Studie: Klassklyftorna minskar – men de rika blir allt rikare

Svenskarna blev betydligt rikare mellan 1999 och 2020. Medianförmögenheten femdubblades och den genomsnittliga förmögenheten tredubblades. Samtidigt öka de antalet miljardärer kraftigt och avståndet mellan vanliga svenskar och de allra rikaste växte snabbt. Det visar en ny studie från forskare vid bland annat Handelshögskolan i Stockholm och IFN.

Forskarna har byggt en databas över svenskarnas tillgångar genom att kombinera skatteuppgifter, fastighetsregister, pensionsdata och information om företagsägande. Mellan 1999 och 2020 tredubblades den genomsnittliga förmögenheten i Sverige, medan medianförmögenheten femdubblades. Samtidigt ökade antalet miljardärer kraftigt och de största förmögenheterna växte snabbare än resten av ekonomin. För att tillhöra den rikaste promillen krävdes mer än dubbelt så stor förmögenhet 2020 som två decennier tidigare.

Studien visar samtidigt att den relativa förmögenhetsojämlikheten minskade. Ginikoefficienten för förmögenhet föll från 0,87 till 0,77 mellan 1999 och 2020, och den rikaste tiondelens andel av den samlade förmögenheten sjönk från 67 till 57 procent.

Toppen drar ifrån

I kronor räknat ökade däremot klyftorna. Avståndet mellan medianpersonen och den rikaste promillen steg från omkring fyra till över nio miljoner euro. Sverige har därmed blivit rikare och mer jämlikt i relativa termer, samtidigt som toppen dragit ifrån allt längre i faktiska pengar.

Forskarna pekar ut tjänstepensionerna som en viktig förklaring. De fonderade pensionssystemen har byggt upp stora tillgångar hos breda grupper löntagare och därmed pressat ned den relativa ojämlikheten. Samtidigt har de största privata förmögenheterna i allt högre grad skapats genom ägande i onoterade bolag och andra tillgångar.

Till skillnad från utvecklingen i USA och Storbritannien hittar forskarna heller inga tecken på att yngre generationer halkat efter ekonomiskt. Tvärtom hade yngre svenskar större förmögenheter än tidigare generationer vid samma ålder.