Martin Blomgren: Iskalla kontorsvindar väntar

Konjunkturen är på väg upp och många av börsens industrijättar håvar in stora beställningar på gruvmaskiner, industrirobotar, datacenterutrustning och försvarsledda investeringar. Det är inte där de kalla vindarna på arbetsmarknaden riskerar att dra fram just nu utan allt mer talar för att 2026 kommer att avslutas med en serie tunga besked för personalen på tjänstemannatunga företag. Inte sällan i samband med de kommande kvartalsrapporterna.

Måndagens besked från Telia är nämligen talande. Det är inte efterfrågan som viker. Det är inte någon konkurrent som har lanserat en revolutionerande disruptiv teknik. Det är inte en finansiell rävsax som tvingar vd Patrik Hofbauer att agera. Det är möjligheten att proaktivt effektivisera och sänka kostnaderna utan att tappa intäkter som lockar, och det är besparingar inom den interna teknikenheten som främst ska bidra till en miljard kronor i bruttobesparing och 900 färre anställda och konsulter.

Snabbt. Och brutalt.

AI nämns visserligen inte specifikt i Telias pressmeddelande, och en del av besparingen handlar om att decentralisera, men det börjar bli underförstått när tjänsteföretag drar ned på personal och pekar på teknikutvecklingen att det är AI som ritar om kartan både snabbt och på sina håll brutalt.

Förra veckan var det den norska storbanken DNB som aviserade ett neddragningspaket med 400 tjänster på sin teknikenhet. De pekade till skillnad mot Telia uttryckligt på att AI och AI-agenter hade förenklat och effektiviserat bankens interna processer. Branschkollegan Nordea i sin tur flaggade redan i våras för att 1 500 tjänster kommer att beröras när man ställer om organisationen i en strategi där ”teknik, data och AI är centrala delar”.

Hemnet är ett betydligt mindre bolag och kan förvisso sägas vara ett specialfall med egenskapade utmaningar, men deras besked härom veckan att 40 procent av personalen får lämna var också direkt kopplat till nya digitala verktyg som minskar personalbehovet.

Det är nu det händer

Både hastigheten och omfattningen är svindlande. Det är mindre än fyra år sedan Chat GPT lanserades och tillsammans med andra AI-modeller som Gemini, Grok och Claude i var tjänstemans hand börjar nu allt fler företag hitta konkreta användningsområden där man både kan och vågar släppa lös den nya tekniken för att kapa lönekostnader.

Det kommer att öka eller hålla lönsamheten uppe i börsföretagen som kan göra betydande kostnadssänkningar utan att kunderna märker någon större skillnad, men det kommer också att göra ont. Ont för personalen som drabbas förstås, men i riskzonen hamnar även kontorsexponerade fastighetsbolag vars kunder nu lägger allt mer av sin arbetskapacitet i molnet och mindre på kontorsstolen.

Inget i det beskrivna scenariot är egentligen särskilt nytt eller unikt. Det nya är att det är nu det faktiskt händer och det kommer inte att sluta med Telia.