Magdalena Kowalczyk: Många frågor är fortfarande obesvarade

Gensvaret efter den första säsongen av EFN-dokumentären Generation Skuldsatt var så kraftfullt – och engagerade så många – att det kändes nödvändigt att fortsätta berättelsen. Det berättar Magdalena Kowalczyk inför starten av säsong två.

– Många frågor var fortfarande obesvarade och det fanns många stenar kvar att vända på. Tyvärr, säger hon och fortsätter:

– Statsfinanserna är det förhållandevis god ordning på, men på en individuell nivå är svenskarna högt skuldsatta. Och i takt med senare års försvagade konjunktur, med ökade levnadsomkostnader, har marginaler ätits upp och vi har blivit oerhört sårbara för vanliga vardagsskeenden som sjukdom, skilsmässa och arbetslöshet.

Den sammanlagda skuldbördan hos Kronofogden ökar år för år, numera även för hushåll med dubbla inkomster.

– Och när det tryter i hushållskassan står kredit-och lånebolagsmarknaden redo med snabba lösningar, till stundtals galna och till och med olagliga villkor. Har man kniven mot strupen är det lätt att man inte sätter sig in i villkoren ordentligt. Det kan vara förödande.

"Slöseri med våra skatteresurser"

Enligt Magdalena Kowalczyk har regeringen lagt mycket resurser under flera decennier på att utreda och betrakta den tilltagande skuldsättningen. Men väldigt lite har blivit bättre i praktiken. Kronofogdens ständigt växande register talar ju sitt tydliga språk.

– I min värld är det här inte bara oansvarigt på ett mänskligt plan, utan också ett oförskämt slöseri med våra skatteresurser. Jag kan inte påskynda lagstiftningen eller effektivisera tillsynsapparaten, men genom att berätta för allmänheten hur verkligheten ser ut och peka på sprickorna i systemet kan vi på EFN göra skillnad genom att uppmana till reflektion och eget ansvar.

Var felar det någonstans?

– Lagstiftningen är, årets uppdateringar till trots, för vek och fokuserar på betalningsmoralen. Ingenstans regleras utlåningsmoralen. Även den innevarande strukturen befäster detta. Kronofogdemyndigheten har ett enda uppdrag och det är att driva in skulder, oaktat om dessa tillkommit på ett riktigt sätt eller på med rentav olagliga metoder.

Detta förstärks av Kronofogdens avbetalningsordning som gör att indrivna medel i första hand går åt till att betala räntor och avgifter och därefter eventuell avbetalning på kapitalskulden, menar Magdalena Kowalczyk.

– Detta premierar bolag med höga räntor och låter dem tanka pengar från folk med svag återbetalningsförmåga, ibland hur länge som helst. För det finns heller ingen bortre preskriptionstid på skulder. Det finns enstaka politiker som har höjt rösten om dessa frågor sen millennieskiftet, men så här ett kvartssekel senare utreds samma frågor igen och igen. Det är faktiskt skandal, säger hon och tillägger:

– Slutligen, tillsynsapparaten funkar i teorin – inte i praktiken. Så sättet att skydda sig på denna, i mitt tycke, taffligt reglerade kreditmarknad stavas eget ansvar. Du kan inte förlita dig på att samhället har din rygg eller att alla budskap och försäljningstricks du möts av går rätt och riktigt till. Du måste tänka själv.