Planerna på en digital euro sätter press på Sverige

Den 12 december enades euroländernas finansministrar om lagstiftning som gör det möjligt att skapa en digital version av euron, utgiven av Europeiska centralbanken.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) uttrycker sig diplomatiskt när han säger till EFN att införandet av en digital euro spelar roll för om Sverige ska återuppliva planerna på e-kronan.

– Det är klart att vi får titta på det här nu. Vi får se om det finns skäl att låta oss inspireras i ett senare skede. Där är vi inte nu, säger han.

För Sveriges bedömning blir det betydelsefullt hur väl den digitala euron kommer att fungera i praktiken, tillägger han. Kommer folk att använda den? Det blir tidigast 2029 som en elektronisk valuta för euroländerna ser dagens ljus.

I förhandlingarna mellan alla EU-länder om lagtexten har Sverige förstås bevakat sina intressen. Annars är det lätt att euroländer glömmer bort länderna som inte deltar i den gemensamma valutan när balanserade kompromisser ska smidas.

– Möjligheten för svenska företag och svenska hushåll att verka på EU:s inre marknad har blivit rimligt tillgodosedda. Det är centralt att de inte möter onödiga hinder, säger Wykman.

Viktigt för näthandel

Särskilt för svenska företag med näthandel blir det viktigt att inte utestängas från den digitala euron. Produkter som tas fram ska i största möjliga mån även kunna användas i Sverige.

– Sen är det klart att det skiljer sig på att vara medlem och inte medlem. Vi är ju inget euroland. Därmed har vi inte samma villkor, precis som med den fysiska valutan, fortsätter finansmarknadsministern.

Till exempel kommer svenska företag att kunna handla med digitala euro, men inte ha digitala euro stående på ett konto hos ECB, som företag i euroområdet ska kunna.

Två skäl har gjort att euroländerna har satt högsta fart med projektet på senare tid: stablecoins och Trump.

Stablecoins är kryptovalutor med stabilt värde eftersom de backas upp av stabila tillgångar, oftast i dollar. Deras användning som betalningsmedel ökar mycket snabbt världen över. Anledningen är att betalningar är billigare och går snabbare än genom bankers och kreditkortsbolags gamla globala nätverk.

Stablecoins

Stablecoins ges ut av privata företag. Kontanter ges ut av centralbanker och är alltså statliga pengar. Många storföretag, inte minst amerikanska, arbetar nu för att ge ut egna stablecoins. I Europa finns liknande initiativ, bland annat projektet Qivalis där SEB samarbetar med nio andra europeiska banker.

När elektroniska betalningar används i ökad utsträckning och kontanter används allt mindre är ECB rädd för att centralbanken ska få svårare att bedriva penningpolitik och hålla finanssystemet stabilt. Om eurons användning som betalmedel i euroområdet skulle minska alltför mycket till förmån för dollarbaserade kryptovalutor skulle penningpolitiken vara riktigt illa ute, menar ECB.

Alla sådana överväganden går förstås att föra över på Sveriges centralbank och lilla valuta.

– Syftet med den digitala euron är att det ska finnas ett stabiliserande ankare i finanssystemet, säger ECB-chefen Christine Lagarde på en presskonferens under torsdagen.

– I nuläget är detta ankare centralbankspengar, alltså sedlarna i era plånböcker. I den digitala tidsåldern måste ankaret vara digitalt.

I Trumps händer?

Donald Trumps återkomst i Vita huset har spätt på euroländernas farhågor. Dels stödjer han aktivt att stablecoins i dollar ska få stort inflytande som betalningsmedel globalt. Och dels har den amerikanske presidenten visat att han kan ta till alla möjliga medel för att pressa fördelar ur andra länder. När amerikanska banker och kreditkortsbolag (Visa och Mastercard) dominerar de globala betalningssystemen, vad är det som säger att Trump eller framtida presidenter inte utnyttjar denna makt som påtryckningsmedel?

Därför har euroländerna dragit slutsatsen att Europa måste ha ett betalningssystem i egna händer.

Den digitala euron ska också ha en roll i den civila beredskapen. Det ska gå att handla offline med en elektronisk plånbok även om en hybridattack har slagit ut internet eller elektriciteten. Denna funktion har ansetts mer betydelsefull vartefter spänningarna med Ryssland har ökat. På så vis passar en elektronisk euro också in i EU:s försök att göra sig mindre sårbar i en osäker värld.

