Klippet för en ort som borde vara utdöende

Han ger intrycket av att vara posterboy för det svenska försvaret där han nu står framför mig i skyddshjälm och varselväst. Han har det där rejäla och blytunga ledarskapet med allsköns tydlighet i rösten. Nu berättar han om fabriken i Tobo, att Munters tog över byggnaden 1968 efter en radio- och tv-tillverkare som gått i konkurs, och om vilken väg vi ska gå, lite om verksamheten och vallonbygden.

Men strax ska det visa sig att Tommy Strömberg inte ens har gjort militärtjänstgöringen.

Det där naturliga lugnet och stabiliteten härrör i stället från en framgångsrik karriär som målvakt i division 2.

Där har han stått sina 10 000 timmar, stabil och beredd i kassen och styrt och ställt med laget. Medan fokuset legat på spelarna och bollens fart över gräset har han utformat en ledarstil som bygger på lika delar trygghet som tydlighet.

Läran om miljögifter

Via universitet och en magisterexamen i ekotoxikologi har han steg för steg tagit sig framåt i karriären. Innan han hamnade på Munters var han på Stora Ensos pappersbruk i Skutskär som produktions- och kvalitetsansvarig. Men nu är han här och han har gjort allt från att expandera tillverkningen till att anordna korvgrillning för att informera lokalbefolkningen om vad som händer på Munters. Ni hör ju själva att han är ett framtidsnamn. Mycket riktigt den här förmiddagen har Tommy Strömberg varit på anställningsintervju med HR-funktionen på Munters. Det gäller tjänsten som ny fabrikschef i Tobo.

Och var man sjuk den skoldagen när det talades om ekotoxikologi kommer här en kort lathund: Det är ett tvärvetenskapligt område kring effekterna av giftiga kemikalier på biologiska organismer och integrerar toxikologi och ekologi på flera nivåer – från befolknings- och samhällsnivå till ekosystem- och biosfärsnivå.

I klartext: läran om miljögifter.

Efter några timmar med Tommy Strömberg känner jag i magen: han kommer fanimej få det där jobbet. Sedan kommer han ta över hela Munters. Men nu kommer koncernchefen Klas Forsström till byn för invigningen.

Bruksorten blommar igen

Tobo är ett brukssamhälle i uppländska Tierps kommun. Sådana här platser ska egentligen inte finnas kvar längre. Alltså finnas kvar annat än som levande industrimonument över en tid när gruvan fortfarande gödde bygden och smederna härskade.

Men Tobo är mot alla odds i stället klart levande. Under de senaste tio åren har Munters gått från att ha 180 anställda till 300. Sådant märks på bygden.

När Tommy Strömberg ska berätta hur det står till med dem som arbetar här säger han att det lite slarvigt ligger till så att hälften bor i närområdet och övriga hälften kommer från Uppsala eller Gävle och vanligtvis med Upptåget.

Tommy Strömberg bor i Strömsberg.

Såklart.

Där har han villa och familj.

Två mil tar det från dörr till dörr och någon gång årligen cyklar han sträckan.

Strömsberg kallas Upplands vita pärla och där har tiden bara stått stilla. Sveriges minsta herrgård byggdes här 1758 som änkesäte åt Charles De Geers hustru. I populärkulturell tappning återfinns exteriören i filmatiseringen av Ingmar Bergmans Den goda viljan, då som hem åt disponent Nordenson.

På papperet är Munters verksamhet här endast ett pennstreck från att raderas ut. Relativa minifabriker som dessa placerade mitt ute i ingenstans lever alltid ett farligt liv. För de cirka 150 personer som tjänar sitt levebröd på fabriken och samtidigt bor kvar i bygden är fortlevnaden en förutsättning.

På den kombinerade pizzerian och livsmedelsaffären längs med huvudgatan råder lugnet innan lunchrusningen.

En efter en har sådana här orter långsamt försvunnit för att sedan helt dö ut.

Det är hit vi har kommit för att se Munters koncernchef Klas Forsström visa det motsatta.

Dagens möte tjänar som symbol för att de svenska bruken faktiskt inte är helt borta än.

Vad sade Göran Persson om den svenska ekonomin? Att den var som humlan. Den flyger men det borde inte gå. Samma är det med Tobo.

Klas Forsström rör sig vant igenom fabriken i Tobo. Han är kanske inte en av börsens mest kända profiler men det tycks inte bekymra honom nämnvärt. Egentligen bor han i en lägenhet på Kungsholmen i Stockholm men härstammar från Gävle där han också bor. Stora delar är han ändå på resande fot.

