Nordea svänger om kronan: ”Kommer inte undan omvärlden”
Men kriget i Mellanöstern drar ut på tiden och en våg av politisk turbulens har tagit ett grepp om Europa.
– I grund och botten ser det mycket bra ut för svensk ekonomi, men vi kommer inte ifrån omvärlden, säger bankens chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.
Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
På torsdagsmorgonen stod kronan i 11,20 mot euron – en nivå som inte setts sedan förra våren. Det var inte så Nordea trodde att det skulle gå. I sin morgonrapport på torsdagsmorgonen noterar storbanken:
”Vår positiva vy på den svenska kronan har inte materialiserats. Vi räknade med ett kort krig och att energipriserna skulle falla tillbaka, men det har inte hänt. Vi är tämligen agnostiska inför framtiden och har ingen tydlig idé om hur Mellanöstern-dramat ska utspela sig.”
Grundbilden är att den svenska ekonomin faktiskt mår bra, säger bankens chefsanalytiker Torbjörn Isaksson till EFN. Konjunkturen har normaliserats efter några svaga år, tillväxtutsikterna ljusnar, de offentliga finanserna är starka, näringslivet är konkurrenskraftigt, sysselsättningsnivån hög och arbetslösheten är på väg ner.
”Sverige i en bubbla”
Allt det ger den blågula valutan stöd.
Men det räcker inte för lilla kronan, konstaterar han. Omvärlden är hökaktig och centralbanker runt om i världen har, med enstaka undantag, höjt styrräntan flera gånger.
– I Sverige lever vi i lite av en bubbla med låg inflation, relativt låga räntor och bra tillväxt. Men någonstans kommer vi inte undan från omvärlden, utan det spiller över på Sverige via växelkursen. Det är lätt att man får ett kapitalutflöde vilket försvagar kronan.
Det är mycket fokus på ränteskillnaderna just nu, menar han. Det visar inte minst den senaste veckans turbulens i Frankrike som har sänkt förväntan om att Europeiska centralbanken (ECB) ska höja räntan.
– Därmed har trycket på kronan släppt, i alla fall mot euron.
Därför kan svag krona vara ett problem
När kronan försvagas, mot exempelvis euron, innebär det att man får lägga fler kronor för att få en euro.
Eftersom Sverige importerar mycket från Europa, leder en relativt svagare krona till att företagen får lägga fler kronor för att köpa varorna än tidigare. Den högre kostnaden kan resultera i att företagen tvingas höja priserna för konsumenterna.
Om det sker i tillräckligt stor omfattning talar ekonomerna om en ”importerad inflation”.
Men kronan är sårbar, konstaterar han.
– Vårt huvudscenario är att vi kanske inte får se någon snabb, rejäl förstärkning av kronan här i närtid. Snarare tror vi kanske att det kommer att utvecklas sidledes härifrån under ett antal månader.
Kriget i Mellanöstern spelar också in, med höga energipriser, inflation och osäkerhet kring penningpolitiken.
– Det skapar också en risk-off-miljö på marknaden som inte gynnar kronan. När det blåser och stormar på finansmarknaderna tenderar investerare att välja de stora valutorna där det alltid finns många köpare och säljare, säger han.
Räntehöjning inprisad
Riksbankens förmodat stundande höjning i november kommer inte flytta nålen.
– Det är nästan fullt inprisat. Skulle Riksbanken mot förmodan inte höja räntan i november, då finns det en risk att kronan försvagas. Det tror vi är osannolikt att Riksbanken vill riskera.
För även om kronkursen inte är något officiellt mål för Riksbanken, måste Erik Thedéen och kollegorna på Brunkebergstorg i Stockholm ändå ta hänsyn till dess effekter, menar han.
– Riksbanken har ett lite komplicerat förhållande. Man vill inte fastna för mycket i kronan, för då kan man hamna i konstiga situationer och avvägningar. Samtidigt har den ju ändå betydelse för inflationsbanan. Det är absolut en del av Riksbankens reaktionsfunktion.
Dagens nivå på kronan ger dock inget inflationsproblem, säger han.
– Men problemet är att vi har en försvagnstrend på kronan. Och skulle den fortsätta, då kan det bli för mycket inflationsimpulser.
Följ taggar
