Kan Nibe nå toppen igen efter det stora raset?

I januari 2020 kostade en Nibeaktie 40 kronor. Två år senare hade priset klättrat brant uppåt till en toppnotering på 136 kronor. Ytterligare 15 månader senare – i augusti 2025 – hade aktiekursen kollapsat till 38 kronor. Vad ligger egentligen bakom denna remarkabla stigning på 240 procent följt av ett dramatiskt ras på 73 procent för ett svenskt industribolag?

Det enkla svaret är att Nibe gått från rimligt till skyhögt värderat för att sedan bli dumpat och rentav misstrott av analytikerkåren. Den verkliga dramatiken kanske inte återfinns i Nibes förmåga att generera framtida vinster utan i analytikernas skifte av åsikt. Nibe är ett närmast övertydligt exempel på hur sentimentet kring ett bolag kan gå från gult till grönt till rött. De senaste veckorna har visserligen Nibeaktien revanscherat sig något, men på aktiemarknaden finns fortfarande en utbredd skepsis mot bolagsledningens förmåga till vinsttillväxt.

– Nibe är ett storbolag som fortfarande kommunicerar med marknaden som om det vore ett småbolag. Varför rapporterar man inte sin orderingång? Och varför vägrar man att redovisa de olika dotterbolagens siffror i lokala valutor? säger en analytiker som inte vill bli citerad med namn.

Analytikern som Finansmagasinet talat med får medhåll av flera kollegor som menar att Nibe visserligen blivit mer transparent och kommunikativt de senaste två åren men att det fortfarande finns stor förbättringspotential. Att byta vd står högt upp på flera analytikers önskelista.

– Det är inget snack om att Gerteric Lindquist byggt upp ett fantastiskt bolag. Men det är hög tid att han lämnar nu. Han kommer inte kunna upprepa det som skedde för bolaget under 2022, säger en annan analytiker som inte vill bli citerad med namn.

När böckerna för 2022 stängdes kunde Nibes vd och storägare se tillbaka på bolagets starkaste år någonsin. Försäljningen hade vuxit med smått osannolika 30 procent, vilket gav en omsättning på över 40 miljarder och ett resultat efter finansnetto på 5,6 miljarder kronor. Vinstmarginalen räknades till urstarka 14 procent. Nibes kunder, som utgörs av grossister inom bygg- och vvs-sektorn, beställde värmepumpar och klimatsystem på löpande band. Och det fanns fler glädjeämnen än urstarka siffror. Under året hade Nibe också slutfört förvärv av ett italienskt, två kanadensiska och ett tyskt bolag samtidigt som man sålt 26 procent av aktierna i schweiziska Schulthess. Analytikerna var lyriska.

”Miraklet i Markaryd”

– Den marknad vi såg 2022 var på olika sätt dopad. Den byggde på antaganden och förväntad marknadstillväxt som vi var tydliga med att vi inte trodde på långsiktigt, men vissa politiker och aktörer i branschen trodde mer på dem och saluförde dem friskt. Det bidrog till dopningen, säger Hans Backman, finansdirektör på Nibe.

Enkelt uttryckt kan man säga att alla stjärnor stod rätt för ”miraklet i Markaryd”. Allt fler hushåll världen över valde att fasa ut fossila oljepannor och gasbrännare som värmekällor i sina villor och småhus.

Statliga minusräntor och skatteavdrag stimulerade privatpersoner att ta banklån och investera i nya energieffektiva lösningar. Dessutom hade länder som Tyskland, Polen och Italien helt eller delvis avvecklat sin kärnkraft med volatila elpriser på den europeiska marknaden som följd. Pandemin fick hushållen att på bred front investera i sina fastigheter, och när Ryssland 2022 invaderade Ukraina blev prisincitamentet än starkare när både de europeiska spotpriserna på el och priset på gas sköt i höjden.

