Katrine Kielos: AI ska ersätta mjukvara? Hästarna överlevde ju tågen!
Många mjukvarubolag faller på börsen i rädsla för att AI ska göra dem överflödiga. Teknikhistorien visar dock att nya genombrott sällan utplånar det gamla över en natt.
”Sälj mjukvara!” har blivit en av 2026 års tydligaste investeringstrender. Börsen oroar sig för att traditionella mjukvarubolag ska slås ut av ny AI-teknik. Om AI kan skriva rapporten och skapa presentationen direkt – vem behöver använda Microsoft Office-paket eller bildredigeringsprogram från Adobe?
Det teknikhistoriska motargumentet stavas: hästar. När järnvägen kom på 1800-talet var det rimligt att tänka sig att tågen skulle slå ut hästarna. Så blev det också. Men den som omedelbart sålde sina “häst-aktier” gjorde en dålig affär. För i takt med att järnvägstransporterna ökade kraftigt, ökade nämligen även transporterna med häst.
Nästan alla föremål som skickades med järnväg behövde samlas in och distribueras. Detta gjordes av hästar i båda ändar. Det var därför ofta järnvägsbolagen som ägde de största hästflottorna i det tidiga 1900-talets städer.
David Edgerton som innehar Hans Rausing-professuren i teknikhistoria vid Kings College i London konstaterar i sin bok ”The Shock of the Old” att tidens största och mest innovativa brittiska järnvägsbolag år 1924 hade lika många hästar som lokomotiv: 10 000 av varje!
Uppfinnandet gentemot användandet
Det tog helt enkelt lång tid innan vi nådde ”peak häst”. När Adolf Hitler anföll Sovjetunionen 1941 gjorde han det med 624 000 hästar. Det var många fler än vad Napoleon Bonaparte tog med sig på sitt ryska fälttåg år 1812.
När Adolf Hitler anföll Sovjetunionen 1941 gjorde han det med 624 000 hästar. Det var många fler än vad Napoleon Bonaparte tog med sig på sitt ryska fälttåg år 1812.
En tid när det ju inte ens fanns några lastbilar.
Det är helt enkelt lätt att förväxla uppfinnandet av ny teknik med användandet av ny teknik. Edgertons huvudpoäng är att teknikens historia inte främst handlar om geniala genombrott. Den handlar minst lika mycket om underhåll, reparationer, reservdelar, kompatibilitet, uppgraderingar, utbildning, processer och vanor.
Det är därför som en sovjetisk automatkarbin från 1947 (Kalashnikoven) fortfarande är världens globalt mest använda vapen. Det är därför som det amerikanska bombplanet B-52 från 1952 fortfarande är i aktiv tjänst: trots att det sista exemplaret levererades redan 1962.
Det här bredare sättet att läsa teknikhistorien ger ett annat perspektiv på marknadens nuvarande rusning bort från mjukvarubolag. För även om AI-modellerna blir dramatiskt bättre betyder det ju inte att företag över en natt slutar använda sina befintliga system. Att ersätta ett program är ju inte bara att byta verktyg: det är att ändra arbetsflöden, ansvarsfördelning, kontrollsystem och ibland hela affärsmodeller.
Vi avvecklar det som fungerar
Å andra sidan kan våra berättelser om tekniken onekligen bli självuppfyllande. Den mest sedelärande historien i sammanhanget handlar även den om den brittiska järnvägen. På 1950-talet rekommenderade Lord Cherwell, en av Winston Churchills rådgivare att man skulle strunta i att modernisera järnvägen. För vad var poängen att kasta pengar efter denna föråldrade teknik? Detta var 1950-talet! Framtiden hörde rimligen till “helikoptrar och andra transportsätt”, argumenterade Lord Cherwell.
Och det är den verkliga faran: att vi avvecklar det som fungerar idag.
Eftersom vi inte klarar av att se vad som verkligen drar vagnen.
Följ taggar