Martin Blomgren: De får ta största smällen i ränteoron

Efter att ha pendlat kring en platå strax över 4 procent i över två år växte hoppet om att den amerikanska långräntan skulle börja krypa nedåt i år, ledsagad av sänkta korträntor från Fed. Ett Irankrig och ett skenande olje­pris senare är de förväntningarna i det närmaste bortblåsta och den amerikanska 10-åringen rör sig åter i riktning mot de senaste årens toppar.

Stigande räntor utgör en börsmotvind av flera skäl. När investerare kan stoppa in pengar i så gott som riskfria alternativ till en skaplig avkastning så blir det helt enkelt mindre attraktivt att köpa riskfyllda aktier. En dynamik som också slår igenom negativt i en aktievärderingskalkyl där börsföretagens framtida vinster nuvärdesberäknas till en högre ränta. Samtidigt blir finansieringskostnaderna högre för börsföretagen och hushållens konsumtionsutrymme krymper när bolånen blir dyrare.  

Det låter som en dålig cocktail, och det är sant att den inte smakar något vidare, men påfallande ofta är det rörelsen som brukar skrämma aktiemarknaden snarare än den absoluta räntenivån. I ett längre historiskt perspektiv är en amerikansk långränta kring 4,5 procent inget unikt och det gäller att sor­tera ut vilka bolag som är förlorare på riktigt och vilka som bara sköljs med nedåt i ett tillfälligt surt börsklimat.

Sektorerna som får ta smällen

För så länge konjunkturen inte fullständigt tvärnitar så finns det gott om bolag som mår ganska bra även i en miljö där inflationen och räntan stiger lite. Bankerna får exempelvis bättre utväxling på sitt räntenetto och de stora industribolag som är marknadsledande och gör sina kunder mer effektiva har ”pricing power” som gör att de kan föra kostnadsökningar vidare och skydda sin egen lönsamhet.

Betydligt tuffare är det för konsumentbolag som har en slutkund som inte kan knuffa prishöjningar vidare utan måste ta hela smällen själv. Fastighetsbolag som i regel jobbar med relativt hög belåning mår inte heller kanon på börsen när räntan klättrar.

Innan man drabbas av räntepanik är det också bra att påminna sig om att börsen tenderar att vara ganska enögd och oroa sig för en sak i taget. Just nu är långräntan framträdande på riskradarn, precis som den var i början av fjolåret och under hösten 2023 när den amerikanska 10-åringen var uppe och nafsade på 5 procent. 

Den som köpte det breda amerikanska indexet S&P 500 på den räntetoppen har fått se värdet öka med 73 procent, tekniktunga Nasdaq 100 har nästan dubblats och Stockholmsbörsens OMXS30 har stigit med 43 procent.  

Det är uppgångar som i många fall trumfar bolagens vinst­utveckling så visst går det att oroa sig för att värderingarna börjar bli i högsta laget, men att sälja aktier på ränteoro brukar inte löna sig i längden.