 ”Som produkt är fine dining mycket mindre hållbar än att äta hemma.” 

Det säger Jacob Holmström, krögare på Gastrologik, Sveriges enda kravmärkta krog med två stjärnor i Guide Michelin. Men detta innebär inte att man som kock och krögare inte kan anstränga sig för att göra det så hållbart som möjligt.

En viktig del i att göra restaurangen så hållbar som möjligt enligt Jacob Holmström är att ha ett nära samarbete med producenter.

SE ÄVEN: Stjärnkockarnas favoritbonde avslöjar sina hemligheter

Anita Falkenek, vd för organisationen Krav, menar att incitamenten för en krog att bli hållbar inte riktigt finns där då många restauranggäster inte vågar fråga om råvarornas ursprung på samma sätt som när de lagar mat själva hemma.

Jacob Holmström ser ändå att en omsvängning är på väg, då gästerna alltmer styrs av en moralisk kompass när de går på restaurang.

Reporter: Jonas Frändén

”Som produkt är fine dining mycket mindre hållbar än att äta hemma.” Det säger Jacob Holmström, krögare på Gastrologik, Sveriges enda kravmärkta krog med två stjärnor i Guide Michelin. Men detta innebär inte att man som kock och krögare inte kan anstränga sig för att göra det så hållbart som möjligt.En viktig del i att göra restaurangen så hållbar som möjligt enligt Jacob Holmström är att ha ett nära samarbete med producenter.SE ÄVEN:<a href="https://efn.se/poster/stjarnkockarnas-favoritbonde-avslojar-sina-hemligheter"> Stjärnkockarnas favoritbonde avslöjar sina hemligheter</a>Anita Falkenek, vd för organisationen Krav, menar att incitamenten för en krog att bli hållbar inte riktigt finns där då många restauranggäster inte vågar fråga om råvarornas ursprung på samma sätt som när de lagar mat själva hemma.Jacob Holmström ser ändå att en omsvängning är på väg, då gästerna alltmer styrs av en moralisk kompass när de går på restaurang.Reporter: Jonas Frändén

Jacob Holmström

Stockholm

FTGI_VT21_017_gastrokrav_v3.mp4

https://8305c79871ed46ca38f6be4a7db4168c-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/6e/6ea309e8-00090107/FTGI_VT21_017_gastrokrav_v2.srt

https://fb8128837b0a38c954226229698fccb0-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/6e/6ea309e8-00090107/901071622445994724.vtt

Kravmärkt stjärnkrögare: ”Fine dining är inte speciellt hållbart”

Restaurang

Inslag med fokus på företagande, boende, sparande och privatekonomi.

Intervjuer & inslag

EFN Ekonomikanalen producerar intervjuer och inslag med tips och råd till företagare. Ni kan hitta allt från företagsporträtt av bolag runt om i Sverige till inslag som förklarar diverse företagsbegrepp. Vårt material vänder sig till er som vill eller har startat företag och till er som är intresserade av att inspireras av företagsresor.

Företagande

Här hittar du tv-inslag om bland annat hållbarhet, miljö och hållbara fonder.

Hållbarhet

Stockholm och Gotland

Gastrologik

När Sara Viforrs hund blev ihjälbiten 2012 tog hennes liv en ny vändning. Med målet att hjälpa andra hundägare från att uppleva samma sak utbildade hon sig till hundpsykolog. 

2017 lämnade hon sin karriär inom bank och finans för att satsa på sin passion. Sara Viforr grundade företaget Passout Hundträning i Bålsta. Verksamheten innefattar förutom utredningar av problemhundar även ett hunddagis.

I stället för att låna pengar valde hon en annan väg när hon startade: ”Jag har löst det själv genom att jobba som en dåre och bara spara och spara”, berättar Viforr.

I dag har företaget fem anställda och efterfrågan från kunderna växer. Nu är planen att expandera och att inom några år ha en större anläggning och ett hundstall.

Till expansionen vill hon däremot låna: ”Då vet jag att pengarna genererar mer pengar – jag ville inte chansa i början.”

Sara Viforrs delar med sig av flera tips till andra som driver liknande företag. Bland annat vikten av lokal marknadsföring och att ha en ständig dialog med kommunen.

