Överflödets pris – och vad Norge kan lära av Sverige

När dörren till EFN:s poddstudio på Blasieholmen öppnas skrattar Martin Bech Holte som svar på frågan om han är stressad. Det är han. Han har just spelat in ett poddavsnitt för Sikt podd, om en dryg halvtimme anländer nästa taxi och ytterligare en intervju med EFN ska klaras av dessförinnan. Akademikern och nationalekonomen Bech Holte, disputerad vid Stockholms universitet, jobbade länge i näringslivet med ledande roller på McKinsey och som chef på investmentbolaget Aker.

Nu är han egenföretagare och nybliven bästsäljande författare. Boken, som sålt i närmare 100 000 exemplar, handlar om hemlandets dysfunktionella förhållande till sin egen enorma rikedom. Den upptar hans tillvaro. Föredrag, författarbesök och resande präglar hans vardag. I fjol gjorde han 200 framträdanden, en siffra som Martin Bech Holte gärna vill frisera nedåt i år. I en norsk kontext är han berömd och det finns något mycket avväpnande i att det lyser igenom en oförställd glädje över tingens ordning. Kanske över att det går att byta bana som 47-åring. Kanske över att han har fått större intellektuellt svängrum än tidigare. Han nämner att han mött ett visst motstånd inom akademin.

– Det har inte varit enbart positiva reaktioner – man har varit ganska tveksam.

Problematiken med oljemiljarderna

Hur skulle du definiera din bok? Är den akademisk, populärvetenskaplig, ett debattinlägg eller något helt annat?

– Det här är ju den första bok jag skriver, så jag är ingen expert på genredefinitioner. Men den är akademisk i den meningen att jag tar tag i grundläggande mekanismer inom nationalekonomin. Den är populärvetenskaplig i så måtto att jag försöker få vanliga människor att bli intresserade. Och så är det en debattbok eftersom den handlar om vad vi borde göra i den situation som råder. Paul Krugman skrev liknande typer av böcker om USA på 1990-talet. För mig är det är mikroekonomin som är utgångspunkten.

Martin Bech Holte fastslår sedan att hans hemlands hantering av oljemiljarderna delvis har varit klok. Det kunde ha gått värre rent hantverksmässigt. Han menar att Norges hantering av oljepengarna i grunden har varit tekniskt skicklig. Förvaltningen har varit kostnadseffektiv och politikerna har hållit fast vid treprocentsregeln – gränsen för hur mycket som årligen får tas från oljefondens 20 000 miljarder kronor.

– Det är det sista steget som är problemet. Vad ska vi lägga pengarna på? Det är det vi inte har löst ännu. För planen var ju att satsa pengarna på att göra norsk ekonomi starkare: genom en riktigt bra skola, genom initiativ för jobb och investeringar och genom infrastruktur för digitalisering och elektrifiering.

Motsatt effekt

Men enligt Martin Bech Holte har resultatet inte bara uteblivit. I många fall har de stora ekonomiska tillskotten snarare fått motsatt effekt. I stället för ökad drivkraft har de, menar han, bidragit till en passivisering av befolkningen – allt fler förlitar sig på bidrag.

– Vi har inte gjort något för att stärka incitamenten att arbeta och satsa kapital. Där har vi gått fel väg. Fokus har legat på att spendera pengar i stället för på resultat. Bidragstagandet har ökat i takt med rikedomen, samtidigt som produktiviteten i skolan har utvecklats negativt trots stora tillskott.

Han beskriver utvecklingen som särskilt oroande bland unga.

– Om du lever på bidrag och dina vänner gör detsamma finns det en risk att utanförskapet smittar. Och alla undersökningar visar samma sak: människor som lever så är oftare mindre nöjda med sina liv.

Martin Bech Holte har ett nära förhållande till Sverige. Hans hustru är svenska, det var i Stockholm som han doktorerade och han har ett sommarställe i Skåne. I både boken och under samtalet återkommer han gång på gång till grannlandet – som ett varnande exempel, men också som en möjlig förebild. Ett delvis svunnet Sverige. Tacknämligt nog så enligt hans betraktelse och analys, inte minst i ett ekonomiskt hänseende.

– De senaste åren har Norge gått lite i den fälla som Sverige hamnade i på 1970- och 80-talen. Vi måste tänka på de som jobbar, de som kommer med idéer, de som kommer med kapital.

"Skillnaden är att ni tog er ur det"

Vilka är de tydligaste parallellerna?

