Sveriges reallöner växer långsammare än Europas

KI konstaterar samtidigt att produktiviteten i Sverige har ökat snabbare efter 2018 och att den förväntas fortsätta växa framöver.

"Arbetslösheten är samtidigt hög. Bilden av lönsamheten i näringslivet är inte entydig med en vinstandel i näringslivet som ligger över det historiska medelvärdet och en kapitalavkastning som är något låg", skriver KI.

Det senaste märket inom industrin sattes den 1 april 2025 till 6,4 procent i avtalade lönekostnadsökningar över två år.

"Löneglidningen har under den efterföljande avtalsperioden varit lägre än genomsnittet sedan Industriavtalets införande men ungefär i linje med nivåerna sedan finanskrisen. Detta har sammantaget inneburit en lägre löneökningstakt än under närmast föregående avtalsperiod", skriver KI.

Samtidigt har avtalen och löneutvecklingen legat kvar på nivåer som är betydligt högre än genomsnittet sedan finanskrisen.

Inflationen antas bromsa reallönerna

KI noterar att reallönerna har fortsatt att stärkas under avtalsperioden men utvecklingen avtar 2027 när inflationen tillfälligt ökar.

Reallönerna har sedan 2020 utvecklats något långsammare i Sverige än i euroområdet. Samtidigt har de svenska enhetsarbetskostnaderna i nationell valuta ökat långsammare (2,7 procent per år jämfört med 3,4 procent i euroområdet), vilket förklaras av en starkare produktivitetsutveckling i Sverige.

Sveriges arbetslöshet sticker ut

När det gäller arbetsmarknaden konstaterar KI att arbetslösheten legat nära 9 procent sedan det senaste märket sattes, vilket är klart över KI:s bedömning av jämviktsarbetslösheten och högt i ett internationellt perspektiv.

Ökningen sedan 2022 beror dock inte bara på att efterfrågan på arbetskraft har minskat utan även på att arbetskraftsdeltagandet ökat, vilket skiljer sig från tidigare konjunkturnedgångar då arbetskraftsdeltagandet i regel har sjunkit med efterfrågan.

KI skriver vidare att efter en period av svag produktivitetstillväxt under 2010-talet har tillväxttakten åter växlat upp sedan 2018. Det finns inte en enskild förklaring till den högre produktivitetstillväxten utan det är olika faktorer som har bidragit de enskilda åren.

"Det gör det osäkert om tillväxttakten har skiftat uppåt strukturellt under perioden. Konjunkturinstitutet bedömer att en del av uppgången är varaktig", skriver de.

Vinstandelen i näringslivet bättre än snittet

KI noterar också att vinstandelen i näringslivet är hög men att lönsamheten ger en splittrad bild.

"Lönsamheten i industrin var mycket hög 2022, då både vinstandelen och kapitalavkastningen nådde historiskt höga nivåer. Därefter har båda måtten fallit tydligt, bland annat till följd av kronförstärkningen sedan hösten 2023. Vinstandelen ligger trots nedgången fortfarande över sitt genomsnitt sedan 2000. Lönsamheten är något låg om den i stället mäts med kapitalavkastningen", enligt KI.

I konjunkturprognosen i september spådde KI en timlöneökning på 3,5 procent i år och 3,4 procent nästa år.