Martin Blomgren: Hård dom över ingenting – köpläget består

Operation stabilisering fortsätter. Kinneviks rapport för det tredje kvartalet, den första med Helena Saxon bakom spakarna, bjöd inte på några vilda eskapader. Tack och lov.

Substansvärdet står och stampar strax under 30 miljarder kronor och i kassan ligger alltjämt 7,4 miljarder och väntar på att sättas i arbete. Lite draghjälp från valuta och högre tillväxtförväntningar i några innehav har motverkats av lägre multiplar i andra. Samtidigt summerar nettovärdet av ett fåtal mindre investeringar och försäljningar till ett tillskott på 18 miljoner kronor. Växelpengar i sammanhanget.

Nya riktningen ligger fast

Helena Saxon upprepar också i mångt och mycket den nya programförklaring som Kinnevik har lagt fram tidigare. Nämligen att den portfölj som i dag är tungt viktad mot förlustbringande amerikanska hälso- och mjukvarubolag ska bli ”mer koncentrerad, mer europeisk och få en större exponering mot tillväxtbolag i senare skeden”.

Om inte mycket har hänt i portföljen under kvartalet så har aktiemarknaden varit desto mer framåtlutad. Sedan förra rapporten hade aktien klättrat med 30 procent inför dagens siffror, och en skyhög substansrabatt på över 50 procent vid halvårsskiftet hade krympt till omkring 35 procent.

Kursrallyt indikerar dels att det fanns förhoppningar om lite mer positiva signaler kring värdet på innehaven i den befintliga portföljen, dels ett hopp om lite mer konkreta beskrivningar av vilka byggstenar som ska bygga upp det nya Kinnevik.

I det senare fallet är budskapet snarare ett äskande om tid och tålamod från Helena Saxons sida. En pipeline med nya investeringsmöjligheter är under uppbyggnad, men någon tidspress finns inte enligt den nya Kinnevikchefen.

Varför ändra ståndpunkt?

Ett lugn som man kan kosta på sig när man sitter med 7,4 miljarder i kassan, varav omkring 5 miljarder är tillgängliga för nya investeringar. Hur dessa sätts i spel och hur den potten kan fyllas på med någorlunda lyckade exits från den befintliga portföljen blir avgörande för att i första hand fortsätta krympa substansrabatten och i andra hand få substansen att öka.

Detaljerna kring hur eller när detta kan ske har varken vi eller Kinnevik själva. Kort sagt så har inte mycket förändrats av den här rapporten och tyckte man, som vi, att det var intressant att satsa på att Kinneviks kursändring ska fortsätta bära frukt för aktieägarna så ser vi inte varför man ska ändra ståndpunkt nu.