Reporter: Jonas Harrysson

När Sara Viforrs hund blev ihjälbiten 2012 tog hennes liv en ny vändning. Med målet att hjälpa andra hundägare från att uppleva samma sak utbildade hon sig till hundpsykolog. 2017 lämnade hon sin karriär inom bank och finans för att satsa på sin passion. Sara Viforr grundade företaget Passout Hundträning i Bålsta. Verksamheten innefattar förutom utredningar av problemhundar även ett hunddagis.I stället för att låna pengar valde hon en annan väg när hon startade: ”Jag har löst det själv genom att jobba som en dåre och bara spara och spara”, berättar Viforr.I dag har företaget fem anställda och efterfrågan från kunderna växer. Nu är planen att expandera och att inom några år ha en större anläggning och ett hundstall.Till expansionen vill hon däremot låna: ”Då vet jag att pengarna genererar mer pengar – jag ville inte chansa i början.”Sara Viforrs delar med sig av flera tips till andra som driver liknande företag. Bland annat vikten av lokal marknadsföring och att ha en ständig dialog med kommunen.Reporter: Jonas Harrysson

Sara Viforr

Bålsta

FTGI_HT20_006_Passout_Hundtraning_200922.mp4

https://768ac6dd8a92c162c930e17d96c1105b-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/e1/e1f8e7c1-00090107/Passout_hundtr%C3%A4ning_v06.srt

https://699deda8accdc1d97fe676c3d0ee5684-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/e1/e1f8e7c1-00090107/901071601383893296.vtt

Hundentreprenörens framgångstips

Småföretagande

Frisörbranschen drabbades hårt när coronapandemin bröt ut. 

”Det här är ju, som alla har sagt, den värsta kris vi någonsin varit med om”, berättar Johan Hellström, ägare Björn Axén och styrelseordförande för Frisörföretagarna. 

Ted Gemzell, vd Frisörföretagarna, berättar att utsikterna i branschen innan pandemin bröt ut var väldigt positiv. Nu uppger han att situationen är helt omvänd. 

”I genomsnitt har man tappat någonstans mellan 30 och 50 procent av sin omsättning”, säger han och tillägger att det för en del verksamheter ser betydligt mörkare ut. 

”Vissa har tappat uppemot hundra procent beroende på vilken kundgrupp man har.” 

Hårdast drabbade är frisörerna i de stora städerna och framför allt blev det tufft för de belägna i köpcentrum. Trots att branschen fått ta del av regeringens krisstöd når de inte alla då många yrkesutövare verkar i enmansföretag. 

På senaste tiden syns en ljusning när restriktioner lättat en aning. Dessutom brukar branschen stå sig stark i normala konjunkturnedgångar. 

”The lipstick effect, det vill säga om man mår dåligt och har förlorat pengar på börsen, så vill man åtminstone känna sig fin”, säger Johan Hellström.

Redaktör: Nicolina Söderqvist 

Frisörbranschen drabbades hårt när coronapandemin bröt ut. ”Det här är ju, som alla har sagt, den värsta kris vi någonsin varit med om”, berättar Johan Hellström, ägare Björn Axén och styrelseordförande för Frisörföretagarna. Ted Gemzell, vd Frisörföretagarna, berättar att utsikterna i branschen innan pandemin bröt ut var väldigt positiv. Nu uppger han att situationen är helt omvänd. ”I genomsnitt har man tappat någonstans mellan 30 och 50 procent av sin omsättning”, säger han och tillägger att det för en del verksamheter ser betydligt mörkare ut. ”Vissa har tappat uppemot hundra procent beroende på vilken kundgrupp man har.” Hårdast drabbade är frisörerna i de stora städerna och framför allt blev det tufft för de belägna i köpcentrum. Trots att branschen fått ta del av regeringens krisstöd når de inte alla då många yrkesutövare verkar i enmansföretag. På senaste tiden syns en ljusning när restriktioner lättat en aning. Dessutom brukar branschen stå sig stark i normala konjunkturnedgångar. ”The lipstick effect, det vill säga om man mår dåligt och har förlorat pengar på börsen, så vill man åtminstone känna sig fin”, säger Johan Hellström.Redaktör: Nicolina Söderqvist

200603_Frisor_Corona.mp4

https://ff1d9157f1d44c82d9b9bb48b0a252eb-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/7d/7d0cc14d-00090107/200603_Frisor_Corona.srt

https://0efe56a5927237a0d1ebe23d9d340689-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/7d/7d0cc14d-00090107/901071591251529705.vtt

Social distansering hårt slag mot frisörbranschen 

Den kalla våren kan orsaka potatisbrist till midsommar. Mikael Windahl, från Säby Gård på Ingarö i Värmdö, uppger att det inte kommer finnas någon i Mellansverige som får fram potäterna i tid. 

