringar – tvärtom är man ålagda att vara försiktiga med insättarnas pengar och ännu mer så efter de striktare regleringar som trätt i kraft efter finanskrisen.

Flertalet länder i Europa saknar dessutom stora pensionsfonder som kan bidra med riskkapital i olika former. Relativt BNP är tillgångarna i Europas pensionsfonder inte ens en fjärdedel av USA:s, trots att antalet pensionärer kommande decennier är betydligt högre. Pensionssystemen i EU bygger i stor utsträckning på principen pay-as-you-go, det vill säga att morgondagens pensioner ska betalas av morgondagens skattebetalare och inte av ett fonderat pensionskapital. Sammantaget innebär dessa strukturella skillnader att tillgången på riskvilligt kapital är betydligt mindre i Europa än i USA. Därmed hålls framväxten av nya innovationsbaserade företag tillbaka.

Sammanfattningsvis: Vad är det som förklarar de stora skillnaderna vad gäller innovationer mellan Europa och USA? Är det frånvaron av högteknologiska företag som förklarar de låga satsningarna på kunskapsinvesteringar eller är det de relativt sett låga investeringarna i forskning och utveckling i EU som förklarar bristen på högteknologiska företag? Vad kommer först – hönan eller ägget? Den viktigaste förklaringen till båda fenomenen är nog tillgången på riskvilligt kapital. Om Europa ska kunna komma i kapp USA krävs en fundamental omställning av strukturen på kapitalmarknaden med minskad vikt för bankfinansiering och ökad betydelse för marknadsbaserade institutioner.

Sverige ett lysande undantag i Europa

Sverige ligger i den absoluta världstoppen på innovationer enligt Global Innovation Index (från World Intellectual Property Organization), rankat tvåa efter Schweiz men före USA på tredje plats. Det avspeglar att Sverige ligger på ungefär samma nivå som dessa länder avseende investeringar i forskning och utveckling som andel av BNP och betydligt högre än genomsnittet i EU.

Sverige har mycket bättre förutsättningar att förse växande företag med riskkapital än de flesta länderna i EU. Tillgången på ”venture capital” relativt BNP ligger dubbelt så högt som genomsnittet av de fyra största EU-länderna. Sverige kan även mobilisera en betydligt större pool av pensionssparande. Tillsammans med Danmark och Nederländerna har Sverige mer än 60 procent av det totala fonderade pensionskapitalet i hela EU. Till detta kommer att de svenska hushållens direkta sparande går till aktier i betydligt högre utsträckning än i övriga Europa.

Den svenska kapitalmarknaden skiljer sig alltså fundamentalt från den europeiska och påminner mer om den amerikanska. Resultatet i form av företag som vuxit och nått fram till börsintroduktion är också därefter. De senaste tio åren har fler än 500 svenska företag börsnoterats, fler än i Tyskland, Frankrike, Spanien och Nederländerna sammantaget. På kapitalmarknaden är alltså förutsättningarna i Sverige bättre för innovationer och nya tillväxtföretag än i övriga EU. Så är även fallet med produktivitetsutvecklingen.

Tyvärr sitter Sverige i samma båt som andra EU-länder avseende en annan viktig faktor för framtida kunskapsbaserade företag – den rika floran av tillväxthämmande regleringar. En ny, viktig sådan har just kommit på plats – det så kallade AI-direktivet, som redan fått svenska företag att överväga flytt av sin AI-baserade forskning ut från EU. Av den globala finansieringen för nystartade AI-företag sker idag över 60 procent i USA, tio gånger mer än i Europa. Nästa stora teknologivåg kommer inte från denna sida Atlanten.