Mothugget från huvudägaren: ”Det tycker jag är fel”
– Att man skulle behöva betala tillbaka delar av arvodet, det tycker jag är fel, säger finansmannen Carl Bennet.

På torsdagen kunde EFN rapportera att investmentbolaget Svolder vill stärka kraven på styrelseledamöter att öka sitt aktieinnehav i bolagen där de är med och fattar beslut. Detta genom att öronmärka en del av arvodet för aktieköp och införa återbetalningskrav om dessa uteblir. Detta tills ledamoten har ett aktieinnehav som motsvarar ett årsarvode.
Svolders valberedning har redan lagt ett sådant förslag inför årsstämman och nu kommer investmentbolaget att aktivt verka i valberedningarna för att liknande modeller införs i innehavsbolagen.
Svolders förslag stöter dock omedelbart på mothugg från finansmannen Carl Bennet, som är huvudägare i två av investmentbolagets innehav, medicinteknikbolaget Arjo och logistikkoncernen Elanders.
Huvudägaren: ”Tycker jag är fel”
Finansmannen är visserligen positiv till att styrelseledamöter ska uppmuntras att köpa aktier, men vill inte se återbetalningskrav om detta uteblir.
– Att man skulle behöva betala tillbaka delar av arvodet, det tycker jag är fel. Det räcker med att man förväntar sig ett engagemang motsvarande de nivåer som diskuteras här, men man behöver inte göra en konstig abrovink, säger Carl Bennet när han ringer EFN från Indonesien under en resa med medicinteknikbolaget Getinge.
Finansmannen fortsätter:
– Många har det som arbete att sitta i styrelser och varje individ köper efter sin ekonomi, men man ska vara tydlig med att man förväntar sig det.
Ett liknande resonemang förs av Torsten Jansson, grundare, huvudägare och vd på detaljhandelskoncernen New Wave.
“Generellt tycker jag det är bra och positivt att både styrelse och ledning är aktieägare – å andra sidan är jag tveksam till tvång och att knyta det till arvodet eller lönen”, skriver han i ett mejl till EFN.
Han fortsätter:
“Människor kan ju ha helt andra skäl att inte köpa aktier som till exempel att man tycker aktiemarknaden är för högt värderad, att man tror man är på väg in i en kraftig lågkonjunktur eller att man är i en livssituation som gör att man behöver de pengar man har och tjänar.”
Tveksam trots historiken
Carl Bennet väckte för ett par år sedan stor uppmärksamhet när medlemmar i Getinge och Arjos koncernledning och styrelse realiserade stora vinster på ett incitamentsprogram med syntetiska optioner. Carl Bennet hade ställt ut optionerna med en tydlig förväntan att en hel del av vinsten skulle återinvesteras i bolagen, men utan att ställa krav. Till finansmannens besvikelse köpte deltagarna i programmen aktier i liten utsträckning.
Trots det är han alltså tveksam till Svolders modell att kräva tillbaka pengar som inte används för att köpa aktier:
– När det gäller styrelseledamöter så förväntas de investera i bolagets aktie, men en återbetalningsmekanism är jag tveksam till, upprepar han och fortsätter:
– Optioner är väldigt speciellt och fokuserat på en tidpunkt. Det kan bli ett utfall som inte är rimligt och felet vi gjorde då var att vi inte satte ett tak, säger han.
Att ställa strikta krav på aktieköp är ovanligt, men inte helt unikt. Ett exempel är den finska verkstadsjätten Metso, som har haft en sådan princip under en längre tid.
Institutionella ägares förening, som samlar 15 av Stockholmsbörsens tyngsta institutionella ägare, har ingen gemensam syn i frågan, men ordförande Anna Magnusson beskriver det som ovanligt med återkrav om valberedningens förväntan på ägande inte uppfylls.
“Min erfarenhet är att frågan oftare hanteras genom dialog mellan valberedningen och den enskilda ledamoten”, skriver hon i ett mejl till EFN.
Följ ämne och taggar


