Nobelpris-vinnaren: Därför behöver vi inte frukta AI

Philippe Aghion sätter sig till rätta i en läderfåtölj. Vi är på Grand Hotel i Lund, där 2025 års ekonomipristagare är på plats för att lansera boken Kraften i kreativ förstörelse – så skapas innovation och välstånd, som samlar texter av Philippe Aghion och hans medpristagare Peter Howitt och Joel Mokyr.

Philippe Aghions huvudtes om kreativ förstörelse, utvecklad tillsammans med Peter Howitt och med utgångspunkt i den österrikiske ekonomen Joseph Schumpeters beskrivning av kapitalismens utveckling, går ut på att nykomlingar ersätter föregångare. Tillväxt skapas genom den brutala kraft som slår sönder det gamla och bereder väg för det nya. Innovation kräver att framgång belönas, men staten måste samtidigt hindra vinnarna från att stänga marknaden för nästa generation.

Jagas av alla

Philippe Aghion är en ekonom lika eftertraktad av politiker som av journalister på jakt efter slagkraftiga citat om allt från demokratins framtid till socialt utanförskap. Han har en långvarig relation till Emmanuel Macron och sägs ha lagt den ekonomiska grunden för ”macronismen”. Ändå lyssnar han ingående och låter varje välformulerat svar föregås av ett par sekunders betänketid. Sedan går det i rasande fart – ofta med ett knappt hörbart ”alors” innan orden rullar av tungan.

För den före detta kommunisten, som numera kallar sig ”en god socialdemokrat”, är utgångspunkten brist.

– Jag står inte ut med fattigdom, säger Philippe Aghion. När jag ser ett fattigt barn vet jag att hon eller han inte kommer få samma möjligheter i livet som jag har haft. Det tycker jag är vidrigt. Jag vill ha ett samhälle där alla har samma möjligheter att lyckas oavsett var de föds.

Gnistan till Philippe Aghions världssyn tändes tidigt. Son till judiska egyptier från Alexandria växte han upp med bas i det bohemiska området Vänstra stranden i Paris, dit konstnärer och tänkare flockade redan på 1800-talet. Philippe Aghion andades nytänkande från småbarnsåren. Han omgavs inte bara av pionjärer inom surrealismen. Karl Lagerfeld kom också förbi titt som tätt för att hjälpa till med läxorna, och Philippe Aghions mamma skapade Chloé, modemärket som bröt med haute couture och visade att det fanns ett friare mode för kvinnor.

Sämsta utfallet för ett samhälle

För Philippe Aghion blir kostnaden för stor – både socialt och ekonomiskt – om samhället inte satsar på jämlikhet och social inkludering. Utanförskap leder till polarisering, som i sin tur leder till populism. Det är, enligt honom, det sämsta möjliga utfallet för samhälle, ekonomin och världen i stort.

– Polarisering kommer av att allt fler människor upplever att de hamnar på efterkälken, att de föraktas. Jämställdhet är därför en stor fråga. Social rörlighet är ett måste. Ingen ska lämnas utanför. Alla ska känna att de blir hörda.

Philippe Aghion återvänder gång på gång till utbildning som grunden för social rörlighet, innovation och tillväxt. En snabbväxande ekonomi kan skapas bara om nya talanger successivt släpps fram och får möjlighet att utvecklas fullt ut.

– Ett bra utbildningssystem som är tillgängligt för alla är så viktigt. Utan det missar vi de Marie Curies och Albert Einsteins som föds i fattiga familjer som inte har möjlighet att få den kunskap och ambition som behövs för att framtida entreprenörer och uppfinnare ska kunna växa.

Synen på kreativ förstörelse

Här ligger själva kärnan i Philippe Aghions syn på kreativ förstörelse. Ekonomin behöver entreprenörer och framgångsrika företag, och framgången måste belönas. Men tillväxten får inte leda till att marknaden stängs för nya aktörer.

Etablerade företag kan vilja motverka fortsatt innovation för att behålla ledande positioner. Philippe Aghion pekar på utvecklingen efter it-revolutionen som ett tydligt exempel. I USA bidrog företag som Microsoft, Google och Amazon till kraftig tillväxt eftersom de tidigt förstod hur den nya tekniken kunde användas för att effektivisera produktion och distribution – och hur de nya systemen skulle förändra konsumtionen i stort.

Men framgången skapade samtidigt problem. När företagen växte ökade också deras möjligheter att påverka marknaden. De kunde få tillgång till kapital, data och infrastruktur på villkor som mindre konkurrenter hade svårt att matcha. Företagen som hade skapat innovationsvågen kunde därmed också komma att hindra nästa.

– Det är så stagnation kan uppstå, säger Philippe Aghion. Gårdagens innovatörer blir så mäktiga att konkurrenspolitiken inte förmår begränsa dem. Då kan de kväva den fortsatta innovationen.

Balansen är därför avgörande. Staten ska inte hindra företag från att bli framgångsrika, men måste se till att framgången inte används för att stoppa konkurrenterna.

– Vi vill att talanger ska utvecklas och att framgångsrika företag ska växa. Men när de har vuxit måste vi se till att de inte hindrar nästa generation av talanger från att komma in.

