Experten: Därför minskar svenskarnas stöd för euro
Andelen som i maj skulle rösta nej till euron har ökat samtidigt som andelen som skulle rösta ja har minskat jämfört med i maj 2024.
Det framgår av SCB:s undersökning om EU- och EMU-sympatierna.
– Den svenska ekonomin har utvecklats starkare än euroländernas, och det känner hushållen av, säger SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist.
32,0 procent uppgav att de skulle rösta ja till euron om det var folkomröstning i maj, medan 49,5 procent uppgav att de skulle rösta nej. Det kan jämföras med 34,4 respektive 46,1 procent i mätningen i maj 2024.
I euroomröstningen i september 2003 fick ja-sidan 42,0 procent av rösterna medan nej-sidan fick 55,9 procent.
Andelen som i huvudsak är för ett svenskt medlemskap i EU uppgick till 64,4 procent medan 11,3 procent var emot ett medlemskap.
I maj 2024 var 61,5 procent för ett medlemskap medan 11,9 var emot ett medlemskap.
"Finns inget ekonomiskt argument för"
Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, är förvånad över statistiken.
– Det visar på att vi är väldigt känsliga för kronans värde. När det var snack om 'skvalpvaluta' gick intresset för eurofrågan upp, men när kronan stärks är inte hushållen lika lockade av euron längre, säger han.
Samtidigt har majoriteten av svenskar förblivit emot euron över tid, även fast andelen som är emot varierar.
– Det finns inte direkt något ekonomiskt argument för varför vi ska gå med i euron. Den svenska ekonomin har utvecklats starkare än euroländernas, och det känner hushållen av, säger Robert Bergqvist.
Han lyfter även fram de svenska hushållens relativt höga belåning.
– Svenskarna är räntekänsliga. När vi själva kontrollerar penningspolitiken kan hushållens skuldsättning tas i beaktning. Då kan det kännas osäkert att lägga räntenivån i händerna på centralbanken i Frankfurt istället.
Han menar därför att eurofrågan sannolikt inte kommer att bli en politiskt fråga inför nästa val.
Följ taggar