”All färskpotatis kommer söderifrån till midsommar och fram mot juli kanske det börjar komma här uppe”, berättar han. 

Det kan leda till att priset på årets första skörd blir dyr. Men även fast väderförhållandena inte varit optimala för den tidiga skörden tror dock Mikael Windahl på ett gott potatisår. Han beskriver att våren varit idealisk för att grödan ska utvecklas väl. 

De senaste åren har jordbruket effektiviserats snabbt. Mikael Windahl är tredje generationen på Säby Gård och uppger att det inte var länge sedan arbetet skedde manuellt. Trots det är marginalerna för många lantbrukare små. 

”Maskinerna är så dyra och så behöver vi mer och mer mark för att det ska bli effektivt”, säger Mikael Windahl.

Redaktör: Nicolina Söderqvist

Den kalla våren kan orsaka potatisbrist till midsommar. Mikael Windahl, från Säby Gård på Ingarö i Värmdö, uppger att det inte kommer finnas någon i Mellansverige som får fram potäterna i tid. ”All färskpotatis kommer söderifrån till midsommar och fram mot juli kanske det börjar komma här uppe”, berättar han. Det kan leda till att priset på årets första skörd blir dyr. Men även fast väderförhållandena inte varit optimala för den tidiga skörden tror dock Mikael Windahl på ett gott potatisår. Han beskriver att våren varit idealisk för att grödan ska utvecklas väl. De senaste åren har jordbruket effektiviserats snabbt. Mikael Windahl är tredje generationen på Säby Gård och uppger att det inte var länge sedan arbetet skedde manuellt. Trots det är marginalerna för många lantbrukare små. ”Maskinerna är så dyra och så behöver vi mer och mer mark för att det ska bli effektivt”, säger Mikael Windahl.Redaktör: Nicolina Söderqvist

Värmdö

Ingarö

200528_Potatis_v4.mp4

https://7d02bf450b8fbe3d9b54a4944ba782d5-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/4b/4b428768-00090107/200528_Potatis_v4.srt

https://c72d8a824941d17309eb769bbbc781de-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/4b/4b428768-00090107/901071590671964121.vtt

Kall vår hotar midsommarens färskpotatis 

Skipperi började som en båtdelningstjänst för privatpersoner i Finland 2017. 

Axel Nordman, Sverigechef Skipperi, berättar att idén grundade sig i att det skulle vara enkelt och smidigt att hyra ut sin båt men nu har utvecklats vidare. 

”Förra året lanserade man då ett nytt koncept som är city boats. Det lanserades i Helsingfors som ett pilotprojekt och det föll väldigt väl ut”, säger han vidare. 

Nu har bolaget fått in en och en halv miljon euro för att expandera i Sverige och det nya konceptet ska till en början finnas i åtta hamnar i Stockholm. 

”Hela affärsidén handlar om att göra båtlivet mer tillgängligt och hållbart”, säger Axel Nordman. 

När coronakrisen kan komma att drabba lyxkonsumtion som båtköp framöver tror Axel Nordman att det finns ett stort utrymme för Skipperis båttjänster att bli populära. 

”Det här är en möjlighet för dem som i vanliga fall skulle ha köpt en båt att kunna komma ut och åka båt utan att binda så mycket kapital.” 

