Kevin Warsh pressad inför Jackson Hole: ”Laddad miljö”

USA:s finansminister Scott Bessent har vid flera tillfällen kallat sig själv för landets främsta obligationssäljare. Därför har den senaste tiden varit allt annat än bekväm för USA:s finansminister.

De amerikanska långräntorna har stigit, pressade av högre oljepriser och en våg av AI-investeringar som har bidragit till att driva upp kapitalkostnaden globalt. Samtidigt har aptiten på amerikanska statsobligationer svalnat – vilket har ökat säljtrycket och drivit räntorna uppåt.

I bakgrunden tornar USA:s skuldberg upp sig. 20 augusti passerade den amerikanska statsskulden 40 000 miljarder dollar – en svindlande summa som sätter press på den finansminister som har till uppgift att sälja in världens största obligationsmarknad, där amerikanska statsobligationer länge har betraktats som finansvärldens säkra hamn. I stället har investerarna flytt till tillgångsslag som guld och bitcoin.

Skuldberget gör också att USA har högre räntekostnader än försvarsutgifter. Samtidigt är det bara veckor kvar till mellanårsvalet, där prisvärdhet är ett centralt vallöfte för Trump-administrationen. Kriget i Mellanöstern har lett till drivmedelspriser som är högre än Vita huset har önskat och amerikanska låntagare, som ofta har sina bolån bundna på 30 år, pressas av de stigande långräntorna.

Den 19 augusti skickades det därför ut ett pressmeddelande där det framgick att USA:s finansdepartement kommer att köpa tillbaka redan utgivna statsobligationer för att minska utbudet. Det är tänkt att öka efterfrågan på obligationerna, vilket pressar upp priserna och därmed ned räntorna – eftersom obligationspriser och räntor rör sig i motsatt riktning.

Pressmeddelandet fick initialt sett önskad effekt. Räntorna föll tillbaka något, men har sedan återigen klättrat uppåt. En amerikansk 10-åring handlas på 4,7 procent och en 30-åring på 5,2 procent – nivåer som fortsatt är besvärande för Trump-administrationen.

Fed-tal i känsligt läge

Scott Bessents intervention har också kritiserats. Särskilt som återköpen av obligationer med längre löptider finansieras genom att ge ut nya kortfristiga statspapper.

I CNBC jämförde James Sullivan, delad chef för fundamental analys på JP Morgan, strategin med att ”betala sitt bolån med kreditkortet” – något som fungerar bra ett kort tag men som inte är hållbart i längden.

Resonemanget bygger på att återköpen inte gör något åt den växande statsskulden eller de stora budgetunderskotten. För att få ner skulden krävs i grunden minskade offentliga utgifter eller högre skatteintäkter – gärna båda.

– Ofta krävs det någon form av finanskris som gör att staterna tvingas ta tag i problemen, även om det är bättre att göra det innan, har Martin Flodén, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet sagt tidigare till EFN.

Men det är inte bara Scott Bessent som kan tänkas ha ett visst huvudbry över den amerikanska ekonomin. Fed-chefen Kevin Warsh har, liksom Bessent, utsetts av Trump och ska den 28 augusti hålla sitt första tal vid den årliga Jackson Hole-konferensen.

Talet kommer vid ett känsligt läge. De stigande obligationsräntorna, tillsammans med finansministerns beslut att ingripa på marknaden, har väckt frågan om hur Warsh ska förhålla sig till ett mer aktivt finansdepartement – och om finansdepartementets agerande riskerar att försvåra Feds arbete att styra de korta räntorna.

Detta samtidigt som den amerikanska inflationen fortfarande ligger över Feds mål på 2 procent. Fed och Kevin Warsh kan alltså behöva hålla räntorna höga för att få ned inflationen vilket i sin tur kan pressa upp långräntorna ytterligare.

”Laddad miljö” för Kevin Warsh

Maurice Obstfeld, tidigare chefsekonom på Internationella valutafonden och numera professor vid Berkeleyuniversitetet i Kalifornien, beskrev det som en prekär situation inför det stundande mellanårsvalet och med en volatil obligationsmarknad.

– Han (Kevin Warsh reds. anm.) försöker hitta sin väg och jobbar i en väldigt laddad miljö, sade han och fortsatte sedan:

– Marknaderna undrar vad Fed kommer att göra för att hantera inflationen som envist ligger över målet. Det finns definitivt en möjlighet att inflationstrycket leder till behov av räntehöjningar längre fram, vilket är anledningen till att vi ser en del av den här rörelsen i de längre räntorna.

Två av Trumps viktigaste ekonomiska män står därmed inför samma problem från varsin sida av marknaden: Warsh ska hålla tillbaka inflationen, Bessent ska hålla tillbaka räntorna.