Han stannar och språkar med fabrikspersonalen som verkar tycka att det är mysigt att ha koncernchefen på plats.

Han har farit till Tobo nu på morgonen för att med en enkel ceremoni inviga den första fasen av en ny fabriksdel. Ett bevis på att verksamheten här är viktig.

– Det här är en typisk anläggning för Munters och det är ett exempel på vår framgång. Verksamheten i Tobo är av ”fabrik i fabrik”-upplägg. Här har vi en process för att ta fram avfuktarmaterialet som sitter i rotorn och fungerar som ett filter där vi trycker luft igenom små, små kanaler och då fastnar fuktmolekylerna utan att absorberas in ...

Klas Forsström är passionerad över sin verksamhet.

– ... När det sedan snurrar i ett aggregat då har vi tryckt fuktig luft igenom och torr luft kommer ut. Värmer vi upp luftflödet och trycker i motsatt riktning tar den med sig luftmolekylen eftersom den inte är absorberad. Det blir helt enkelt som en disktrasa där man kramar ut fukten. Livstiden på filtren är 5–10 år. Vi bygger också aggregatet med fläktar och värmare som sedan går ut till marknaden. Vi har en egen plåtverkstad som gör 70–80 procent av alla detaljer som behövs. Detsamma med elpaneler där vi också har vår egen tillverkning.

”In a region for a region”

Klas Forsström, en arbetsmyra som gick den långa vägen på Sandvik, en påläggskalv som med emfas hävdar att han aldrig var intresserad av det koncernchefsjobbet. Trots att analytiker som bevakar Sandvik säger att är man affärsområdeschef på ett bolag som Sandvik då ingår det att både vara intresserad och startklar för att ta över rodret.

När han klev på jobbet på Munters för sex år sedan var den första tanken om ställen som Tobo att de borde slås samman och bilda större och koncentrerade fabriker. Då fanns det 23 olika enheter eller sajter som man säger om man är managementkonsult och i övergångsåldern.

Om det blev någon rationalisering?

Nej, nu finns det i stället drygt 25 olika enheter och Munters är 2,5 gånger större i omsättning. Sex månader innan pandemin bröt ut tillträdde Klas Forsström och det var under de omständigheterna som han lärde sig att styrkan i att bygga ”in a region for a region.”

– Vi har lärt oss att vi måste vara självförsörjande inom respektive region för att kunna säkra vår överlevnad. Den lärdomen kommer inte att bli mindre angelägen i den omvärld vi lever i nu med tullar och oroligheter. Ingen som håller på med industri tycker om handelshinder. Med det sagt så tillverkas 90 procent av det vi säljer på vår största marknad USA i just USA. Ibland är det också bra att inte vara så snabb, att världen kanske inte ser ut som i böckerna på handelshögskolan.

– Fler stora industrier har nu fått erfara priset av att ha dessa stordriftsfördelar som kräver transporter mellan länder och fler kommer få fortsätta att märka hur mycket det kostar med tullar och oro.

– Att samla till några få kraftfabriker är helt enkelt omodernt i dag. Det som vi gör med våra 20-talet fabriker är betydligt mindre störningskänsliga och skapar en trygghet för marknaden. Alla blir oroliga inför hot om tullar, men vi kan konstatera att det inte går att vara mer välrustade inför de här hoten än vad vi är och det är tack vare den här strategin.

Nej, fabriker som Tobo ska inte slås ihop. De ska växa och bli större.

Det är ordning och reda i lokalerna och Tommy Strömberg säger att det både är kultur och säkerhet. Klas Forsström har onekligen klipp i stegen och tillryggalägger den inte oansenliga sträckan inom fabriken i rask takt.

Ett litet podium står framställt och Klas Forsström påminner starkt om ”kommunens starke man” när han invigningstalar.

Det finns tårta och symboliskt band uppsatt.

Först några ord om historien och vägen fram till i dag.

Sedan tystar han plötsligt, blott en sekund och ser ut över samlingen.

Där står de, slitvargarna. De som får den här strategiska verksamheten i ingenmansland att gå runt. Som fått bryta ackordet en stund för att få vara med. Jodå, de trivs här. Munters är ett bra ställe.

Klas Forsström säger med statsmannamässig emfas:

”De bästa dagarna är inte nu. Det är dagarna framför oss.”

Sedan klipper han bandet.