Redaktör: Nicolina Söderqvist

Skipperi började som en båtdelningstjänst för privatpersoner i Finland 2017. Axel Nordman, Sverigechef Skipperi, berättar att idén grundade sig i att det skulle vara enkelt och smidigt att hyra ut sin båt men nu har utvecklats vidare. ”Förra året lanserade man då ett nytt koncept som är city boats. Det lanserades i Helsingfors som ett pilotprojekt och det föll väldigt väl ut”, säger han vidare. Nu har bolaget fått in en och en halv miljon euro för att expandera i Sverige och det nya konceptet ska till en början finnas i åtta hamnar i Stockholm. ”Hela affärsidén handlar om att göra båtlivet mer tillgängligt och hållbart”, säger Axel Nordman. När coronakrisen kan komma att drabba lyxkonsumtion som båtköp framöver tror Axel Nordman att det finns ett stort utrymme för Skipperis båttjänster att bli populära. ”Det här är en möjlighet för dem som i vanliga fall skulle ha köpt en båt att kunna komma ut och åka båt utan att binda så mycket kapital.” Redaktör: Nicolina Söderqvist

200427_Skipperi_v4.mp4

https://c98d473beacb0feb953c245687b2855a-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/87/87d4be6b-00090107/200427_Skipperi.srt

https://5f1feef4d5ba83dc9391f4656dc07667-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/87/87d4be6b-00090107/901071588579588774.vtt

Delad båt alternativ för hemestern 

Gomore är en ursprungligen dansk samåkningstjänst som funnits i Sverige sedan 2015. Idén går ut på att privatpersoner blir medlemmar och sedan hyr ut sin egna bil till andra medlemmar som kan behöva den. 

"En privat bil står ju stilla nästan hela tiden eller 23 timmar om dygnet. Det gör att det finns outnyttjade resurser" berättar Gomores marknadschef Klara Bergkvist. 

I dagsläget finns 90 000 registrerade medlemmar i Sverige och majoriteten av alla uthyrningar sker i de största svenska städerna. Men också på mindre orter. 

I Stockholm har flera företag innan Gomore försökt att etablera bilpooler men misslyckats. Det tror Klara Bergkvist beror på att de har försökt tillhandahålla fordonen som utnyttjas i tjänsten.

"Vi sitter ju inte på några resurser. Vi har ju egentligen bara plattformen, appen, hyreskontrakten och betalfunktion. Men sedan är det privtpersoners bilar som de behöver oavsett." 

Redaktör: Nicolina Söderqvist

Gomore är en ursprungligen dansk samåkningstjänst som funnits i Sverige sedan 2015. Idén går ut på att privatpersoner blir medlemmar och sedan hyr ut sin egna bil till andra medlemmar som kan behöva den. "En privat bil står ju stilla nästan hela tiden eller 23 timmar om dygnet. Det gör att det finns outnyttjade resurser" berättar Gomores marknadschef Klara Bergkvist. I dagsläget finns 90 000 registrerade medlemmar i Sverige och majoriteten av alla uthyrningar sker i de största svenska städerna. Men också på mindre orter. I Stockholm har flera företag innan Gomore försökt att etablera bilpooler men misslyckats. Det tror Klara Bergkvist beror på att de har försökt tillhandahålla fordonen som utnyttjas i tjänsten."Vi sitter ju inte på några resurser. Vi har ju egentligen bara plattformen, appen, hyreskontrakten och betalfunktion. Men sedan är det privtpersoners bilar som de behöver oavsett." Redaktör: Nicolina Söderqvist

200421_GoMore_v4.mp4

https://d953d1ba7bd2a76e443beee8fb4e306d-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/04/0448391c-00090107/901071587477266380.vtt

Gå mindre med hyrd privatbil

I coronatider är det mycket som förändras för många branscher. På Scandinavian Photo har försäljningen förskjutits från att den fysiska butiken till att bli mer digital. 

Fredrik Fagerstedt, försäljningschef Scandinavian Photo, berättar att företagsförsäljningen ökat. Främst är det inom videoproduktion och streaming som efterfrågan och affärerna skjutit i höjden. 

Richard Sandberg, teknisk försäljning på Scandinavian Photo, uppger att den ökade efterfrågan och försäljningen främst kommer från företag som snabbt behövt lösningar för möten på distans. Det är en ny kundkrets för dem. 

”Från att kanske har varit kommunikationsavdelningar och särskilda produktionsbolag som jobbade med det här, till att alla nu ska ha det”, säger Richard Sandberg. 

”Man har öppnat en egen liten tevekanal som man inte hade förut”, tillägger han.

Förhoppningen är att de nya försäljningsområdena ska väga upp för bortfallet av fysiska kunder. 

