Kriget om batterierna: ”Otroligt infekterat”
Handelskrig inför dörren, Kina milslångt före i det gröna kriget och svenska Northvolt nära konkurs. Hur kan ett splittrat EU frigöra sig från Kina i kampen om batterierna?
– Det stora problemet som EU har med Kina är att Kina stödjer Ryssland … Det är det som gjort relationerna så otroligt infekterade just nu, säger Cecilia Malmström, tidigare handelskommissionär för EU.
Trump hotar med tullar som kan leda till ett handelskrig med EU. Relationerna till andra största handelspartnern Kina har aldrig varit mer infekterade, samtidigt som beroendet av deras miljöteknik är starkt.
Och EU-länderna är splittrade i frågan, inte minst Tyskland, vars bilindustri lutar mycket mot den auktoritära stormakten. Nyvalet 23 februari kan ha en avgörande roll i hur landet väljer att förhålla sig till Beijing framöver.
– Sverige, Tyskland, och många andra länder behöver Kina som en handelspartner. Å andra sidan så spelar ju inte Kina ett rent spel. Man följer inte WTO:s regler och man dumpar saker till underpris på marknaden vilket får konsekvenser för europeiska fabriker. Och så har du Rysslandsfrågan och hela långa listan på mänskliga rättigheter som man bryter mot… Samtidigt har Kina den bästa miljötekniken i världen. Och den behöver vi ju samarbeta om och få tillgång till för att klara klimatmålen.
Det gröna kriget
Elektrifieringen är framtiden och det krigas om de batterier som behövs för att klara den. Just nu ligger Kina klart först, med att kontrollera en andel på mellan 70-90 procent av marknaden, sett till tillverkning, utvinning och förädling av de mineraler som behövs till litiumjonbatterier, de vanligaste i elfordon.
Detta trots att flera av världens största litiumgruvor finns i Australien. Landets största, Greenbushes Lithium Operations, producerade 210 000 ton litium förra året, att jämföra med Kinas största, med en produktion på 27 500 ton.
Ändå gick över 90 procent av Australiens litium-export till Kina under 2022 – att jämföra med nära 1 procent till USA. Den stora litiumproducenten Chile exporterar likaså klart mest till Kina.
Grafit, där Kina själva stod för 77 procent av utvinningen i fjol, exporteras strategiskt. För några år sedan stoppade Kina till exempel export av grafit till Sverige. Samtidigt ökar exporten till Ungern, en växande producent i Europa.
Demokratiska republiken Kongo som dominerar utvinningen av kobolt exporterar främst till Kina. Bakgrunden är bland annat att Kina varit snabba på att säkra samarbeten på rätt sätt med rätt länder, genom Belt Road Initiative, eller Nya Sidenvägen, där man investerat kraftigt i infrastrukturprojekt i tillväxtmarknader sedan 2013.
Och nu försöker resten av världen komma ikapp.
EU:s försök går dock inte särskilt bra, om man tittar på Northvolts kris som senaste exempel. Hoppet om den svenska batterijätten samlade initialt in ordrar värda över 50 miljarder dollar.
Som Europas största batterisatsning siktade de på en årsproduktion på 150 GWh till 2030, att jämföra med EU:s produktion av elfordonsbatterier på runt 175 GWh i fjol, Kinas på 600 GWh och USA:s på 70 GWh.
Nothvolt använde dock kinesiska maskiner och kinesiska komponenter. Och Kinas investeringar i EU fortsätter. Tyska fordonstillverkaren Stellantis går samman med kinesiska batteritillverkaren CATL och investerar i spansk fabrik. Norska batteritillverkaren Elinor parar ihop sig med kinesiska Morlus Technology och bygger fabrik i Norge. Nästa sommar slår Stellantis med kinesiska batteritillverkaren Leapmotor, upp en ny fabrik i Polen.
Handelskrig = Kina + EU?