Applåder kommer.

Saxen är slö.

Tårta serveras.

Vad gör de, egentligen?

Varför vet man så lite om Munters?

Ja, det tycker Klas Forsström också är en bra fråga.

Det visar sig att det inte är helt lätt att beskriva vad företaget verkligen gör. Klipp till någon timme efter invigningen när vi sitter och språkar över en kopp. Klas Forsström inser att han dricker tvåsiffriga antal koppar kaffe när han ger sin hisspitch över bolaget han basar över.

– Munters är ett kundfokuserat företag som bidrar med verksamhetskritiska produkter och system för många industrier.

Utvärdera den meningen själv?

– Då tycker jag att den beskriver Munters väldigt väl, men man kan också säga så här: Munters är ett klimatföretag som levererar klimatlösningar för många industrier och är väldigt syftesdrivet. For customer success and a healthy planet omfamnar det vi gör.

Är det svårt att förstå vad Munters är?

– Nej, Munters är ytterligare ett exempel på de här svenska företagen där det står en briljant uppfinnare bakom en innovation och en rad världsledande produkter. Med det sagt så är vi inte en av de stora svenska industrijättarna. Bolag på vår nivå behövs för att tillsammans med de stora jättarna står vi bakom det svenska industriundret.

– Men ja, jag tycker kännedomen om Munters måste öka, inte bara bland investerarkollektivet utan också bland allmänheten i stort.

Mannen bakom kylskåpet

Född och uppvuxen i Dalarna var Carl Munter vänster en mångsidig uppfinnare som grundade industrigruppen Munters och var far till cirka 1 000 patent. I korthet kan man säga att kyla gick som en röd linje genom hans yrkesliv. Bland annat belönades han 1925 med Polhemspriset för Om alstring av kyla. Passerar du gränsen mellan Solna och Danderyd per bil ser du på höger sida det väldiga sjukhuset och på höger sida en slottsliknande villa på en mäktig höjd. Villa Skogsberg byggdes 1915 av John Klingspor. Men det var här Carl Munters huserade i flera decennier och av den anledningen som huset i dag kallas för Munterska villan och att den närbelägna Godsvägen fick byta namn till Carl Munters väg.

Är han bortglömd nu?

– Jag skulle säga så här: Han är inte lika välkänd som han borde vara. Det var till exempel han och Baltzar von Platen som låg bakom kylskåpsuppfinningen. Börjar man titta på vilka bolag som hans innovationer ligger bakom hittar du både Electrolux och Dometic. Han sägs ha skapat frigoliten, wellpapp och perforerade emballagepapper. Carl Munters gärning vilar bakom en viktig del av det svenska näringslivet. Produkter vi kommer i kontakt med dagligen utan att människor vet om det är en svensk uppfinnare som ligger bakom. Men han är okänd för de allra flesta.

Hur kommer det här sig?

– Det är svårt att svara på varför någon blir bortglömd.

– Jämför med en annan svensk uppfinnare, Johan Petter Johansson, som uppfann skiftnyckeln, då är det tydligt att han ligger bakom Bahco.

Det är inte lika lätt att förklara Munters som skiftnyckeln?

– Så kan det förstås vara. Men det finns nog nästan lika många kylskåp som det finns skiftnycklar om jag säger så. Carl Munters borde ha ett tydligare eftermäle.

Dubblad omsättning – halverat avtryck

Munters största affärsområde är Airtech. Här levererar Munters avfuktare och luftrenare till olika industrier som utgör omkring 50 procent av omsättningen. Lägg till cirka 40 procent av omsättningen och du finner Data Center Technologies (DCT) som levererar kylsystem för datacenter.

Affärsområdet Foodtech står för den resterande delen av omsättningen. De levererar teknik för klimat- och energistyrning för djur- och växthållningen.

– Det som gör det svårt att kommunicera Munters är att vi har produkter inom så många områden och att vi rör oss från filtertillverkning till mjukvara och styrsystem. Bara vår verksamhet i foodtech omsätter, i runda slängar, 1,5–2 miljarder kronor.

– Det är mycket mer än många stora och hajpade svenska bolag som man hör väldigt mycket mer om. Vi kanske underkommunicerar, men jag tror på devisen att leverera innan man snackar.

Finns det inte skäl att avknoppa en sådan verksamhet och frigöra värden?

– Vi jobbar alltid efter portföljoptimering och nu har vi en bra portfölj med två kärnområden där det ena är klimatstyrning och kyla och det andra är digitalisering.

