Karl Hedins ilska efter stoppade vargjakten: ”Låt landet svämma över av varg”
Vargjakten 2026 stoppas av förvaltningsrätten efter Naturskyddsföreningens överklagan. Domstolen anser att licensjakten hotar att utrota vargen, en motivering som sågas av affärsmannen och vargdebattören Karl Hedin:
– Man måste se till kostnaderna och skadorna, nu är det kört för viltförvaltningen.
Licensjakten på varg 2026 skulle inledas den 2 januari med målet att fälla 48 vargar och få ner stammen från officiella 300 individer till 170 i enlighet med regeringens direktiv. Men detta överklagades av bland annat Naturskyddsföreningen, Nordulv och Svenska Rovdjursföreningen.
Nu har Förvaltningsrätten i Luleå stoppat jakten utifrån överklagandena och menar att den inte är förenlig med EU:s art- och habitatdirektiv.
I domskälen står bland annat:
”Det huvudsakliga skälet för upphävandet är att domstolen inte funnit att länsstyrelserna kunnat uppfylla sin bevisbörda och visa att den planerade jakten inte skulle försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos vargpopulationen”.
"Orsakar enorma kostnader"
Jägarnas Riksförbund (JRF) kritiserar domstolens utslag, bland annat utifrån ett kostnadsperspektiv. Enligt Rovdatabasen, som Naturvårdsverket står bakom, dödades 482 tamdjur av rovdjur 2024. Under perioden betalades ett statligt stöd om 11 miljoner ut för att finansiera åtgärder som förebygger rovdjursangrepp.
– Den absoluta merparten av angreppen orsakas av varg, säger Jens Gustafsson, riksviltvårdskonsulent på JRF.
Han tillägger:
– De synliga kostnaderna är bara en bråkdel av de faktiska kostnaderna, som kan komma att öka. Det stora är inte utbetalningar efter angrepp och skyddsåtgärder. Att röja vid rovdjursstängdel, samla in kor som flytt, personligt lidande och sömnlöshet med sjukskrivningar som följd orsakar enorma kostnader. För att inte nämna sjunkande priser på fastigheter och jaktarrenden.
– Därtill kommer sådant som att människor som vill bo på landsbygden med barn ger upp och flyttar till tätorter. Glesbygden avfolkas därmed ännu mer och hagar och ängar växer igen, vilket motverkar artrikedom, säger Jens Gustafsson.
Fakta
· EU har klassificerat om vargen från att vara strikt skyddad till jaktbar.
· Länsstyrelserna i Dalarna, Södermanland, Västmanland, Västra Götaland och Örebro län har beslutat att totalt 48 vargar får fällas i januari och februari 2026.
· Samtidigt har regeringen sänkt det så kallade referensvärdet för en livskraftig stam från 300 djur till 170, ett besked som vilar på forskning som inte tyder på vargens överlevnad på sikt är hotad.
· Detta har fått häftig kritik av delar av EU-kommissionen som anser att den svenska linjen är ovetenskaplig och riskerar vargens överlevnad på sikt.
Hedin är mycket kritisk
Karl Hedin som nyligen sålde delar av sitt industriimperium, men har behållit ett stort skogsinnehav – och sitt intresse för natur och jakt är starkt kritisk till domstolsutslaget. Han menar att kostnaderna och skadorna som vargen förorsakar inte lyfts tillräckligt mycket i debatten. För egen del ser han slutet för viltförvaltning och tamdjurshållning.
– Det har varit roligt och intressant att tänka till, räkna och försöka lista ut hur rådjuren skulle bli fler och älgstammen lagom stark. Nu är det meningslöst när några vargfamiljer sveper över markerna och tar för sig. Vargfrågan är en konflikt mellan dem som skadas ekonomiskt och psykiskt och de som inte skadas men tycker att det är kul med varg.
– Jag är inne på att det enda som återstår är att låta landet svämma över av varg. Då kanske myndigheterna förstår att skadorna inte är något som kan nonchaleras. Jag tycker jägarna ska vägra jaga varg tills vi får en förvaltning som lever upp till riksdags- och regeringsbeslut.
Karl Hedin nämner att man på SLU Grimsö forskningsstation inför ett riksdagsbeslut 2013 fastslog att så få som 40 vargar i hela Skandinavien skulle upprätthålla bevarandestatusen.
– Vi är i en situation då det kanske föds cirka 300 vargar varje år, som når vuxen ålder. Vart tar de vägen? Jag vill påstå att vi har många fler vargar än vad länsstyrelserna anser. Regeringen slår fast en nivå, men myndigheterna och aktivister obstruerar och ser till att det blir något annat.
"Domen är välskriven"
Också regeringen är negativ till domstolens utslag. Till Aftonbladet säger landsbygdsminister Peter Kullgren att regeringens syn på saken inte ändrats och att han inte tror att sista ordet i processen är sagt.
Skulle beslutet stå sig befarar Peter Kullgren att svensk matproduktion hotas.
– I förlängningen så påverkar ju en för stor vargstam alla de som bor i områden eller försöker ha en livsmedelsproduktion i områden med mycket varg, säger han till tidningen.
Enligt Naturskyddsföreningen finns det emellertid skäl att tro att förvaltningsrättens dom kan stå sig.
– Den kommer säkert att överklagas, men domen är välskriven. Enligt forskningen är 170 vargar för lågt för gynnsam bevarandestatus. Jag hoppas att detta kan vända rovdjurspolitiken i Sverige, säger Oscar Alarik, chefsjurist på Naturskyddsföreningen.
Även han anser att det finns en ekonomisk aspekt i sammanhanget, men att det är regeringens politik angående en minskning från 300 till 170 vargar som kostar pengar.
– Man vill att vargarna ska kontrolleras som om de levde i stora djurparker för att kunna klara genetiken med en så liten vargstam som möjligt. För detta har regeringen ökat anslagen med över 300 miljoner kronor under tre år, säger Oscar Alarik.
Följ taggar