Natos utgiftsmål pressar europeiska budgetar
Under påtryckningar från USA:s president Donald Trump enades de 32 medlemsländerna vid fjolårets toppmöte om att höja försvarsutgifterna till 5 procent av BNP senast 2035.
Sedan dess har dock två läger vuxit fram. Det ena leds av Tyskland samt de flesta nordiska och östeuropeiska länder, som har hittat finanspolitiskt utrymme för att öka försvarsutgifterna. I det andra återfinns flera större ekonomier som har betydligt svårare att göra det.
"Storbritannien klarar det till exempel inte. Frankrike gör det inte, och inte heller Italien", sade Guntram Wolff vid tankesmedjan Bruegel.
Enligt Nato ökade de europeiska medlemsländerna tillsammans med Kanada sina försvarsutgifter med ytterligare 90 miljarder dollar i reala termer förra året jämfört med 2024. Målet är att höja de direkta försvarsutgifterna till 3,5 procent av BNP senast 2035 och dessutom lägga ytterligare 1,5 procent av BNP på säkerhetsrelaterade områden.
Tyskland kommer att utnyttja en regeländring som undantar försvarsutgifter från landets strikta skuldbroms och därmed kunna fördubbla försvarsutgifterna till över 200 miljarder euro mellan nu och 2030. Polen, Litauen och Estland är redan på god väg att nå de nya målen.
Brittiska, italienska och franska motgångar
På andra håll möter upprustningen både politiska och finanspolitiska hinder. Storbritannien presenterade förra veckan planer på ytterligare 15 miljarder pund i försvarsutgifter, där en tredjedel av satsningen fortfarande saknar finansiering.
Italiens premiärminister Giorgia Meloni väntas meddela toppmötet att landet, trots en av Europas högsta statsskulder, kommer att öka de samlade försvars- och säkerhetsrelaterade utgifterna till 2,8 procent av BNP 2026, cirka 0,71 procentenheter högre än året innan. Eftersom ökade militära utgifter är impopulära bland många väljare inför nästa års parlamentsval kommer dock merparten av ökningen att bestå av inhemska säkerhetsutgifter, som polisverksamhet.
Frankrike ska höja utgifterna till 2,5 procent av BNP mot slutet av decenniet från omkring 2 procent i dag, samtidigt som landet försöker minska budgetunderskottet, en svår balansgång inför presidentvalet nästa år.
Spaniens socialistiska regering väntas samtidigt hålla fast vid sin linje att inte höja försvarsutgifterna över 2,1 procent av BNP. De nya resurserna ska i huvudsak riktas mot teknik med både civila och militära användningsområden.
