Norgepriser påverkar svenska elpriser: ”Norrmän tappar ju incitamentet”

Den norska regeringen satsar mångmiljardbelopp på att hålla nere elpriset för landets hushåll, som mellan den 1 oktober 2025 och den 31 december 2026 kan välja att konsumera el till ett fast pris av 40 öre/kWh, plus moms. Men den politiska satsningen stannar inte vid gränsen. EFN har låtit Jens Nordberg på Varberg Energi och Daniel Lindén på elhandelsbolaget Tibber förklara vad Norgepriserna innebär för Sverige.

Kritikerna mot ”Norgepriser” menar att stödet slår direkt mot flexibiliteten – ett av de mest grundläggande verktygen i det nordiska elsystemet. När elpriset inte längre varierar för norska hushåll försvinner motivationen att flytta sin förbrukning från dyra timmar.

Förstärkt effekt i hela Norden

Men enligt Jens Nordberg, energihandelschef på Varberg Energi, är effekten av Norgepris inte bara en fråga om hur norrmännen agerar, utan också om vilket läge elsystemet befinner sig i. Under topplasttimmar avgörs priset av en rad faktorer: vattenläget i magasinen, om isläggning begränsar vattenkraften, hur mycket vindkraft som faktiskt producerar i det ofta högtrycksbetonade vintervädret, kärnkraftens tillgänglighet och vilket fossilt kraftslag som sätter marginalpriset på kontinenten. När dessa förutsättningar sammanfaller negativt – och norrmännen samtidigt inte reagerar på priset – förstärks effekten i hela Norden.

– Många norrmän tappar ju incitamentet att styra sin förbrukning. Det ökar risken för högre pristoppar i hela Norden, säger Jens Nordberg.

Att elkonsumenter tar hänsyn och agerar utifrån pris är normalt en förutsättning för att elsystemet ska fungera smidigt, särskilt under kalla vinterdagar då belastningen är som högst. När en stor del av ett land inte längre ser prissignalerna ökar trycket på övriga marknaden.

När elen blir billigare i Norge relativt Sverige ökar också handeln över gränsen. Det innebär större export från Sverige till Norge, något som påverkar balansen i det svenska elsystemet.

– För Sveriges del kan en ökad export försämra möjligheterna att hålla en stabil drift. Det är därför Svenska kraftnät redan har lyft att de i vissa lägen kan behöva begränsa överföringen till Norge, säger Daniel Lindén, medgrundare av Tibber.

En sådan begränsning skulle skydda det svenska elsystemet – men kan samtidigt driva upp priserna på den norska sidan ytterligare, tvärtemot den norska regeringens intention.

Påverkar långsiktiga investeringsbeslut

Norgeprisets effekter märks inte bara i driftssituationen. Det påverkar även hushållens beslut längre fram i tiden. När elpriset är konstgjort lågt minskar hushållens vilja att investera i energieffektivisering, teknik för smart styrning och egen produktion.

– Om elpriset inte längre speglar verkligheten minskar både incitamenten att spara el och att investera i lösningar som gör hushållen mer flexibla, säger Daniel Lindén.

De som däremot drabbas direkt är företag och offentlig sektor i Norge, som inte omfattas av stödet. De får möta marknadspriset, vilket innebär att deras kostnader stiger när hushållens påverkan ökar prisnivån.

Betalar svenskar för norsk inrikespolitik?

Att Norgepris påverkar priserna i Sverige är uppenbart. Men innebär det att svenskar ”subventionerar” norsk politik? Både Jens Nordberg och Daniel Lindén avfärdar den förenklade bilden.

– Det är inte så att svenskar direkt betalar för norsk inrikespolitik. Men effekten sprider sig över gränsen eftersom våra elmarknader är tätt sammankopplade, säger Daniel Lindén.

När ett land dämpar sina prissignaler påverkas hela marknaden, eftersom elhandeln fungerar som ett gemensamt system. Samtidigt diskuteras olika stödalternativ i Sverige. Här menar Jens Nordberg att skillnaden är tydlig: svenska förslag har mindre påverkan på marknadens funktion.

– Det svenska högkostnadsskyddet tar inte bort incitamentet att flytta förbrukningen på samma sätt som Norgepris. Och en skattesänkning skulle faktiskt öka incitamenten, säger han.

Daniel Lindén lyfter istället möjligheten att stötta investeringar i smart styrning och energieffektivisering – något som stärker flexibiliteten utan att skada marknaden.

Prissignalerna måste bevaras

Båda experterna landar i samma slutsats: marknadens prissignaler är helt avgörande för att elsystemet ska fungera. När politiken gör dem otydliga eller irrelevanta drabbas både konsumenter, företag och driftsäkerheten.

– Alla ingrepp som smutsar ner prissignalerna är negativa i längden, säger Jens Nordberg.