– Det handlar om att det vi säljer är effektivitet. Jag vet att det låter väldigt generiskt, men i de branscher vi har valt att verka i är det energieffektivitet vi säljer. Vi säljer energieffektivitet när det gäller kylning, klimateffektivitet när det gäller torkning, vi säljer effektivitet när det gäller djurhållning och så vidare. Då måste spelregler för det vi säljer komma upp mycket tydligare. Det finns undersökningar som tyder på att Europa inte längre är ledande på innovation. Vad är innovation om det inte är effektivitet?

– Europa måste återigen bli ledande på hur man tar sig an ny teknologi och det skulle jag vilja att hela Europa, inklusive Sverige fokuserar ännu mer på.

Man brukar säga att en valrörelse börjar ett år innan ett val, det vill säga nu, kommer du ägna dig mer åt det här?

– Munters lever inte i en värld som är så regulatorisk styrd, men kan jag vara med att påverka att klimatkrisen får en snabbare lösning räcker det inte bara att driva energieffektiva lösningar och att minska koldioxidutsläpp utan också att utveckla koldioxidfångning. Framtidens politiska lösningar handlar inte om ”antingen eller” utan om ”både och”, inte bara solceller, inte bara vindkraftverk, inte bara kärnkraftverk. Allt behövs, och i sådana samtal vill jag vara med.

– Väldigt förenklat så har vi dubblat vår omsättning de senaste fem åren. Vi har ambitiösa mål att nå över 14 procent per år i försäljningstillväxt och över 14 procent i justerad ebitamarginal och 10–13 procent i OWC. Når vi det säger jag lite ödmjukt att vi är ett väldigt bra industriellt företag.

14 procents tillväxt på fem år, då dubblar du omsättningen igen?

– Ja, det är mitt mål att vi ska göra det. Men vi ska också halvera vårt klimatavtryck på samma period och det är ett minst lika viktigt mål. Det är så vårt purpose ser ut. Customer success är att vi är kundnära och fångar upp interna processer rätt. Men ännu viktigare, levererar vi produkter som också hjälper våra kunder att minska sitt klimatavtryck på samma sätt? Internt är det ett av våra budskap som röner mest stolthet att vi lyckas med detta. Kommer resan vara spikrak? Nej, det kommer den inte att vara.

Är techjättarnas investeringar alltid goda nyheter för Munters?

– I grunden, ja, visst är det så, datacenter och batteriutbyggnad av samhället är viktiga tillväxtfaktorer för oss. Den underliggande tillväxten där kommer fortsätta att ligga på 14 procent per år.

Den typiska slutkunden är techbolag och aldrig ett fastighetsbolag, om inte tekniken tydligt är förankrat hos slutkunden. Hyperscaler som Microsoft är drömkunder som driver industrin framåt. Men vid senaste rapporten rasade Munters snabbt 7 procent efter att Amazon aviserat att man tagit fram en egen kyllösning. Överdrivet ras givet att oron inte borde vara så stor, sade DNB Carnegie.

Klas Forsström?

Han säger så här: – Det är olika angreppssätt som fyller olika funktioner inom kylningsområdet. Munters breda portfölj av tekniska lösningar kompletterar snarare än konkurrerar med denna typ av servernära lösningar.

– Vi ser fortsatt mycket positivt på datacentermarknaden. Vår innovationstakt är hög och vi har många betydelsefulla samtal med både nya och befintliga kunder, så jag ser med tillförsikt fram emot fortsatt hög tillväxt.

En mormor på heltid

Klas Forsström tycker att det är kul att flytta saker. Därför har han köpt en hjullastare.

Sommarstugan utanför Svärdsjö har blivit en liten gård och på vintern plogar han och på sommaren finns det gott om jordhögar. Pyssel och papp sammanfattar han det.

Nu är drömmen att köpa en mini-grävmaskin.

Anekdotiskt påminner det om när Maud Olofsson skulle bli Centerledare och var tvungen att blidka maken Rolf och pojkarna med en gåva. Det blev en baklastare.

Från Volvo. En BM 640 från 1969.

Möjligen att historien roar Klas Forsström men han försäkrar att det inte finns några likheter med hans egen situation.

– För mig är det ingen sådan kompensation i alla fall.

För övrigt är hans hustru numera professionell mormor, säger han med ett kluckande skratt.

Och Tommy Strömberg?

Han blev fabrikschef i Tobo.