Ny studie: Näringslivet allt viktigare i kristider

När Sverige rustar upp totalförsvaret hamnar fokus ofta på myndigheter och offentliga investeringar. Men en ny rapport från SNS hävdar att en stor del av lösningen finns hos företagen. Utan fungerande samarbete mellan offentlig sektor och näringslivet riskerar miljardinvesteringar i beredskap att ge betydligt sämre effekt än de skulle kunna göra.

Forskarna beskriver krisberedskap som ett klassiskt marknadsmisslyckande. Nyttan av lager, reservkapacitet och robusta leveranskedjor tillfaller hela samhället, medan kostnaderna ofta läggs på de enskilda företagen. Resultatet blir att beredskapen riskerar att bli sämre än vad som är samhällsekonomiskt optimalt. Därför behövs nya ekonomiska incitament, exempelvis beredskapsavtal, ersättning för lagerhållning och modeller som gör det lönsamt att investera i redundans.

Pandemin gav svar

Rapporten pekar också på att dagens näringsliv ser helt annorlunda ut än under kalla kriget. Kritisk infrastruktur, transporter, finansiella tjänster och elektronisk kommunikation drivs i stor utsträckning kommersiellt, samtidigt som globala leveranskedjor och utländskt ägande skapar nya sårbarheter. Enligt forskarna räcker det därför inte att staten bygger upp egna reserver. Beredskapen måste utformas tillsammans med företagen.

Pandemin visar varför. När sjukvården behövde skyddsutrustning blev det inte statliga lager som löste problemet, utan företag med avancerad logistikkompetens och internationella leverantörsnätverk. Lastbilstillverkaren Scania lyfts fram som ett exempel på hur näringslivets kunskap kunde användas för att organisera snabba inköp och transporter från bland annat Kina. Forskarna menar att sådana lösningar hade kunnat bli både snabbare och billigare om formerna för offentlig–privat samverkan varit förberedda i förväg.