Synen är helt annan i Europaparlamentet, som också måste godkänna lagstiftningen. Parlamentets ansvarige, den konservative spanjoren Fernando Navarrete Rojas, håller linjen som tidigare var vanlig hos många regeringar: Elektroniska betalningssystem sköts bäst av banker och andra privata aktörer.

Navarretes motståndare menar att han lyssnar för mycket på banklobbyn. Tjänstemän från euroländerna muttrar att Navarrete måste ändra uppfattning snabbt och inse det nya läget i världen.

Oro bland banker

EU-kommissionen har försökt lugna banksektorn. Ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis försäkrar att en statlig digital valuta ger dem gott om affärsmöjligheter. Och ECB har begränsat användningen till betalningar. Syftet är inte att spara i den digitala euron. Företagens och hushållens konton hos ECB ger ingen ränta och beloppen där ska begränsas. Exakt beloppsgräns bestäms senare. Bankerna är ändå annars rädda för att folk vid finanskriser ska tömma sina konton hos privata banker och flytta pengarna till supersäkra ECB.

Ett mål när den gemensamma valutan blir digital är att driva på sammanflätningen av euroländerna.

– Den digitala euron blir en symbol för Europas digitala integration, säger tyske finansministern Lars Klingbeil.

– Europeiska företag och konsumenter får ett offentligt betalningssystem som täcker hela vår kontinent, säger nederländske finansministern Eelco Heinen.

Så vad betyder det för Sverige?

Svagt intresse för e-kronan

Intresset för e-kronan har hittills varit svalt bland riksdagspartierna. Riksbanken tekniska förberedelser började redan 2017 men har sedan lagts på is. Ifjol drog Riksbanken slutsatsen i en analys att effekterna av en digital euro skulle bli begränsade för Sverige. Svenskarna väntades inte använda andra valutor eftersom effektiva betalningssystem redan finns i Sverige.

Men Riksbanken verkar svänga. Nyligen varnade vice riksbankschef Aino Bunge för att det är bråttom för Sverige att återuppta arbetet med e-kronan. Ledtiderna är långa, så arbetet borde sätta igång i början av 2026, sa hon till DI:s Nyhetstjänst Finansmarknaden.

Kanske leder svallvågorna till en ny debatt om att Sverige ska gå med i euron. Visserligen vill Centern nu utreda frågan, men annars verkar få politiker utöver Liberalerna vilja ha en diskussion före valet i september.

Har ändrat sig

Likafullt rör det på sig. Ekonomiprofessorn emeritus Lars Calmfors, som ledde EMU-utredningen 1996, har nu bytt fot. Nu tycker han att fördelarna med euron överväger. Svängningarna i kronans växelkurs mot euron är ett handelshinder som skulle undanröjas om Sverige gick med, säger han. Euron har ökat handeln mellan euroländerna med 10-15 procent.

"När internationell handel motverkas av amerikansk protektionism är en euroanslutning ett medel som vi själva förfogar över för att öka handeln", skrev han tillsammans med förre riksbankschefen Stefan Ingves och tolv medförfattare på DN Debatt.

Risken för ökade konjunktursvängningar blir större när Sverige inte har en flytande krona och egen penningpolitik, skrev de 14 debattörerna. Men risken är betydligt mindre än tidigare. Sveriges konjunktur har synkroniserats med euroområdets, även under ekonomiska kriser. Därmed passar ECB:s penningpolitik Sverige bättre. Dessutom har risken ökat för att kronkursens svängningar blir destabiliserande för ekonomin, skrev de.

Borg håller inte med

När övriga EU-länder integreras mer finns en fara för att Sveriges politiska inflytande i EU blir lidande. Vissa toppjobb är stängda för svenskar. Gruppen EU-länder som inte deltar i euron blir allt mindre. Vid årsskiftet går Bulgarien med och blir medlem nummer 21. Förutom Danmark (som i stort sett har fast kurs mot euron) har Sverige inte så mycket gemensamt med Polen och Rumänien, och än mindre med EU-skeptikerna Tjeckien och Ungern.

Bland framstående euromotståndare finns förre finansministern Anders Borg. I sin bok ”Vart är vi på väg?” från ifjol hävdade han att euron inte har haft någon positiv effekt på euroländernas ekonomi. Sveriges handelsfördelar skulle bli marginella om vi gick med. Medlemskap vore rent av farligt om en ny kris uppstår bland skuldsatta euroländer, skrev han.

Numera är han ordförande för LKAB och förespråkar att Sverige ska behålla sin råvarutunga näringslivsstruktur, där konjunkturkänsliga sektorer skyddas genom att växelkursen tillåts ha stora variationer. 

Euroländernas initiativ ställer frågor till Sverige.