Experterna om COP30: Trycket minskar – investerare ser risk för lägre avkastning

FN:s klimatmöte COP30 i Belém är på upploppet. Men 10 år efter att Parisavtalet antogs har världen förändrats i grunden, och klimatomställningen har tappat fart.

Louis Landeman, chef för hållbarhetsanalys på Danske Bank, pekar på en backlash för globaliseringen. I stället för samarbete kring gemensamma utmaningar betonas nationella intressen och konkurrensen mellan länder.

– Jag har inga stora förhoppningar om årets förhandlingar. Risken är att USA:s frånvaro gör det svårt att komma framåt med riktigt skarpa mål. Min upplevelse är att Kina och Indien får större inflytande i stället, och det är lite oroande för det gör att Europa isoleras allt mer, säger han.

EU:s klimattullar (CBAM) kritiseras från alla stora handelsblock som menar att de utgör handelshinder. Samtidigt backar EU nu från några av sina mest långtgående regler, för att minska regelbördan för de europeiska företagen och stärka den europeiska konkurrenskraften.

– Min bild är att de flesta stora bolag i Norden vill ställa om, men så klart kommer de att anpassa sig till det politiska landskapet, säger Louis Landeman.

Experten: Klimathotet ett faktum för investerare

Klimattoppmötet COP30 är inte bara en arena för politiska förhandlingar, utan en mötesplats för företag, investerare och lobbyister.

Ulf G Erlandsson, expert på grön finansiering och grundare av Anthropocene Fixed Income Institute, var på plats i São Paulo förra veckan.

– Klimatfrågan är relativt okontroversiell bland stora investerare, de har gått in i nästa fas som handlar om transitionsrisker i övergången mot fossilfritt och fysiska risker mot stater och företag i takt med att klimatet kommer att degradera, säger han.

Det är 10 år sedan Parisavtalet antogs med sikte på 1,5-gradersmålet för att säkra att den globala medeltemperaturen inte överstiger 2 grader. Nu menar allt fler att vi redan missat 1,5-gradersmålet, men det ska inte ses som att allting är kört. Tiondelar spelar roll.

– De största fonderna i världen är överens om att 2,7 grader är en betydligt sämre utveckling än 1,7 grader, säger Ulf G Erlandsson.

Han menar att klimatfrågan är mindre infekterad bland investerare än i politiken.

De största aktörerna på kapitalmarknaden, som förvaltar de största tillgångarna och befinner sig ”högst upp i näringskedjan”, har en långsiktig investeringshorisont. I deras värld är 2035 eller 2050, årtalen som ländernas klimatåtaganden tar sikte på, inga främmande tidsperspektiv.

– De ska förvalta människors framtida pensioner och har långa mandat, vilket ger ett mer långsiktigt perspektiv än i politiken – som tar sikte på valcykel, säger Ulf G Erlandsson och fortsätter:

– Politikerna underlevererar på 2035-målet om världen ska kunna nå netto noll 2050. Det är en rätt frustrerande process, när investerare bedömer att man får en högre avkastning om man når delmålen och netto-noll så småningom.

Norska oljefonden exempelvis, har konstaterat att de kommer att förlora 20 procent i sin USA-aktieportfölj om 2,7-scenariot slår in, relativt netto-noll scenariot.

Louis Landeman håller med om att investerarna behöver förhålla sig till verkligheten bortom den politiska konjunkturen.

– Så är det ju, även om regelverken blir mindre betungande så har inte klimatriskerna försvunnit, säger han.