Nobbade megaaffär 2014 – blev stor börsvinnare

I januari 2014 lade amerikanska Pfizer ett bud på Astra Zeneca värt omkring 650 miljarder kronor. Astra Zenecas styrelse nobbade dock inviten och det inofficiella budet var ingenting som nådde marknadens öron.

Tre månader senare avslöjade The Sunday Times att Pfizer haft kontakt med Astra Zenecas ledning om ett uppköp och när Stockholmsbörsen öppnade efter påskhelgen steg Astra Zenecas aktie nära 6 procent.

Ordförande för Astra Zeneca då var Wallenbergveteranen Leif Johansson, som även har varit vd för Electrolux och AB Volvo samt styrelseordförande för Ericsson.

Den 26 april 2014 tog Pfizers vd och ordförande Ian Read åter kontakt med Leif Johansson. Den amerikanska jätten ville då att de båda bolagen skulle gå ut med ett gemensamt uttalande om att de inlett diskussioner om ett samgående. Men även denna gång blev svaret nej.

Andra budet: 700 miljarder kronor

I maj höjde Pfizer sitt bud till motsvarande nära 700 miljarder kronor med dåvarande växelkurs, men fick nej igen.

– Då var Astra Zeneca ett företag vars omsättning sjönk ordentligt. Men vi visste att det vi hade på gång inte var så dumt, har Leif Johansson berättat i en intervju med Dagens Industri i samband med att han lämnade över ordförandeklubban i Astra Zeneca.

Astra Zeneca gick ut till marknaden med en strategiuppdatering för att visa på bolagets lysande framtidsutsikter. Intäkterna år 2023 skulle överstiga 45 miljarder dollar, slog bolaget fast. 2013 hade intäkterna landat på 25,7 miljarder dollar.

”Astra Zeneca har i dag rätt storlek, fokus och team för att leverera på en av de mest spännande utvecklingsportföljerna inom läkemedelsindustrin”, lovade vd Pascal Soriot.

”Den alltmer synliga framgången för vår självständiga strategi belyser de framtida utsikterna för våra aktieägare. Detta är fördelar som i sin helhet bör tillfalla Astra Zenecas aktieägare”, fyllde Leif Johansson på.

I mitten av maj lämnade Pfizer sitt sista bud på motsvarande omkring 765 miljarder kronor, vilket även det ansågs för lågt av Astra Zenecas styrelse.

– Det här är nog tidpunkten i mitt liv då jag jobbat som allra mest, räknat i tid. Det pågick dygnet runt. Tackar man nej till ett sådant här bud måste styrelsen vara med varenda dag. Vi hade runt 50 styrelsemöten det året, har Leif Johansson berättat för Di.

Lägre skatter lockade

Ett av skälen till att Pfizer lockades av Astra Zeneca var möjligheten att flytta sin hemvist till Storbritannien, vilket skulle innebära lägre skatter.

Astra Zeneca å sin sida såg stora risker för sin forskningsportfölj och att en sammanslagning skulle innebära förlorade jobb i Storbritannien och Sverige. Storägaren då, liksom nu, var familjen Wallenbergs maktbolag Investor, som då leddes av vd Börje Ekholm och ordförande Jacob Wallenberg. De stod bakom styrelsens linje att nobba jättebudet.

– Börje Ekholm och Jacob Wallenberg sa att de trodde på styrelsens story. Deras position hjälpte oss mycket, har Leif Johansson sagt till Di.

I efterhand är det enkelt att konstatera att Astra Zeneca gjorde rätt som gav Pfizer kalla handen. Intäkterna 2023 kom in på 45,8 miljarder dollar, strax över vad Astra Zeneca utlovat. Sedan början av 2014 har Astra Zenecas aktie gett en totalavkastning på över 500 procent, långt bättre än Pfizers cirka 50 procent.