Adam Smith sådde fröet till både liberalism och marxism

Medkänslan definierar människans väsen, men det är strävan efter egennytta som driver samhällen framåt. Det var den skotske moralfilosofen Adam Smiths slutsats när han lade grunden till nationalekonomin som vetenskap.

Skrivbordslampa som lyser upp en stadssiluett med flygande papper på blå bakgrund
Denna vecka är det 250 år sedan boken ”Nationernas välstånd” förändrade ekonomiskt tänkande. Foto: Gabriella Agnér
Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

Adam Smith säger att varje människa har en tendens och en rätt att försöka förbättra sin egen situation.

– För honom finns ingen motsättning mellan medkänsla och egennytta – det finns en harmoni, säger Svante Nordin, författare och professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet.

Denna strävan att förbättra den egna situationen får människorna att anstränga sig och tillsammans bygga civilisationen – som om de leddes av en ”osynlig hand”. Enligt Adam Smith är det denna kraft som fört mänskligheten genom fyra utvecklingsstadier: jägare- och samlartillvaron, herde- och nomadsamhället, jordbruks- och feodalsamhället och slutligen civilisationens slutstation: det fria marknadssamhället.

Starten på en ny värld

Det var detta fjärde och slutgiltiga samhälle som höll på att ta form när Adam Smith publicerade sitt mest inflytelserika verk, Nationernas välstånd, i början av mars för 250 år sedan. Den industriella revolutionen låg i startgroparna och bara några månader återstod till USA:s självständighetsförklaring – starten på en ny värld byggd på marknadsekonomi, rättigheter och demokrati.

Adam Smith och de andra skotska upplysningsfilosoferna försvarade det framväxande kommersiella samhället mot det äldre krigar- och feodalsamhälle som Västeuropa höll på att skaka av sig.

– De föredrog ett kommersiellt samhälle som byggde på samförstånd, konsensus, kontrakt och ömsesidighet framför ett samhälle grundat på fysiskt våld och repression, säger Svante Nordin.

Porträtt av en äldre man med grått hår, iklädd ljusblå skjorta
Svante Nordin, författare och professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Foto: Axel Nordin

Adam Smith såg människans strävan efter ett bättre liv, framgång och status som det som drev fram industrier, livsmedelsproduktion, vetenskaper och en mer förfinad kultur.

”Kärnan i dagens nationalekonomi”

Adam Smiths idéer fick enorm genomslagskraft bland andra tänkare och kom i förlängningen att få politiska konsekvenser. Hans tro på den fria marknaden och kritiska syn på statlig inblandning inspirerade liberaler som John Stuart Mill och moderna neoklassiska nationalekonomer som Milton Friedman.

– Han formulerar den ekonomiska liberalismens idé, säger Svante Nordin.

Samtidigt kom hans marknadsteorier att inspirera andra filosofiska tankevärldar och politiska rörelser.

Porträttgravyr av Adam Smith, visar en man i profil med långt hår och 1700-talskläder.
Porträttgravyr av Adam Smith. Foto: Shutterstock

– Hegel läser Adam Smith med stort intresse och inspireras i allra högsta grad av honom i sin syn på civilsamhället. Och Karl Marx, som är Hegels lärjunge, betraktar Adam Smith med stor högaktning och ser sig själv som en efterföljare.

Adam Smith var först med att på ett filosofiskt och vetenskapligt sätt formulera idéer om marknaden och om hur produkter och tjänster får ett värde.

Idéerna fortsätter att prägla ekonomisk teori, menar Svante Nordin.

– Det är kärnan i dagens nationalekonomi. Det går att följa en teoretisk linje från Adam Smith till David Ricardo, Alfred Marshall, John Maynard Keynes till Milton Friedman och många andra.

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel