TOPPNYHETER:

Kronans tapp fortsätter – får positiv effekt på flera börsbjässar

Den svenska kronan fortsätter att tappa och noteras kring årslägsta mot både euron och dollarn. Det är goda nyheter för bolag med kostnader i kronor och intäkter i euro/dollar och dåliga nyheter för bolag med det omvända förhållandet.
Ett fortsatt krontapp kan också tvinga Riksbanken att höja räntan, vilket de flesta prognosmakare tror kommer ske i höst.
Ark med nytryckta svenska 500-kronorssedlar.
Svenska globala verkstadsbolag får en medvind i resultaträkningen när kronan sjunker. Foto: Shutterstock

I förra veckan höjde ECB räntan med 25 punkter vilket var i linje med förväntan, och på onsdagen höjde även Federal Reserve räntan för första gången sedan juli 2023.

Sedan slutet av januari i år har den svenska kronan tappat från omkring 8,78 mot dollarn till dagens nivå runt 9,82. En euro kostar samtidigt 11,27 kronor, även det runt årshögsta.

Högre inflation i både euroområdet och i USA har drivit upp räntorna – vilket gör att dess statspapper och obligationer blir mer attraktiva än svenska. När kapital flyttas från Sverige säljs kronor och istället köps dollar eller euro, vilket i sin tur pressar ned kronans värde.

Stockholmsbörsens vinnare...

För bolag på Stockholmsbörsen innebär allt detta att svenska globala verkstadsbolag får en medvind i resultaträkningen när kronan sjunker och en motvind när kronan stärks.

I rapporten för det andra kvartalet uppgav exempelvis AB Volvo att förändrade valutakurser hade en positiv påverkan på rörelseresultatet om 491 miljoner kronor jämfört med Q2 2025 medan Sandvik i sin rapport uppskattade att transaktions- och omräkningseffekter baserat på valutakurserna den 30 juni 2026 skulle ha en positiv påverkan om 200 miljoner kronor på justerad ebita för det tredje kvartalet 2026, jämfört med samma kvartal föregående år.

Sedan bolagens rapport för det andra kvartalet har kronan tappat ytterligare mot både euron och dollarn.

– Det är väl de gamla vanliga bolagen som kommer nämnas, konstaterar Nordeas aktiemarknadsanalytiker Martin Björsell.

Martin Björsell, Nordea
Martin Björsell, Nordea. Foto: Pressbild

Han säger att Nordeas analytiker uppdaterat sina modeller efter Q2-rapporterna, där bland annat hänsyn till kronrörelsen tagits.

– Det är bara två månader sedan men trots det skulle det i SKF:s fall innebära att topline (försäljning, reds anm) höjs med 2 procent och ebit med 4 procent. Så det är klart att den här ganska snabba rörelsen som vi sett nu får positiv effekt.

– Man ska komma ihåg att vi har haft en svag krona mot många valutor så det här har varit en stödjande effekt under ganska lång tid för många verkstadsbolag, så vi är lite vana vid det.

Martin Björsells vinnare på en kronförsvagning

Klassiska verkstadsbolag: Atlas Copco, SKF, AB Volvo, Trelleborg, Epiroc, Sandvik, ABB.

Andra vinnare: Boliden, Ericsson, Saab, Elekta, Getinge.

...och förlorare

För bolag som har inköp i utländsk valuta och försäljning i Sverige blir effekten den motsatta. När den svenska kronan försvagas blir det dyrare att köpa in varorna i utländsk valuta, vilket pressar bruttomarginalerna om de inte kan höja priserna ut mot kund i samma takt.

Försäljning och produktion i flera länder, valutasäkringar och olika långa betalningstider gör det dock svårräknat för investerare.

Martin Björsell nämner Clas Ohlson som ett typiskt exempel på ett bolag som har stora inköp från Asien i euro eller dollar och en försäljning i nordiska valutor, med majoriteten i Sverige.

– Det blir en negativ effekt om man inte lyckas kompensera sig med högre priser, och måste de göra det så slår det någonstans mot konkurrenskraften. Sen ska man komma ihåg att det är fler som hamnar i samma situation.

Blir kronan för svag och företagen kompenserar sig med högre priser så kan det driva inflationen.

”En högre ränta i omvärlden bidrar till att kronan försvagas och att vi därmed importerar inflation. Riksbanken lär hålla ett vakande öga på kronan”, skrev bland annat Nordea och deras chefekonom Annika Winsth i bankens senaste boränteprognos.

Nordea och Martin Björsell lyfter även att svenska banker skulle kunna bli vinnare vid ett högre ränteläge och den svagare kronan.

– Svenska banker hedgar inte sitt räntenetto, så när räntorna sänks eller höjs påverkas de mer direkt, det är det ena. Sen om man vill ha den största effekten så får man den via euroexponering och då blir det gärna baltikumbankerna. Normalt brukar man säga att banker inte har någon större påverkan från valuta, men det är inte riktigt sant och framförallt när det gäller Baltikumbankerna då.

Nordea om kronan

Nordeas ränte- och valutastrategs tes är att långa räntor kommer att fortsätta vara höga och att Fed kanske höjer räntan igen, även om han inte tror att det sker innan valet.

”Riksbanken har fortsatt en trevligare situation gällande inflation men även här kan nog budskapet bli hökigare”, heter det.

Strategen ser en risk för att långräntorna förblir höga och mycket talar för att kronförsvagningen kan fortsätta.

”Däremot ser vi en förstärkning av kronan igen med en lägre usd/sek-nivå vid mitten av nästa år”, är budskapet från banken.

SEB förde ett liknande resonemang tidigare i veckan:

”EUR/SEK handlas kring de högsta nivåerna vi sett det senaste året, samtidigt som makromiljön med höga räntor och energipriser fortsätter att pressa SEK på kort sikt. Blickar vi längre fram väntas dessa effekter i stället avta, samtidigt som en starkare svensk ekonomi kan driva en återhämtning i kronan.”

Följ taggar

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel