Ny studie: Räntechocken får fler att jobba mer

När centralbankerna höjer räntan är syftet att kyla av ekonomin. Hushållen får mindre pengar att röra sig med, konsumtionen minskar och företagen drar ned på sina investeringar. Men de högre räntorna kan också få en annan effekt: att människor börjar arbeta mer.

Det visar en ny studie från Internationella valutafonden, IMF, där fyra forskare undersökt hur australiska bolånetagare reagerade på de kraftiga räntehöjningarna 2022–2023.

Australien är särskilt intressant eftersom de flesta bolån har rörlig ränta. När centralbanken höjde styrräntan med sammanlagt 4,25 procentenheter steg därför hushållens räntekostnader snabbt.

En bakomliggande mekanism

Med hjälp av omfattande registerdata har forskarna jämfört personer som före räntehöjningarna hade stora lånebetalningar i förhållande till inkomsten med dem som hade mindre skuldbörda.

De hårdast drabbade ökade sitt arbetsutbud. Fler tog anställning, fler skaffade ytterligare ett jobb och arbetsinkomsterna steg. Två år efter att räntehöjningarna inleddes var sannolikheten att ha ett arbete nästan 1 procentenhet högre i den mest skuldbelastade gruppen än i den minst belastade.

Resultaten blottlägger en förbisedd mekanism i penningpolitiken. När räntan höjs för att dämpa efterfrågan kan skuldsatta hushåll i stället öka sitt arbetsutbud för att få ekonomin att gå ihop. Det kan motverka en del av åtstramningens effekt på produktionen, samtidigt som ett större arbetsutbud kan dämpa löneökningarna och inflationen.