När markkriget avgörs i rymden

Sedan Ryssland invaderade Ukraina har landets försvar förlitat sig på amerikanska Starlink, som är en del av Elon Musks Space X, och bolagets tusentals satelliter för allt från internetuppkoppling och kommunikation till att kunna flyga drönare på slagfältet.

Europas beroende av Musk – en strategisk sårbarhet

År 2023 ledde detta till en väldokumenterad spricka mellan Kiev och grundaren Elon Musk när Ukraina ville angripa Ryssland i Svarta havet och anklagade Elon Musk för att hindra dem.

”Genom att inte låta ukrainska drönare förstöra delar av den ryska militärens flotta via ett Starlinkingripande har Elon Musk tillåtit flottan att avfyra Kalibr-robotar mot ukrainska städer”, skrev Mychajlo Podoljak, rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, på X.

Enligt en biografi om Space X-vd:n berodde beslutet på oro över en eskalering av kriget och ökad risk för användning av kärnvapen.

Men Elon Musk själv hävdade att satelliterna kring Krim ännu inte tagits i drift, och han valde vid tillfället att inte aktivera dem för ukrainsk användning.

Frågan har återigen blivit högaktuell under de pågående förhandlingarna om vapenvila i Ukraina. Donald Trump – som Elon Musk är rådgivare till – öppnade enligt Reuters i februari för att strypa tillgången till Starlink om villkoren i USA:s förslag om ett mineralavtal mellan länderna inte accepterades.

Terminalerna som Ukraina använder för Starlinkanslutning bekostas till stor del av Europa, och i Bryssel bedöms nu situationen som ohållbar, enligt EU-kommissionens talesperson Thomas Regnier, som understryker ”den strategiska vikten av självständig, säker och robust europeisk anslutningsförmåga via satellit”.

Vägen dit är dock både lång och förenad med stora kostnader.

– I dagsläget finns inget substitut för Starlink. Men det kan finnas alternativ som utan att ersätta det helt kan bidra till att lindra frånvaron av sådan kapacitet, säger Miguel Ángel Panduro, vd för spanska Hispasat, som tillsammans med franska Eutelsat och SES från Luxemburg fått uppdraget att presentera europeiska alternativ till Starlink i Ukraina.

I Eutelsats fall har det bidragit till ett börslyft på över 250 procent mellan den 27 februari och den 1 april.

I den privata sektorn har Starlink sedan lanseringen i betaversion 2020 hunnit få 4,5 miljoner kunder. Bland andra flygbolagen SAS och nyblivna delägaren Air France har under det senaste året valt Space X-bolagets tjänster för att erbjuda sina resenärer internetuppkoppling.

Starlink har redan 6 960 satelliter i omloppsbana på 550 kilometers höjd. Under de kommande åren är planen att nästan fördubbla antalet.

Den närmaste europeiska konkurrenten, franska Eutelsat, har 630 satelliter på 1 200 kilometers höjd, vilket innebär mer latens och därmed långsammare uppkoppling.

Italiensk balansakt i stormens öga

Den uppkomna försvarssprickan mellan Europa och USA har blivit särskilt tydlig i Italien, där premiärministern Giorgia Meloni och hennes parti, högerpopulistiska Italiens bröder, under fjolåret började positionera sig som en länk mellan Europa och Donald Trump.

Så sent som i januari planerade den italienska regeringen en affär på 17 miljarder kronor med Starlink efter att Elon Musk besökt Giorgia Meloni i Rom – och månaden därpå var hon ensam bland EU:s ledare om att närvara under Donald Trumps installation i Washington DC.

Nu har förhandlingarna kört fast – enligt försvarsministern Guido Crosetto på grund av de geopolitiska spänningarna.

Giorgia Meloni avkrävs samtidigt på svar om sin lojalitet gentemot övriga Europa, både i Bryssel och det italienska parlamentet, efter att ha varit mer försiktig i sitt uttalade kring stöd till Ukraina och sin kritik av USA:s Ukrainalinje, samtidigt som Italiens försvarsutgifter tillhör de lägsta på kontinenten.

– Prislappen för hennes balansakt börjar visa sig. Pressen som sätts på Giorgia Meloni både på hemmaplan och utomlands är en backlash mot försöken att överbrygga den transatlantiska sprickan, säger Beniamino Irdi, senior fellow vid tankesmedjan Atlantic Council.

Två dagar efter att Donald Trump svor presidenteden den 20 januari avslöjade Aftonbladet att den svenska Kustbevakningen i ett halvår använt Starlink på prov som ett komplement till existerande kommunikationslösningar.

Med hänvisning till sekretess säger presskontakten Mattias Lindholm till EFN nu att man inte kommer att kommentera huruvida provperioden fortfarande pågår, eller om något beslut fattats kring att använda tjänsten permanent.

Den pågående debatten i Europa har dock inte undgått Kustbevakningen.

– Vi kommer inte att berätta om vi kommer att införa (Starlink) eller inte eftersom det i så fall skulle säga något om vår förmåga. Sedan är det här en marknad som inte på något sätt är statisk. Det räcker med att följa medier för att se det. Det ser ut att hända en hel del när det gäller kommunikation och satellitsystem. Vi ser ju att fler länder har önskemål om tillgång till lösningar.