Lantbrukarna får grönt ljus i EU: ”Stort steg framåt”
– Växtförädlingen kan nu gå fortare, säger Lennart Nilsson, ordförande för EU:s jordbruksorganisation Cogeca.
Europaparlamentet har sagt ja till ett preliminärt avtal om nya genomiska tekniker, NGT, i lantbruket. För förespråkarna handlar beslutet om att få fram bättre grödor snabbare och möta klimatutmaningar med mer precis växtförädling.
Avtalet antogs med 59 röster för, 24 emot och 2 nedlagda.
Vad är NGT? Nya genomiska tekniker som används i växtförädling för att göra mer precisa förändringar i växters arvsmassa och ta fram tåligare sorter.
Vad gäller beslutet? I onsdags röstade Europaparlamentet igenom den del som rör NGT1, alltså tekniker som ligger nära konventionell växtförädling.
Hur gick processen? Kommissionen lade fram förslaget den 5 juli 2023. En preliminär uppgörelse nåddes den 4 december 2025. Slutomröstningen i parlamentet skedde den 17 juni 2026.
Vad är CRISPR? En metod för genredigering. Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna fick Nobelpriset i kemi 2020 för upptäckter kring CRISPR/Cas9.
”Det handlar om konkurrenskraft”
Lennart Nilsson, ordförande för Cogeca, lyfter särskilt potatis som en gröda som kan gynnas av beslutet. Han menar att tekniken kan ge bättre förutsättningar för odlarna.
– Lantbrukaren kan få högre utbyte och bättre lönsamhet, säger han.
Enligt Nilsson är det inte bara en teknisk fråga, utan också en fråga om Europas konkurrenskraft.
– Det handlar om konkurrenskraft på den globala marknaden. Tekniken används redan i andra grödor och i princip i resten av världen. I den nya lagstiftningen delas grödorna in i NGT1, alltså grödor som skulle kunna ha tagits fram på vanligt sätt. Där är det framför allt en tempofråga, säger han.
– Varje år vi väntar tappar vi konkurrenskraft.
Han lyfter också fram att dagens produktion på många håll pressas av växtskyddsfrågorna och hänvisar till Danmark, som gradvis infört hårdare regleringar för användningen av växtskyddsmedel.
– Om situationen med minskad användning av växtskyddsmedel blir densamma i hela Europa, kan den här tekniken vara enda möjligheten att hitta resistenta grödor och få en fungerande odlingsekonomi, säger han.
Nya sorter snabbare
För den enskilde lantbrukaren anser Nilsson att tekniken kan ge bättre grödor snabbare och göra behovet av växtskydd mindre.
– Jag hoppas att det här framöver kan ge nya sorter. I dag kan det ta två till tre år i stället för kanske åtta till tio år. Då får jag förhoppningsvis högre skörd och behöver kanske inte växtskydda mina grödor lika mycket. Det leder förstås till en bättre odlingsekonomi, säger han.
Han beskriver NGT som en vidareutveckling av sedan länge etablerad växtförädling.
– Det du gör är att du förändrar genetiken – och all växtförädling handlar ju om det. Traditionellt har det skett genom att man hittat ett grässtrå eller en potatis som muterat. I dag har man snabbat på tekniken genom kemikalier, strålning eller med CRISPR. Då gör du det här i en kontrollerad labbmiljö, vilket är mer precist och går på mycket kortare tid, säger han.
”Långdragen process”
Lennart Nilsson välkomnar avtalet, även om han betraktar det som en kompromiss.
– Det har varit en långdragen process som äntligen är över. Det här är en kompromiss med vissa begränsningar, men vi kommer att fortsätta jobba med frågan. Det är ändå ett stort steg framåt, säger han.
Han säger också att man hade kunnat tänka sig vissa justeringar i detaljerna.
– Vi hade nog kunnat tänka oss att det finns en del begränsningar på väldigt teknisk nivå, till exempel hur många förändringar man får gå in och göra i ett sådant material. Så det är mer på väldigt detaljerad nivå. Nu gläds vi åt att vi har fått tekniken, säger han.