Än är det inte heller klart huruvida Trump faktiskt kommer att införa handelstullar eller var de i så fall landar, men enligt Cecilia Malmström är detta bara en tidsfråga.
– Jag tror absolut att man ska ta honom på orden. Hela hans valkampanj har byggt på tullar. Han kommer inte göra tullar på allting omedelbart, men att det blir några tullar, ja det tror jag man kan räkna med. Jag tror att det kommer att bli tullar mot EU, det kommer också att bli tullar mot Kina.
Man har inte råd med handelskrig på två fronter. Jag tror absolut att Kina på olika sätt kommer att försöka hitta samarbetsmöjligheter.
Under sommaren rapporterades att president Xi Jinping besökt Europa i försök att närma sig EU, och driva en konflikt mellan USA och EU. Om Trump går vidare med sina utlovade tullar kan Kina försöka närma sig EU även för att bevara sin export.
– Man har inte råd med handelskrig på två fronter. Jag tror absolut att Kina på olika sätt kommer att försöka hitta samarbetsmöjligheter. Man kanske går med på att sätta ett pristak på de elektriska fordonen eller att man begränsar försäljningen i Europa för att minimera skadan som man ser har uppstått i samband med att EU infört tullar på elektriska fordon.
Om handeln ökar kan problemen med Kinas subventionerade produkter och billigare exportpriser, det vill säga prisdumpning, växa sig starkare. Med svagare efterfrågan i Kina behöver man hitta marknader att sälja till.
– De måste ju på något sätt få avsättning för sina varor någonstans. Och den kinesiska ekonomin har ju jättestora problem. Om man inte får exportera så får det väldigt stora konsekvenser i Kina.
– Det kan ju vara bra i vissa produkter men i andra områden så kan det ju leda till en ganska besvärlig dumping som vi redan ser idag.
Andra menar att mer handel, i alla fall större export till Kina, är något EU bara kan drömma om.
– Relationerna mellan EU och Kina har aldrig varit sämre, konstaterar Alicia García Herrero, senior forskare på den belgiska och EU-stöttade tankesmedjan Bruegel.
Hon pekar på handelsunderskottet som är på väg upp till rekordhöga nivåer, Kinas stöd till Ryssland och landets ledande ställning i sektorer som bilindustri och förnybar energi.
– Att vi har ett handelsunderskott till Kina beror inte på att vi inte vill handla med Kina, det beror på att vi inte kan handla med Kina. Kina importerar inte längre maskiner eller bildelar från Europa. Kommer vi att handla mer på grund av Trump? Tvärtom, eftersom Trump kommer att tvinga Kina att importera mer från USA.
USA har liksom EU ett handelsunderskott till Kina, som är deras största importland. Och även om Trump utlovat hårdast handelshinder mot Kina är det inte heller säkert att Kina drabbas hårdast.
– Det är grundscenariot, men vi är inte säkra eftersom Trump faktiskt undertecknade ett avtal med Kina i december 2019, och han skulle kunna sluta underteckna ytterligare ett avtal, vilket verkligen skulle skada europeiska intressen.
Splittringar i EU – “det stora problemet är Tyskland”
Synen på relationerna till Kina skiljer sig mycket inom unionen.
Polen, som förra året stod för 60 procent av Europas elfordonsbatterier, var ett av de 10 länder som röstade ja till tullar mot kinesiska elfordon i somras.
Under 2022 gick landets produktionskapacitet på 73 GWh förbi USA till att bli andra störst i världen, efter Kina. Även Ungern där Kina investerar kraftigt börjar stå för en betydande andel av Europas produktion, men ställde sig tillsammans med Tyskland och dess krisande bilindustri, till de 5 länder som röstade nej till förslagen.
– Det är väldigt, väldigt konstigt för Tyskland att göra det, att gå emot kommissionen, ett stort land som Tyskland, säger Alicia García Herrero.
Kina är också mycket bra på att köpa, jag skulle inte säga nödvändigtvis korrumpera, men köpa politiker på många sätt.