– Norge befinner sig i mycket i den situation som rådde i Sverige i slutet av 1980-talet. Nu har runt 60 procent av de hundra rikaste lämnat landet. Det var samma siffra i Sverige då – skillnaden är att ni tog er ur det.

I Sverige blev avskaffandet av förmögenhetsskatten 2007 och förändringar i kapitalbeskattningen en del av kursändringen efter 1990-talskrisen. I Norge har utvecklingen gått i motsatt riktning, menar Bech Holte.

Han beskriver hur förändringar i kapitalbeskattningen har gjort det allt svårare att behålla privata ägare i norska bolag. När skatten baseras på marknadsvärde, snarare än faktisk avkastning, väljer många att sälja eller flytta.

– Om du har ett börsnoterat bolag blir skatten direkt kopplad till värderingen. Då väljer många att inte börsnotera alls, eller att lämna landet.

Vilka blir de konkreta effekterna för nationen?

Den norska börsen fångas så att säga i framtiden. Det är väldigt trist. Då får inte befolkningen vara med om det som händer. Vi måste kalibrera beskattningen av kapital så att den är i harmoni med resten av Norden. Annars flyttar de rika norrmännen, i värsta fall till Sverige.

Martin Bech Holte om kriminaliteten

Du ser hur den grova brottsligheten, gängvåldet, är på väg att få fäste i Norge och utgör ett stort hot mot samhället. Kan ni undvika de svenska misstagen?

Martin Bech Holte är försiktig med att dra för långtgående slutsatser.

– Kriminaliteten är ett gigantiskt problem, men jag är ingen expert på kriminologi. Däremot tror jag att det har funnits en större naivitet än vad situationen tillåter. Vi börjar nu förstå att de problem Sverige brottas med också kommer att nå oss.

Han återkommer till arbetslinjen som en avgörande faktor.

– I Sverige ser vi nu att en högre andel invandrare vill arbeta än svenskfödda, och den ökningen har varit kraftig. Arbete är den mest grundläggande integrationsfaktorn. Det är genom arbete man bygger tillit, respekt och gemenskap.

Du nämner Fredrik Reinfeldt i positiva ordalag. Han stod bland annat för en öppen syn på invandring, något som kritiserats i efterhand i svensk debatt. Vilka inslag i hans politik uppskattar du?

– Det är särskilt det han gjorde runt arbetslinjen. Det är det jag skriver om och vill lyfta. Även om vi ska in i en ny värld där kunskap och intelligens avgör, är jag övertygad om att det kommer att finnas jobb för alla som vill. Vi människor är kreativa, vi finner nya vägar, vi vill känna att vi behövs och ha något att göra.

Bättre villkor för företagen

Omvärldsläget. Norge har enorma tillgångar – men din beskrivning av bristande effektivitet oroar. Klarar ni att skala upp försvarsinvesteringarna och få verklig säkerhet för pengarna?

– Norge sitter på kritisk infrastruktur för hela Europa genom gasförsörjningen till kontinenten. Vi har dessutom gräns mot Ryssland och ett påtagligt hot mot Svalbard. Det gör att osäkerheten upplevs mer direkt hos oss än i Sverige.

Han menar dock att pengar i sig inte är lösningen.

– Vi spenderar mycket, men ofta utan att bygga långsiktig kapacitet. När USA haft teknologiska genombrott har försvarssatsningar ofta spillt över i civila innovationer. Där är vi inte än.

I stället efterlyser han en miljö där försvar, näringsliv och teknik hänger ihop.

– Norge borde skapa bättre villkor för civila företag att kunna växa, få kapital och bidra till den samlade motståndskraften. Gör vi det rätt har vi bättre förutsättningar än många andra europeiska länder. Norden som helhet kan bli en motor för Europa.

I den svenska utgåvan av din bok har du utvecklat resonemangen om Sverige i ett eget kapitel – om vad landet kan lära av sina vägval efter 90-talskrisen.

Vad skulle du säga är Sveriges största styrka i dag?

– Ni har goda softwaremiljöer, tillsammans med Finland. Och det krävs en strategisk tankegång i politiken som jag tror att Sverige har en god kultur för. Tänk på det finanspolitiska ramverket, man planerar ganska långsiktigt. Norge måste bygga samma kultur. 

Du har en ny bok på gång, berätta.

– Den utgår från vad som bör göras, välbehövliga råd till politikerna helt enkelt.

Martin Bech Holte medverkar i Sikt #2 med en essä där han, med Norge som utgångspunkt, analyserar Sveriges vägval efter kriserna och vad landet bör vara rädd om i dag.