Som om detta inte vore nog lanserade EU-kommissionen åtgärdspaketet Fit for 55 med mål att reducera EU-ländernas växthusgaser med 55 procent fram till år 2030. Ett viktigt steg i strategin var att tredubbla antalet värmepumpar på den europeiska kontinenten – från dagens 20 miljoner till 60 miljoner. Nibe, känt för sin höga kvalitet och starka position på strategiskt viktiga marknader som Tyskland, Benelux och Skandinavien, låg i pole position för att leverera till den jättemarknaden. Analytikerna, fondförvaltarna och investerarna drog ut Nibes kurvor i pilens riktning och häpnade över vad de såg. Det fanns liksom ingen bortre gräns på den gröna omställningen, energieffektiviseringen och Nibes tillväxt.

– De mest euforiska bedömningarna av den europeiska värmepumpsmarknaden för cirka 5–6 år sedan byggde på att det skulle säljas 8–10 miljoner värmepumpar om året per 2030. Dagens bedömningar indikerar i stället cirka 3 miljoner, vilket förvisso är en väsentligt lägre siffra men som ändå innebär ett trefaldigande av dagens marknad, säger Hans Backman.

Nibe steg till 80 kronor – riktkurserna höjdes till 120 kronor. Aktien klättrade till 100 kronor – riktkurserna reviderades upp till 150 kronor. Så här i backspegeln framstår det som en perfekt storm. Eller en galen tid.

Folkaktien som marionett

Men inflationen, Donald Trump och en tysk tvärnit tog snabbt död på optimismen. Inflationen bet sig fast, men de europeiska priserna på gas och drivmedel började falla på bred front. De chockhöjda räntorna gjorde det dyrare att installera Nibes produkter men själva incitamentet till att investera i en ny värmeanläggning försvagades. Byggföretag och vvs-firmor avbokade sina beställningar. Grossisterna, som stod med stora lager av Nibeprodukter, satt nu med stora lager som de var tvungna att rea ut.

– Under pandemin var efterfrågan så stor att både grossister och installatörer köpte direkt från oss. Det var de som byggde upp stora lager. Och det var de som i vissa fall sänkte priserna, på grund av för stora lager eller kanske en del äldre produkter de ville bli av med. Vi sänkte dem inte! säger Fredrik Erlandsson, chef för investor relations på Nibe.

Mellan 2023 och 2024 sjönk Nibes försäljning från 46 till 40 miljarder och resultatet föll från 6,3 till 2 miljarder kronor, men Nibe behövde aldrig sänka sina priser.

Nibe har efter 28 år på Stockholmsbörsen och en värdeökning på över 13 000 procent blivit något av en svensk folkaktie. Bolaget har 162 000 privatpersoner i ägarlistan samtidigt som de flesta stora institutioner och pensionsfonder sitter på ett innehav. Nibe är å ena sidan något av var mans egendom. Å andra sidan vilar den avgörande makten över bolaget på ett fåtal händer, en sammansvetsad grupp av A-aktieägare som kontrollerar 20,2 procent av kapitalet och 45,86 procent av rösterna. När grundaren Nils Bernerup sålde sitt livsverk till 18 anställda med vd Gerteric Lindquist i spetsen skrevs det nämligen in i bolagsordningen att aktierna skulle delas in i en A- och B-klass där den första dels är röststark, dels inte kan säljas på börsen utan vidare. Om en A-aktieägare ville sälja sina aktier har de övriga A-aktieägarna nämligen förköpsrätt. För några år sedan genomfördes en ändring som gjorde det möjligt för barn och barnbarn till ägare av A-aktier att ärva utan att behöva bjuda ut aktierna till hembudsförsäljning. På så sätt tryggas kontinuiteten och de röststarka A-aktierna hålls inom kretsen av arvtagare till de 18 Nibeanställda som övertog bolaget för 37 år sedan. Tillsammans med de största finansiella ägarna, finansmannen Melker Schörlings döttrar Märta och Sofia, har kollektivet av tidigare chefer en röstmajoritet på 65,5 procent.

När Nibeaktien stod på topp sågs denna kontinuitet i ägandet som en garant för stabilitet och långsiktighet. Gerteric Lindquist så kallade ”pilotroll” – alltså både vd och storägare – betraktades som en faktor bakom framgången. Men nu, när aktien handlas under 40 kronor, påpekar flera investerare bristen på förändringsbenägenhet och förnyelse.

