Ny studie: Kinas gröna makt sitter i raffinaderierna

I en ny studie i Journal of the European Economic Association kartlägger Josh Kirk, Evgenia Passari och Hélène Rey världshandeln med 13 metaller som är centrala för elektrifieringen, bland annat litium, kobolt och nickel. Sedan mitten av 2000-talet har handeln allt tydligare formats kring Kina som nav.

Kina har relativt små egna reserver av flera viktiga metaller. I stället har landet byggt sin position genom investeringar i raffinering och förädling samt genom industripolitik och riktad finansiering. Kinas position i handelsnätverket började öka kraftigt omkring 2005 och passerade därefter USA:s.

Flyttar maktens sfär

När förädlingen är koncentrerad till ett fåtal aktörer, och nya gruvor och raffinaderier tar lång tid att bygga ut, är det svårt för andra producenter att kompensera ett bortfall. Samtidigt är många av metallerna i batterier och annan grön teknik svåra att ersätta. En störning i utbudet får därför större och mer långvarigt genomslag på priserna. Forskarna beräknar att en större, oväntad minskning av utbudet av elektrifieringsmetaller ger mer än dubbelt så stor effekt på konsumentprisnivån som en jämförbar störning i utbudet av fossila bränslen.

Forskarna förklarar det med få alternativ, långsamma investeringar och begränsade möjligheter att snabbt ersätta ett mineral med ett annat. Den som kontrollerar förädlingen får därmed ett strategiskt övertag.

Forskarna talar om ett slags råvarumotsvarighet till den makt som dollarns särställning ger USA. Den gröna omställningen avskaffar alltså inte geopolitisk råvarumakt utan flyttar den från olje- och gasfält till mineralernas leveranskedjor.