Redaktör: Nicolina Söderqvist 

I coronatider är det mycket som förändras för många branscher. På Scandinavian Photo har försäljningen förskjutits från att den fysiska butiken till att bli mer digital. Fredrik Fagerstedt, försäljningschef Scandinavian Photo, berättar att företagsförsäljningen ökat. Främst är det inom videoproduktion och streaming som efterfrågan och affärerna skjutit i höjden. Richard Sandberg, teknisk försäljning på Scandinavian Photo, uppger att den ökade efterfrågan och försäljningen främst kommer från företag som snabbt behövt lösningar för möten på distans. Det är en ny kundkrets för dem. ”Från att kanske har varit kommunikationsavdelningar och särskilda produktionsbolag som jobbade med det här, till att alla nu ska ha det”, säger Richard Sandberg. ”Man har öppnat en egen liten tevekanal som man inte hade förut”, tillägger han.Förhoppningen är att de nya försäljningsområdena ska väga upp för bortfallet av fysiska kunder. Redaktör: Nicolina Söderqvist

200407_Scandinavian_Photo_v3.mp4

https://16a18fb98204f76cf7f0d5d69c79b76d-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/b7/b7ceaf2e-00090107/901071586349222278.vtt

Corona öppnar upp ny marknad 

Båtförsäljningsbranschen verkar vara en av de sektorer som fått ett lyft i och med coronakrisen. Medan många andra branscher varnar för svåra ekonomiska effekter eller till och med konkurs, rullar båtförsäljningen på uppger Jakob Eliasson, båtmäklare på Yachtsale. 

”Vi tror att det beror på att det inte blir utlandssemestrar för folk utan då vill de vara här i Sverige. Och vilket bättre sätt finns att semestra i Sverige på än i en båt?", säger han. 

Trots att coronakrisen fått många att bli oroliga för begagnade båtar, är den fortfarande het enligt Jakob Eliasson. Samtidigt påverkas inflödet av nya båtar när allt fler länder stänger sina gränser. 

På lång sikt ser båtbranschen ut att klara sig bra. Att coronakrisen får många att semestra hemma i kombination med en allt större hållbarhetsdebatt gör båtar populära. 

”Risken vi ser är ju att om det blir en riktig lågkonjunktur då kommer den trenden vi ser nu också ebbas ut. Någonstans måste det också finnas pengar för att folk ska ha råd med det här. Det är ändå en lyxkonsumtion vi jobbar med.” 

Redaktör: Nicolina Söderqvist.

Båtförsäljningsbranschen verkar vara en av de sektorer som fått ett lyft i och med coronakrisen. Medan många andra branscher varnar för svåra ekonomiska effekter eller till och med konkurs, rullar båtförsäljningen på uppger Jakob Eliasson, båtmäklare på Yachtsale. ”Vi tror att det beror på att det inte blir utlandssemestrar för folk utan då vill de vara här i Sverige. Och vilket bättre sätt finns att semestra i Sverige på än i en båt?", säger han. Trots att coronakrisen fått många att bli oroliga för begagnade båtar, är den fortfarande het enligt Jakob Eliasson. Samtidigt påverkas inflödet av nya båtar när allt fler länder stänger sina gränser. På lång sikt ser båtbranschen ut att klara sig bra. Att coronakrisen får många att semestra hemma i kombination med en allt större hållbarhetsdebatt gör båtar populära. ”Risken vi ser är ju att om det blir en riktig lågkonjunktur då kommer den trenden vi ser nu också ebbas ut. Någonstans måste det också finnas pengar för att folk ska ha råd med det här. Det är ändå en lyxkonsumtion vi jobbar med.” Redaktör: Nicolina Söderqvist.

Saltsjöbaden

200326_Lyxbatar_mot_Coronastrommen.mp4

https://2842afab7c4f55d7ae91349f4be7280b-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/a4/a4ab93d2-00090107/901071585232556944.vtt

Lyxbåtar går mot coronaströmmen 

En av de hårdast drabbade branscherna för coronakrisen är mat- och restaurang. När allt fler arbetar hemifrån och det avråds från social kontakt blir det svårt att bedriva verksamheten som vanligt. 

”Den situation vi står inför är den allvarligaste jag har varit med om någonsin”, säger Pontus Frithiof, vd och grundare till Pontus Group. 