– Gerteric Lindquist är för tongivande och jag har svårt att se hur hans starka roll balanseras av styrelsen. Jag ifrågasätter om styrelsen och A-aktieägarna verkligen har förstått allvaret i situationen, säger en investerare som inte vill figurera med namn.

Två avgörande faktorer

Om ”allvaret i situationen” är analytikernas kapade riktkurser eller nedgången i efterfrågan på Nibes produkter är dock oklart. Desto mer uppenbart är att Nibes framtidsutsikter debatterats flitigt på aktiemarknaden det senaste året. Diskussionen kan enkelt delas in i två läger – de som tror att det kommer att ta lång tid och krävas tålamod för Nibe att komma tillbaka till forna nivåer och de som menar att revanschen redan börjat.

Det senare lägret representeras dels av Gerteric Lindquist, dels av ett fåtal optimistiska analytiker. Det förra utgörs främst av finansfolk – analytiker, fondförvaltare och mäklare.

– Rekordåren 2021 och 2022 var exceptionella, marknaden räknade med en multipelexpansion på 50–70 gånger vinsten. Sedan dess har de makroekonomiska förutsättningarna förändrats dramatiskt, säger Lucas Mattsson, analytiker på Inderes.

Han är den svenske analytiker som satt den lägsta riktkursen av alla som följer Nibe. Lucas Mattsson håller visserligen med om att det finns tydliga tecken på ljusning när inflationen är under kontroll, räntorna mer än halverats och den tyska konsumentmarknaden börjar vakna till liv igen. Men han menar att det kommer att ta lång tid innan efterfrågan är tillbaka på de höga nivåer som rådde för 2–3 år sedan.

Lucas Mattsson får medhåll av Paretos analytiker Anders Roslund, som menar att två faktorer är avgörande för Nibes intjäningsförmåga. Dels nybyggnationen av bostäder i folkrika länder som Tyskland, Polen och Storbritannien. Dels utvecklingen för gaspriset på den europeiska kontinenten.

– Nibe är beroende av konverteringen från fossil gas till förnyelsebar värme. Det måste ske, men just nu finns det inga europeiska politiker som vågar föreslå en straffbeskattning av fossila bränslen. Jag har svårt att se någon positiv trigger för Nibes aktiekurs just nu, säger Anders Roslund.

Fullt realistiskt, säger vd:n

Flera analytiker oroas också av det som man beskriver som en inbrytning på marknaden från asiatiska spelare som tillverkar och säljer elektriska värmekällor till en betydligt lägre kostnad än vad Nibe kan erbjuda. Men här menar Fredrik Erlandsson att analytikerna blandar ihop äpplen och päron.

– Det stämmer att det finns ett visst gnissel mellan oss och analytikerna där vi tycker att de kanske inte riktigt förstår vår verksamhet fullt ut. Särskilt tydligt är det i frågan om internationell konkurrens och prispress. Det stämmer att det kommit in flera asiatiska spelare som konkurrerar med lägre pris – på enklare luftvärmepumpar som är billiga att köpa och lätta att installera! Men det är ju ett helt annat marknadssegment, säger ir-chefen på Nibe.

Senast Gerteric Lindquist presenterade kvartalssiffror var återhämtningstendensen tydlig. Omsättning på årsbasis var tillbaka på 40 miljarder kronor och trenden på rörelsemarginalen pekade uppåt från 8,7 procent. Men det som verkligen fick analytiker och ekonomijournalister att höja på ögonbrynen var Nibe-vd:ns framtidslöfte: vid årets slut skulle rörelsemarginalen vara tillbaka på ett historiskt genomsnitt – alltså strax över eller under 10 procent.

Fullt realistiskt, anser Gerteric Lindquist.

Alldeles för offensivt, menar de flesta analytiker.

Den 14 november får vi veta svart på vitt om målen är för högt ställda eller om analytikerna tryckt ner Nibe för hårt. Då rapporterar Gerteric Lindquist Nibes tredje kvartal för 2025.