Kravlistan från facken: Höjda reallöner och sänkt arbetstid

Facken inom industrin vill i den kommande avtalsrörelsen se en god löneutveckling som ger ökade reallöner och fortsatt avsättning till arbetstidsförkortning. Det skriver Facken inom industrin i en debattartikel i Dagens Nyheter, i de gemensamma kraven inför 2027 års avtalsförhandlingar.
Två personer i en bilfabrik. En kvinna kör en röd truck som drar en silverfärgad Saab, medan en man står bakom och tittar på.
Facken inom industrin vill att man går framåt med kortad arbetstid. Foto: TT Nyhetsbyrån
Hämta EFN:s app för iOS och AndroidGratis för iOS och Android: nyheter, analyser, börs, video, podd. Ladda ner gratis

"Vi ser goda skäl att fortsätta med en löneökningstakt i samma härad som parterna kommit överens om i de senaste två avtalsrörelserna", skriver de.

Deras lönekrav utgår från ett långsiktigt löneutrymme baserat på pris- och produktivitetsutvecklingen under kommande år. Lönekravet är väl förenligt med inflationsmålet och ger förutsättningar för reallöneökningar kommande år.

Facken kräver också avsättning till arbetstidsförkortning. Den kan ske i olika former. Över tid har förbunden valt att prioritera olika vägar på olika avtalsområden, till exempel avsättning till en tidbank eller deltidspension.

"Vi vill fortsätta att höja avsättningen till de system för arbetstidsförkortning som finns", skriver de.

Facken skriver att de senaste årens utveckling med handelskrig och geopolitisk oro har varit påfrestande för ekonomin, både i Sverige och i omvärlden.

"Men ingenting tyder på att Sverige har tappat i internationell konkurrenskraft under den här perioden. Tvärtom står vi väl rustade när ekonomin nu tydligt stärks och tillväxten ökar", skriver de.

Förutsättningar för fortsatt reallöneökning finns därmed på plats, utan att det hotar vare sig inflationsmålet, konkurrenskraften eller sysselsättningen.

Inom Facken i industrin ingår GS-facket, Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall och Livs.

De har en pressträff om lönekraven senare under måndagen.

Arbetsgivare vill bromsa in lönetempot

Arbetsgivarna inom industrin har en annan syn på läget. De vill se en "nedväxling" av löneökningstakten, inte minst med tanke på den allt hårdare konkurrensen från Kina.

Mattias Dahl, vice vd med ansvar för arbetsgivarfrågor hos Svenskt Näringsliv, sade nyligen till Nyhetsbyrån Direkt att han väntar sig att avtalsrörelsen blir lång och svår. Knäckfrågan tror han blir huruvida nivån på löneökningarna ska växla upp eller ner.

Graden av osäkerhet har, enligt Dahl, ökat och stora viktiga parametrar som företagen måste förhålla sig till har förändrats, vilket bidrar till att det är svårt att hitta en gemensam grund för kraven.

Enligt Per Widolf, förhandlingschef hos Industriarbetsgivarna, måste "löneökningstakten tydligt växla ned från nuvarande årstakt" och han ser heller inga förutsättningar för sänkt arbetstid i industrin.

"Det viktigaste är att förhandlingarna inom Industriavtalet sker enligt dess syfte, nämligen att främja industrins internationella konkurrenskraft", sade han till Nyhetsbyrån Direkt och tillade att förkortad arbetstid är "det rakt motsatta".

Konkurrensen från Kina blir en faktor

Vid en pressträff tidigare i höstas sade Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna, att konkurrensfrågan kommer att bli avgörande i den kommande avtalsrörelsen.

Han lyfte fram det förändrade läget där Kina går in på fler marknader och bredare mot industrin och konkurrerar.

"Svensk industri verkar på en global marknad där kostnaderna måste tåla internationell konkurrens. Vi måste hela tiden gå i takt med omvärlden", sade Hidesten.

Enligt Jakob Tellgren, vd på IKEM, "gäller det att hitta en lönenivå som svensk industri klarar av" och också han pekade på att svensk industri möter hårdare konkurrens, bland annat från Kina, som nu säljer varor av hög kvalitet.

"Det påverkar konkurrenssituationen dramatiskt, och på väldigt kort tid", sade han.

Bankerna tror på dämpade lönekrav

De svenska bankerna spådde i sina senaste prognoser en liten nedväxling av löneökningarna de kommande två åren.

Bankerna ser en total timlöneökning (inklusive löneglidning) på mellan 3,2 och 3,5 procent nästa år och 3,2-3,3 procent 2028.

Konjunkturinstitutets prognos ligger på 3,4 procent 2027 och 3,5 procent 2028, Riksbanken spådde 3,3 respektive 3,1 procent.

Handelsbanken pekade på att förutsättningarna inför den kommande avtalsrörelsen ser relativt goda ut med låg inflation och tecken på att arbetsmarknaden börjar förbättras samtidigt som löntagarnas köpkraft har förbättrats till följd av stigande reallöner och skattesänkningar.

Swedbank tror på en normalisering jämfört med de två senaste avtalen nu när köpkraften har förbättrats och tidigare kompensationskrav är i backspegeln.

SEB noterade att viss osäkerhet alltid råder "men till skillnad mot löneförhandlingarna 2022 och 2024, ser den kommande avtalsrörelsen ut att äga rum under en period med måttlig eller till och med låg inflation".

Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet, sade vid ett seminarium i somras att det visserligen är stor osäkerhet, men pandemin och 2022 var "mycket värre".

En aktuell fingervisning för läget inom den svenska industrin kom på måndagsmorgonen. Silf/Swedbanks inköpschefsindex för industrin steg till 60,5 i oktober, från 58,5 föregående månad. Det är den högsta nivån sedan januari 2022 och fortsatt över det historiska snittet på 54,4.

Uppgången drevs av högre produktion, sysselsättning och lägre lagerinköp, där produktionen gav det klart största positiva bidraget till PMI.

FinansmagasinetUnika analyser, intervjuer och reportage – från 225 kr/mån. Bli prenumerant
Nästa Artikel