Pontus Frithiof har bedrivit restaurangverksamhet i Stockholm sedan 90-talet och uppger att konsekvenserna blir stora när kassaflödet helt försvunnit. 

”Jag tror att vi kommer att se allt i från konkurser redan den här veckan till att det kommer att dröja några månader.” 

Att flera stödpaket lanserats för att rädda företag från konkurser och lätta de akuta likviditetsproblemen är enligt Pontus Frithiof bra kortsiktigt men utgör ett problem när pengarna så småningom ska betalas tillbaka. 

”På lång sikt är jag inte säker på att det är tillräckligt”, säger han och fortsätter att han hellre sett efterskänkningar på skatter och avgifter. 

Själva har företaget dragit in på ordrar och all extrapersonal har sagts upp. Dessutom har personal permitterats. Men om det är tillräckligt är svårt att förutse. 

”Som det ser ut nu är kostnaderna många gånger större än intäkterna och det kommer att bli väldigt, väldigt svettigt.” 

Redaktör: Nicolina Söderqvist. 

En av de hårdast drabbade branscherna för coronakrisen är mat- och restaurang. När allt fler arbetar hemifrån och det avråds från social kontakt blir det svårt att bedriva verksamheten som vanligt. ”Den situation vi står inför är den allvarligaste jag har varit med om någonsin”, säger Pontus Frithiof, vd och grundare till Pontus Group. Pontus Frithiof har bedrivit restaurangverksamhet i Stockholm sedan 90-talet och uppger att konsekvenserna blir stora när kassaflödet helt försvunnit. ”Jag tror att vi kommer att se allt i från konkurser redan den här veckan till att det kommer att dröja några månader.” Att flera stödpaket lanserats för att rädda företag från konkurser och lätta de akuta likviditetsproblemen är enligt Pontus Frithiof bra kortsiktigt men utgör ett problem när pengarna så småningom ska betalas tillbaka. ”På lång sikt är jag inte säker på att det är tillräckligt”, säger han och fortsätter att han hellre sett efterskänkningar på skatter och avgifter. Själva har företaget dragit in på ordrar och all extrapersonal har sagts upp. Dessutom har personal permitterats. Men om det är tillräckligt är svårt att förutse. ”Som det ser ut nu är kostnaderna många gånger större än intäkterna och det kommer att bli väldigt, väldigt svettigt.” Redaktör: Nicolina Söderqvist.

200319_Restaurangkrisen_Frithiof.mp4

https://bb8540a113d1eb219b8a77a8eaebe751-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/cd/cd442ef5-00090107/901071584620919157.vtt

Viruskris för restauranger: ”konkurser redan denna vecka” 

Det pågående virusutbrottet ger stor oro i både samhället och näringslivet. Seniorekonomen Stefan Westerberg från Stockholms handelskammare menar att krisen slår hårdast mot de branscher som går ut på att människor möts. 

”Stockholm går i grunden ut på täthet, att många människor finns på en liten plats och det är det som är osäkerheten just nu”, säger han. 

Storleken på Stockholmsföretagen spelar mindre roll i nuläget, och Westerberg menar att regeringens agerande är avgörande.

”Det är viktigt att politiken kommer in och ser till att företagen kan övervintra en period av sämre tider och att det inte leder till onödigt mycket varsel.”

Redaktör: Nicolina Söderqvist



Det pågående virusutbrottet ger stor oro i både samhället och näringslivet. Seniorekonomen Stefan Westerberg från Stockholms handelskammare menar att krisen slår hårdast mot de branscher som går ut på att människor möts. ”Stockholm går i grunden ut på täthet, att många människor finns på en liten plats och det är det som är osäkerheten just nu”, säger han. Storleken på Stockholmsföretagen spelar mindre roll i nuläget, och Westerberg menar att regeringens agerande är avgörande.”Det är viktigt att politiken kommer in och ser till att företagen kan övervintra en period av sämre tider och att det inte leder till onödigt mycket varsel.”Redaktör: Nicolina Söderqvist

200313_Handelskammaren_v2.mp4

https://4a46cf45cd6df29595a3b897e9786b05-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/92/926d2dda-00090107/901071584461900008.vtt

Coronakrisen slår mot Stockholms DNA

Konceptet bio-CCS ska göra det möjligt att gå från minskade utsläpp av koldioxid till minus. Genom att fånga in koldioxiden från biokraftvärmeverk, vars koldioxid kommer från exempelvis skogsnäring och sågverksindustrier, blir klimatpåverkan negativ. 

