Nötköttspriserna stiger och vegotrenden vänder

Nötköttspriserna är rekordhöga och konsumtionen börjar minska. Hittills i år har konsumtionen av nötkött minskat med sex till sju procent, enligt Jordbruksverket. 

Men det är inte efterfrågan som viker utan produktionen som minskat kraftigt, inte minst i Sverige, säger Åsa Lannhard Öberg, politisk utredare vid myndigheten.

– Det har ju varit en svag lönsamhet. Det är en faktor som har påverkat.

Under de senaste åren har antalet nötkreatur på svenska gårdar minskat kraftigt, delvis på grund av att äldre lantbrukare slutar och att den yngre generationen är ovillig att ta över eller satsa när ekonomin är osäker. Även stigande priser på till exempel foder och energi har spelat in. Och eftersom situationen är snarlik i EU har det inte heller gått att täcka upp behovet med import.

Samtidigt ökar efterfrågan på svenskt kött. Förra året ökade svenskarnas köttkonsumtion för första gången sedan peak meat–nivåerna 2016, när svenskarna åt som mest kött. 

Konsumtionen ökade under 2024 med 2,1 procent till 80,5 kg per person, drivet av fågel- nöt och griskött. Det är dock en bra bit från nivåerna 2016 på 88,3 kilo per person.

Och även om konsumtionen på svenskt nötkött har vänt ned i år kan den vända upp igen om konsumenter vänjer sig vid de höga priserna.

– Man blir väldigt upprörd i början när någonting blir dyrare, när elen blir dyrare eller när maten blir dyrare. Men sen finner man sig i det nya. Förr kanske vi letade kaffepriser på 40-49 kronor per 500 gram. Nu tycker vi att det är billigt när det kostar 79 kronor för ett halvt kilo kaffe. Vi är anpassningsbara.

Svenskarna byter till gris och kyckling

I takt med att nötköttspriserna sprungit iväg har import, produktion och konsumtion av gris ökat. Även kycklingkonsumtionen ökar stadigt.

Utbudsbristen råder i hela Europa av liknande skäl som i Sverige, men priserna brukar generellt vara högre i Sverige på grund av striktare av högre djurskyddsregler bland annat. I år har det dock vänt.

– Många länder är ju lite mer exportinriktade och det är hög efterfrågan på alla marknader som driver upp priserna, men de kliar sig nog lite i huvudet tror jag och undrar hur det kunde bli så här dyrt?

Enligt Jordbruksverket importerades drygt 40 procent av nötkött, 20 procent av griskött och över 70 procent av lammkött som konsumerades i Sverige under 2024.

Samtidigt ökar efterfrågan på kött globalt och det är inte så lätt som att bara importera från annat håll, säger Åsa, eftersom svenskarna till mångt och mycket föredrar svenskt nötkött.

Vegotrenden ger vika för beredskapskapstrenden

Därtill har pandemin och kriget i Ukraina lett till ökat fokus på beredskap och att Sverige ska kunna försörja sig självt bättre.

– Det har ökat fokuset på att det är viktigt att ha ett lantbruk, en livsmedelsproduktion och att producera det landet har förutsättningar att göra.

– Vår slutsats är dels att människor kommer tillbaka till den typen av kost man hade innan vegotrenden var som hetast. Det är som alla trender, de har en intensiv period och så klingar det av lite. Lite mer tillbaka till tiden före 2017.

Men det lär dröja innan utbudet av nötkött kan möta den underliggande efterfrågan. Även om producenterna borde stärkas av stigande priser tar det tid att föda upp djuren.

– Även om producenter tycker idag, eller om nån vecka eller månad, att nu kommer jag satsa för att det är bra priser och det ser positivt ut så kommer det ta tid. Det tar tre år innan vi har en ökad produktion. Det ska man vara medveten om. Det enda sättet vi kan få en ökad produktion nu är genom att slakta ut fler kor, men då blir det ännu större nedgångar i närtid.