Både Tyskland och Ungern var rädda för motåtgärder som skulle drabba deras fordonsindustri.
Den 23 februari blir det tyskt nyval efter att tidigare förbundskansler Olaf Scholz med regeringspartiet, de tyska socialdemokraterna (SPD), fällts i en förtroendeomröstning, efter att regerat med de gröna.
– Jag tror att det största problemet är Tyskland, eftersom det finns splittring även inom regeringen. Det är ganska skrämmande. Positionen hos de gröna jämfört med SPD, och särskilt Scholz, skulle jag säga, är tydligt annorlunda. Det försvagar Europa.
– Scholz är väldigt, väldigt Kina-vänlig. SPD som helhet mindre, men Scholz i synnerhet.
De senaste opinionsundersökningarna visar på störst stöd för kristdemokraterna (CDU) men inte tillräckligt för en majoritet. Samtidigt samlar högernationalistiska Alternativ för Tyskland (AFD) näst störst stöd. CDU har uttalat sig som mer försiktigt medan AFD uttalat är pro-Kina.
– Kina är också mycket bra på att köpa, jag skulle inte säga nödvändigtvis korrumpera, men köpa politiker på många sätt. Så detta är också en stor risk för Europa.
Även Italien signerade, trots att man dragit sig ur Nya Sidenvägen i fjol och röstat ja till tullar, en handlingsplan senast i somras som syftade till att fördjupa handelsrelationer med Kina fram till 2027.
Andra ställer sig med nuvarande regeringar mer försiktiga till Kina, såsom Frankrike, Sverige och övriga nordiska länder.
– Det väl en av de saker där den nya kommissionen måste ta itu med nu, snabbast möjligt, att försöka uppdatera en Kina-strategi och försöka få så bred enighet om det som det är möjligt. Utrikes- och handelspolitiken blir ju inte bättre än vad 27 länder kan enas om, säger Cecilia Malmström.
Ny utvinning och nya samarbeten
I och med Kinas monopol på förädling och samarbeten med viktiga länder och gruvor blir en avgörande väg framåt att utvinna egna mineraler, som i dagsläget inte är helt enkelt.
Sverige har mycket av de tillgångar som krävs till litiumjonbatterier, såsom litium, kobolt och nickel men de är fortfarande svåra att utvinna.
Det rör sig här som på många andra ställen om långa tillståndsprocesser, hållbarhetskonflikter och förmågan att samarbeta med lokal- och urbefolkning, såsom samer i Norden och inuiter i Kanada.
– I Kanada har man jobbat med inuiterna och hittat metoder till hur man kan samarbeta kring detta. Och sen behöver ju EU samarbeta med andra länder i världen som har detta. Det skulle gå snabbare än att till exempel börja borra i norra Finland, säger Cecilia Malmström.
Så det handlar ju om att man diversifierar sina inköp och blir mindre beroende av Kina och hittar andra partners.
Den 1 december tillträdde den nya EU-kommissionen med Ursula von der Leyen kvar i spetsen.
Ett nytt initiativ att ta tag är Critical Raw Materials, en bindande förordning som trädde i kraft i april och som bland annat ska effektivisera europeiska tillståndsprocesser i utvinningen av kritiska mineraler.
I nuläget finns frihandels- eller samarbetsavtal med flera olika länder, däribland Australien, Demokratiska republiken Kongo, Norge, Grönland, Uzbekistan, Kanada och Chile.
– EU skulle kunna hjälpa med att göra utvinningen mer hållbar, och man kan även forma nya samarbeten, något som redan diskuterats bland G7-länderna.
– Så det handlar ju om att man diversifierar sina inköp och blir mindre beroende av Kina och hittar andra partners. Och det är ju något som många företag har börjat med sedan en tid tillbaka. Men det tar ju lite tid.
LÄS MER: Sverige – en potentiell stormakt på sällsynta jordartsmetaller
LÄS MER: Världens största guldfynd hittat – värt 870 miljarder