”På så sätt skapar vi en dammsugare som dammsuger luften från koldioxid i luften ner till permanent lagring”, säger Erik Dahlén, forskningsansvarig Stockholm Exergi. 

Projektet startades av Stockholm Exergi och Energimyndigheten som har bekostat testanläggningen. Dessutom är KTH med i projektet. Trots att anläggningen är liten är den effektiv. 

”Den fångar in upp till 700 kilo per dygn”, berättar Erik Dahlén. 

Permanentlagringen finns just nu i Norge, där koldioxiden lagras i porös berggrund nere i havet. Målet att det över tid ska mineraliseras av det höga trycket. 

Förhoppningen med projektet är att minska det svenska nettoutsläppet med 1,5 procent. 

”Det är ungefär lika mycket som Stockholms hela biltrafik.” 

Redaktör: Nicolina Söderqvist. 

Konceptet bio-CCS ska göra det möjligt att gå från minskade utsläpp av koldioxid till minus. Genom att fånga in koldioxiden från biokraftvärmeverk, vars koldioxid kommer från exempelvis skogsnäring och sågverksindustrier, blir klimatpåverkan negativ. ”På så sätt skapar vi en dammsugare som dammsuger luften från koldioxid i luften ner till permanent lagring”, säger Erik Dahlén, forskningsansvarig Stockholm Exergi. Projektet startades av Stockholm Exergi och Energimyndigheten som har bekostat testanläggningen. Dessutom är KTH med i projektet. Trots att anläggningen är liten är den effektiv. ”Den fångar in upp till 700 kilo per dygn”, berättar Erik Dahlén. Permanentlagringen finns just nu i Norge, där koldioxiden lagras i porös berggrund nere i havet. Målet att det över tid ska mineraliseras av det höga trycket. Förhoppningen med projektet är att minska det svenska nettoutsläppet med 1,5 procent. ”Det är ungefär lika mycket som Stockholms hela biltrafik.” Redaktör: Nicolina Söderqvist.

200310_Exergi_V2.mp4

Så ska koldioxid skeppas till Norge 

Social housing, en social bostadssektor, finns redan i många länder som Finland och Österrike. Det är ett bostadssätt som kan erbjuda socialt och strukturellt hemlösa personer att få en bostad. 

”Det är ett verktyg som behövs för att komplettera dagens bostadspolitik”, säger Martin Lindvall, samhällspolitisk chef för Fastighetsägarna.  

”Det löser inte bara ett bostadskostnadsproblem men också ett tillgänglighetsproblem”, säger Anna Granath Hansson, doktor i fastighetsvetenskap KTH. 

Men att införa en social bostadssektor i Sverige är något inte alla håller med om ger den lösning på problemet som behövs. Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef på Sveriges Allmännytta, uppger att det inte finns ett politiskt stöd för bostadsformen i Sverige. 

”Det har så många nackdelar att jag inte tror det kommer att införas.” 

Redaktör: Nicolina Söderqvist. 

Social housing, en social bostadssektor, finns redan i många länder som Finland och Österrike. Det är ett bostadssätt som kan erbjuda socialt och strukturellt hemlösa personer att få en bostad. ”Det är ett verktyg som behövs för att komplettera dagens bostadspolitik”, säger Martin Lindvall, samhällspolitisk chef för Fastighetsägarna. ”Det löser inte bara ett bostadskostnadsproblem men också ett tillgänglighetsproblem”, säger Anna Granath Hansson, doktor i fastighetsvetenskap KTH. Men att införa en social bostadssektor i Sverige är något inte alla håller med om ger den lösning på problemet som behövs. Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef på Sveriges Allmännytta, uppger att det inte finns ett politiskt stöd för bostadsformen i Sverige. ”Det har så många nackdelar att jag inte tror det kommer att införas.” Redaktör: Nicolina Söderqvist.

200302_Social Housing_v3.mp4

https://c82ddfd6b80144901925c4278a0376c0-httpcache0-90107-cachedown0.dna.ip-only.net/90107-cachedown0/assets/2a/2a2a5a0c-00090107/901071583318398177.vtt