Johan Norberg: Boken som förändrade allt
För 250 år sedan publicerade Adam Smith Nationernas välstånd (The wealth of nations). Boken förändrade hur världen förstår handel, marknader och välstånd. Idéerna om egenintresse, konkurrens och frihandel kom att forma både ekonomisk teori och den moderna världsekonomin.
Ibland berättas en anekdot om moralfilosofen och nationalekonomen Adam Smith (1723–1790). En vacker dag tog han sin vanliga morgonpromenad i den lilla skotska staden Kirkcaldy. Som så ofta försjönk han i tankar om människosyn och samhällsordning. Efter ett tag såg han sig om, i en främmande trakt. Han hade råkat gå nästan 20 kilometer – fortfarande klädd i morgonrock.
Det hade varit fascinerande att se insidan av det där huvudet, som formulerade så många banbrytande insikter om människan, marknaden och moralen. Adam Smiths mästerverk Nationernas välstånd, som lade grunden för den moderna nationalekonomin, publicerades i mars 1776. För 250 år sedan denna månad.
Adam Smith var en av de stora upplysningstänkarna och tog starka intryck av andra skotska filosofer som Francis Hutcheson och David Hume. Men den viktigaste inspirationen fann han ändå i vardagen – i allt denne tillbakadragne ungkarl lärde sig genom att betrakta och analysera det han såg omkring sig. I stället för att börja i religion eller abstrakta teorier ville han se och förstå. Kanske var det därför han ibland promenerade alldeles för långt i morgonrock.
Det som särskilt fångade Adam Smiths uppmärksamhet var hur miljontals individuella handlingar kan ge upphov till storskaliga och komplexa system, som språk och moraluppfattningar. Det kommer inte från Gud enligt Adam Smiths då kontroversiella slutsats – de var oavsiktliga resultat av generationer av oplanerat mänskligt handlande.
Ge mig det där som jag vill ha, så ska du få det här som du vill ha.
Så såg han även på ekonomin. När jag besökte Adam Smiths föräldrahem i Kirkcaldy påpekade guiden att den unge mannen från sitt fönster kunde se en marknadsplats där köpmän högljutt förhandlade med kunder. Där observerade han troligen för första gången hur människans vilja att bli rik tvingar henne att berika andra: ”Ge mig det där som jag vill ha, så ska du få det här som du vill ha.” Om sådana små vardagliga utbyten får ske fritt leder de steg för steg till en alltmer avancerad arbetsfördelning – och till storskalig ekonomisk tillväxt.
Här började Adam Smith också inse att merkantilismen var en villfarelse. Den äldre ekonomiska läran utgick från att handel är ett nollsummespel och att människor måste styras till att producera rätt saker. Adam Smith såg något annat. Människor ägnar sig frivilligt åt sådant som gör mest nytta för andra, därför att prissignaler visar både hur efterfrågan förändras och hur man tjänar på att tillfredsställa den. Därför behövs fri företagsamhet och oreglerade priser.
Och frihandel: ”Inget kan vara mer oförnuftigt än hela denna lära om handelsbalansen”, slog Adam Smith fast. ”En handel som, utan tvång och begränsningar, pågår mellan två platser, är alltid fördelaktig för båda.”
Adam Smith förespråkade inte ekonomisk frihet för att han trodde att företagarna var särskilt godhjärtade. Om de vore det skulle samhället kunna ge dem monopol och tullskydd utan risk. Tvärtom menade Adam Smith att företagarna skulle utnyttja sådana privilegier till att erbjuda ett sämre och dyrare utbud. Just därför behövs fri konkurrens – för att hålla dem i schack.
Om detta i dag låter självklart beror det bara på att Adam Smith har funnits. Och insikterna måste upprepas eftersom världsledare agerar som om han aldrig skrev sina böcker. Än en gång återfaller de i protektionism, industripolitik och geopolitisk resurskamp. Politiker bråkar hellre om fördelningen av dagens växelpengar än skapar förutsättningar för morgondagens förmögenheter. Det hade knappast förvånat Adam Smith själv. Han varnade för ”den lömska och förslagna varelse, allmänt kallad statsman eller politiker” som alltid väljer det kortsiktigt populära framför det långsiktigt rationella.
Nationernas välstånd blev i alla fall otroligt inflytelserik i sin samtid. När ett gammalt ekonomiskt system höll på att falla samman erbjöd boken en övertygande och hoppfull bild av vad som kunde komma efter. När Adam Smith en gång mötte och reste sig för den brittiske premiärministern William Pitt den yngre sägs denne ha invänt att det tvärtom var han och de andra som skulle stå tills Adam Smith satt sig: ”Vi är alla dina lärjungar.”
Adam Smith fick lärjungar även i Sverige. En av dem var upplysningsmannen och översten Georg Adlersparre, som översatte stora delar av Nationernas välstånd till svenska. Det var också Georg Adlersparre som ledde det väpnade uppror som störtade kung Gustav IV Adolf 1809 och satte punkt för hans envälde och krigspolitik. Georg Adlersparres trupper ockuperade Stockholm tills revolutionsriksdagen antog en ny grundlag med maktdelning och tryckfrihet. Så var gång du firar nationaldagen den 6 juni, bland annat till minne av 1809 års regeringsform, kan det finnas skäl att höja ett glas även för Adam Smith.
Få enskilda tänkare har haft större betydelse för den våg av liberaliseringar och handelsreformer som under 1800-talet bidrog till den industriella revolutionen och lade grunden för vårt moderna välstånd. Mellan år 1 och 1776 ökade världens genomsnittliga inkomster med blott 30 procent. Sedan 1776 har den ökat med nästan 1 400 procent.
Bagaren är inte vår fiende – inte ens om han är fransk. Den enes bröd behöver inte vara den andres död.
Men Adam Smiths inflytande begränsade sig inte till ekonomins område. Äldre tankesystem utgick från att människan ständigt slogs om begränsade resurser. Därför gällde det att kontrollera andra grupper, hålla nere rivaliserande länder och ta kontroll över dem med krig och kolonialism.
När Adam Smith påpekade att det inte är av bagarens godhet vi förväntar oss bröd, utan av hans omtanke om sitt eget intresse, formulerade han inte bara en ekonomisk insikt. Han beskrev en ny världsåskådning: Bagaren är inte vår fiende – inte ens om han är fransk. Den enes bröd behöver inte vara den andres död. Människor behöver inte frukta grannländer, andra samhällsklasser, religiösa minoriteter eller kvinnlig frigörelse. Ju mer andra kan prestera, desto större blir det sammanlagda välståndet – och desto mer finns att vinna genom frivilligt utbyte.
Att samhällen efter tusentals år av slaveri, religiöst tvång och kvinnoförtryck började montera ned dessa ordningar just under 1800-talet är delvis ett resultat av den smithska världsåskådningens genombrott. Det var inte en profet eller andlig vägvisare som lärde mänskligheten att gå från allas krig mot alla till lev och låt leva. Det var en disträ nationalekonom från Kirkcaldy.
Följ taggar
