Martin Blomgren: Bank och verkstad lär leverera i rapporterna

Smärtgräns efter smärtgräns har passerats på räntemarknaden i framför allt USA. Men inflationsimpulserna från högre energipriser och oron för att det börjar bli allt dyrare att betala räntor för såväl skuldsatta hushåll som företag och stater har inte bitit på börsen.

Det kortfattade svaret på den gåtan stavas vinsttillväxt. Vinsterna fortsätter nämligen att öka i imponerande takt hos teknikjättarna i USA och den andra sidan av oljeprismyntet är ju att oljebolagen också tjänar grova pengar just nu. Får analytikerna rätt så kommer de här två sektorerna att elda på vinsterna i USA i den grad att de stiger med nästan 30 procent i tredje kvartalet och med ungefär lika mycket för helåret 2026.

Även på den bank- och verkstadstunga Stockholmsbörsen är grundtipset att vi står inför en rapportperiod med solida vinstökningar. Några faktorer som vi tror kan bli extra framträdande i just den här rapportperioden går vi igenom nedan. Vi nämner också tio bolag vi håller extra koll på i den här artikeln.

Sprickor i konjunkturfasaden

Orderingången var ett utropstecken hos många industri­bolag i halvårsrapporterna och efter det har vi fått inköpschefsindex som månad efter månad har bekräftat att det är bra eller stigande tryck i industrin i såväl Sverige som övriga Europa och USA.

En allmänindustri som pekar svagt uppåt och nischer som datacenter, flyg och försvar som pekar ännu brantare uppåt talar för ytterligare ett kvartal där verkstadsbolagen närmast är oberörda av det geopolitiska stöket med Irankrig och tullbråk.

Men det finns sprickor där besvikelser kan leta sig in. Vinstvarningarna talar sitt tydliga språk: exponering mot personbilar, i synnerhet i Kina, är en klar högriskfaktor vilket både Volvo Cars och Volkswagen har vittnat om. Bygg- och infrastruktur är en annan delsektor där väntan på en vändning mycket väl kan skjutas framåt igen.

Av särskilt intresse är bolagen som redan nu vågar titta in i nästa år. Här blir Volvos första marknadsprognoser för efterfrågan på lastbilar och anläggningsmaskiner för 2027 en kittlande vägvisare.

Räntelyftet 

När finansiella tillgångar rör på sig finns det alltid både vinnare och förlorare. De tydligaste vinnarna på en stigande ränterörelse är banker och nätmäklare eftersom deras viktiga räntenetto förbättras. Så länge nivån inte blir så extrem att kunderna knäcks förstås, men där är vi inte i dag. 

Förlorarna finns bland högt belånade bolag, där främst fastighetsbolagen hör hemma. Dels eftersom de får högre finansieringskostnader, dels sätter högre räntor press på deras tillgångspriser. För konsumentbolag är det heller ingen fröjd att se stigande räntekostnader stjäla utrymme från kundernas plånböcker.

I en svensk kontext ska man samtidigt komma ihåg att räntan alltjämt är relativt låg här. Den senaste styrränteförändringen från Riksbanken var en sänkning och både högbelånade bolag och konsumenter har ofta spridit ut lånen på olika löptider. Det direkta räntegenomslaget det här kvartalet blir därför begränsat i många bolag och börsens dom över fastighetsaktierna syns redan tydligt i en lång utförslöpa.

Konsumenten 

När vänder det för konsumenten och när vänder det för börsens småbolag? Det är två av de vanligaste frågorna inför de senaste rapportperioderna, och eftersom det inte har hänt ännu så finns det gott om små konsumentnära bolag där ute som fortfarande väntar och hoppas på bättre tider.

H&M som redan har rapporterat lyfte inte direkt stämningen med sin tröga försäljning och med ett varnande kampanjfinger inför Black Friday, men vill det sig väl så är de ett undantag. I den riktningen talar Boozts omvända vinstvarning, Skistars positiva syn på kommande säsong, KI:s konfidensindikator för hushållen samt reallönerna som trots allt har förbättrats för många konsumenter. 

Stalltipset är att det kommer att finnas en hel del ljusglimtar där konsumentbolag ser efterfrågan komma tillbaka, men att utfallet blir spretigt både vad gäller prestationerna och kursreaktionerna. 

Kalla kontorsvindar

När konjunkturen viker nedåt duggar varslen om uppsägningar tätt på industrigolven. Det blir troligen inte ett bärande tema just den här rapportperioden men där­emot kan AI-relaterade besparingar mycket väl komma att dra in som en kall vind på kontorsgolven.

Vi såg det i Telia och hos den norska storbanken DNB nyligen och i våras sjösatte Nordea ett stort besparingsprogram. Fler kostnadspaket hos tjänstemannatunga bolag skulle inte förvåna och utöver den personal som drabbas kan det även lägga ytterligare tyngd på de kontorsexponerade fastighetsbolagens nedtryckta axlar.