AI är inget paradigmskifte

Frågan är högaktuell nu när mänskligheten går in i nästa tekniska era – även om Philippe Aghion inte tror att artificiell intelligens innebär ett paradigmskifte.

– AI driver mer än någonsin den kreativa förstörelsen. Jobb kommer försvinna, det gör de redan på grund av AI. Men å andra sidan kommer AI också att skapa nya jobb, eftersom företag som använder AI blir mer produktiva och därmed mer konkurrenskraftiga.

Philippe Aghion förklarar att företag som anammar AI kommer ligga i täten för produktivitetsökningen. Genom att automatisera vissa arbetsuppgifter kan de sänka kostnaderna och öka produktionen. Det kan i sin tur öka efterfrågan på företagens produkter och i slutändan göra det möjligt för dem att anställa fler.

Samtidigt kommer det behövas statliga program för att fånga upp anställda som förlorar sina jobb. Philippe Aghion pekar på Danmarks flexicuritysystem, där ett svagare anställningsskydd balanseras av en generös arbetslöshetsförsäkring och en aktiv arbetsmarknadspolitik som underlättar yrkesbyten. Han menar även att AI-utvecklingen kan leda till en återgång till mer manuella yrken och nämner Schweiz som exempel på ett land där omskolning prioriteras högt på den arbetsmarknadspolitiska agendan.

– AI har en stor tillväxtpotential, förutsatt att vi har rätt kombination av konkurrenspolitik och industripolitik för att stödja utvecklingen.

Europas framtidsutsikter är enorma

Philippe Aghion menar att en dynamisk AI-utveckling kommer avgöras av öppen källkod, smart reglering och en stark industripolitik. Om Europa vill komma i kapp USA och Kina i AI-kapplöpningen krävs investeringar i datacenter och regleringar som gynnar – snarare än avskräcker från – innovation. Balansen mellan att styra utvecklingen och samtidigt belöna innovation är central i vår tids samhällsekonomiska utveckling. Här tror Philippe Aghion på Europas kraft och potential. Han beskriver kontinentens framtidsutsikter som enorma – förutsatt att Europa genomför reformer som bereder vägen för fortsatt innovation och tillväxt.

– Hela världen väntar på att Europa ska vakna, för USA är inte pålitligt längre. USA har inte längre grepp om idealen demokrati och frihet. Och Kina är speciellt – de förnyar sig men står inte heller för demokrati.

Philippe Aghion menar att européer värnar värderingar som demokrati, frihet, rättsstatens principer, liksom en social modell för jämlikhet.

– Och vi vill ha en AI som är trogen dessa värderingar. Tekniken som skyddar mot riskerna med dagens AI kommer utvecklas i Europa. Sverige, Frankrike och Tyskland har en nyckelroll att spela där. Mitt huvudbudskap är att det finns en stor framtid för Europa.

Samtidigt argumenterar Philippe Aghion för att Europa måste reformeras. Han föreslår en rad åtgärder – flera av dem rekommenderade han också Mario Draghi när denne 2024 skrev sin inflytelserika rapport om Europas framtida konkurrenskraft.

Bland annat behöver Europeiska forskningsrådet större oberoende och mer finansiering för att kunna stödja och stärka AI-laboratorier och ge forskare möjlighet till långsiktiga anställningar. Europa behöver dessutom bättre tillgång till riskkapital och fler institutionella investerare som driver på utvecklingen. Och sist men inte minst krävs en enhetlig ekonomisk marknad där innovation kan flöda fritt.

"Så kan det inte fortsätta"

– Europa är en fragmenterad marknad. Det fungerar inte, så kan det inte fortsätta, säger han och argumenterar för en balanserad reglering som styr utvecklingen i en riktning som gynnar bred tillväxt, samtidigt som den lockar entreprenörer och företag från att etablera sig i Europa.

Överdriven byråkrati hämmar tillväxten, menar han, men staten har samtidigt en viktig roll att spela. För att undvika stagnation behöver den se till att de företag som redan har en central position i AI-ekonomin – och därmed kontrollerar delar av den infrastruktur som krävs för att utveckla och använda tekniken, inte minst molntjänster och datorkapacitet – inte kan hindra nya aktörer att etablera sig.

Smultronstället är hemligt

Philippe Aghion ingår i en grupp av 55 inflytelserika personer från näringslivet, tekniksektorn, akademin, ekonomi, finans och politik som kallar sig The Rhine Group. Gruppens mål är att Draghirapportens rekommendationer ska bli verklighet och att Europa bättre ska ta vara på sin talang och institutionella styrka. Utgångspunkten är att kontinenten hittills har misslyckats med att omsätta dessa fördelar i tillräckligt hög produktivitet, innovation och tillväxt.

Philipe Aghion lutar sig tillbaka i fåtöljen på hotellet i Lund. Snart ska han signera sin bok åt de svenska läsare som kommit för att lyssna på hans föredrag. Han småpratar om Sverige och berättar att han tycker mycket om svenska västkusten, särskilt Vejbystrand. Han beskriver platsen som ett undangömt Saint-Tropez och ber – med glimten i ögat – att få behålla sitt smultronställe hemligt.