Kreativa lösningar för inkassobolag – låntagare tar smällen

För inkassobolagen är det gynnsamt att personer slussas vidare till dem när de inte kan betala sina befintliga snabblån. Det har en tidigare inkassobolagschef stenkoll på.

– Inkassobolagets syfte är ju att hjälpa kreditgivarna att driva in den skuld som kunden är skyldig banken eller kreditgivaren. Och man använder dem som lite extra muskler. Istället för att bara sitta och påminna, så låter man inkassobolaget driva den processen mot kunden, berättar han i Generation Skuldsatt.

Trots att flera inkassobolag har deltagit i stora kampanjer för att informera låntagare om riskerna med snabblån så är den största inkomstkällan för bolagen just att låntagare inte kan betala.

För Joakim blev det tydligt att inkassobolagens informationsteknik inte hjälpte när kreditgivare beviljade honom snabblån. Trots att han hade betalningsanmärkning.

– Så hela tiden hittar jag nya pengar, nya pengar och det var så jäkla lätt. Skrämmande lätt faktiskt. Speciellt för en som mig som har en ganska okej lön, säger Joakim och berättar om hur han började närma sig en miljon i skulder.

Inkassobolagen köper skulden

Inkassobolagen tjänar pengar på inkassoavgifter och dröjsmålsränta.

– När man börjat betala av sin skuld kan man ju tänka att det går mot skulden, kapitalet först. Men så är det ju såklart inte, utan pengarna går ju först till inkassobolaget, säger Andreas som tidigare varit chef på inkassobolag och tillägger:
– Sätter du upp en avbetalningsplan med inkassobolaget, då tar det lång, lång tid innan själva ursprungslånet, är återbetalat.

När låntagare inte kan betala av sin skuld på flera år kan banken eller långivaren sälja skulden vidare till ett inkassobolag. Då är det helt plötsligt de som äger skulden och därmed finner ett vinstintresse i att driva in den.

– Efter några år när du har betalat din ränta, så har inkassobolaget gjort vinst på dig och då har de ju Kronofogden till hjälp, berättar Andreas.

"Påminner om finanskrisen"

Ett krafttag mot svenskarnas överskuldsättning har nyligen införts där man nu i praktiken bara får ta ut en ränta på 23 procent. Men åtgärden fungerar inte riktigt i praktiken.

– När bolagen lägger på administrativa avgifter, som kan vara 79 kr i månaden, 129 kr i månaden, då ser vi fortfarande att många aktörer tar ut effektiva räntor som närmar sig 100 procent, och det gör ju att det blir ganska tandlöst, just det här räntetaket, säger en tidigare lånebolagchef.

Banker och inkassobolag hittar flera olika sätt att komma runt räntetaket och låntagarna blir återigen de som förlorar, medan vinstmarginalen för bolagen ligger på mellan 20-50 procent. Olika kreativa lösningar gör att banker och inkassobolag kommer runt lagstiftning och reglering.

– Mycket av det som bolagen gör påminner ju väldigt mycket om det som vi såg i USA under finanskrisen, där man egentligen bakar ihop skulder på ett ganska obehagligt sätt och bygger en fond av det, säger han.