Världsekonomin
Världsekonomin har aldrig varit viktigare - eller hur? Journalisten Katrine Kielos-Marçal och Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén hjälper dig förstå varför saker och ting är som de är när det kommer till de stora ekonomiska frågorna. Nytt avsnitt varje vecka!
Avsnitt
- 2026-10-01Världsekonomin
114. Räntorna rusar, börsen dansar vidare
De amerikanska långräntorna är på de högsta nivåerna på decennier, samtidigt som börsen fortsätter ligga nära rekordnivåer. Hur länge kan det fortsätta, och när blir de höga räntorna ett verkligt problem? Katrine Kielos och Claes Måhlén går igenom hur stigande räntor kan punktera börsen och varför det spelar stor roll vad som driver upp dem. I USA är stark tillväxt och förväntningar på AI en viktig del av förklaringen. I Europa importeras däremot högre räntor utan samma ekonomiska medvind, och i Frankrike blinkar varningslamporna allt rödare. Dessutom: varför Donald Trumps dröm om att flytta hem produktionen till USA är betydligt svårare än den låter.
- 2026-09-24Världsekonomin
113. Kan Kanada bli en del av EU?
Efter år av nollräntor, stödköp och krisåtgärder tycks centralbankerna vara på väg tillbaka till något som liknar det normala. Fed höjer räntan, Japan når sin högsta nivå på 31 år och Bank of England avvaktar. Men vad är egentligen en normal ränta? Katrine Kielos och Claes Måhlén diskuterar centralbankernas nya läge och vad Riksbanken kan tänkas göra härnäst. Dessutom flirtar EU och Kanada allt mer öppet med varandra, samtidigt som Donald Trump hotar med nya tullar. Och så: Europas dåliga potatisskörd, risken för dyrare mat och tre gånger potatisen förändrade ekonomin.
- 2026-09-17Världsekonomin
112. När kommer räntorna spräcka AI-bubblan?
Amerikanska räntor stiger samtidigt som AI-bolagen fortsätter investera miljarder i ny teknik. I Världsekonomin diskuterar Katrine Kielos och Claes Måhlén vad de högre långräntorna betyder för börsen och om de kommer sticka hål på AI-bubblan. Dessutom pratar de om AI-bolagens varningar för en teknik som kan bli för kraftfull, och om vad som händer när en ny generation AI-miljonärer blir rika. - 2026-09-10Världsekonomin
111. Tysklands politiska jordbävning
Alternativ för Tyskland får 44 procent i delstatsvalet i Sachsen-Anhalt, samtidigt som Europas största ekonomi förlorar omkring 15 000 industrijobb i månaden. Vad säger valresultatet om Tysklands politiska och ekonomiska framtid? Katrine Kielos och Claes Måhlén diskuterar ett land som behöver stora investeringar och svåra reformer, men där det politiska landskapet blir allt mer splittrat. Samtidigt finns ljuspunkter i den tyska ekonomin när investeringarna i försvar och infrastruktur börjar märkas. Och vad skulle ett Europa med ett starkare AFD, Marine Le Pen i Frankrike och Nigel Farage i Storbritannien innebära för ekonomin och marknaderna?
- 2026-09-03Världsekonomin
110. Dramatik i räntevärlden?
Räntorna stiger på flera håll i världen och i USA pågår en dragkamp om två av de viktigaste. Finansminister Scott Bessent försöker få ner långräntorna, samtidigt som Fed-chefen Kevin Warsh signalerar att styrräntan kan behöva höjas. Katrine Kielos och Claes Måhlén reder ut varför räntorna stiger, vad AI-investeringar och Europas försvarssatsningar har med saken att göra och varför högre långräntor inte nödvändigtvis behöver vara ett dåligt tecken. Dessutom: från en ovälkommen varning inför finanskrisen till Jerome Powells besked om smärtsamma räntehöjningar. Vad är det egentligen som gör centralbanksmötet i Jackson Hole så betydelsefullt?
- 2026-08-27Världsekonomin
109. Fullt tullkrig, höga räntor och stora skulder
USA:s långräntor har stigit och finansminister Scott Bessent försöker pressa ner dem genom att ändra hur staten lånar. Men varför är han så stressad, och går det verkligen att trixa sig ur ett skuldproblem på obligationsmarknaden? Katrine Kielos och Claes Måhlén reder ut vad som ligger bakom de höga amerikanska långräntorna, vad Bessents drag kan åstadkomma och varför det inte förändrar det grundläggande problemet med USA:s stora budgetunderskott och statsskuld. Dessutom har tullkriget mellan USA och Kanada blossat upp på nytt, med 50-procentiga tullar på vissa kanadensiska varor och motåtgärder från Mark Carney.
- 2026-08-20Världsekonomin
108. Europa överraskar och tullkriget fortsätter
Långräntorna stiger på flera håll i världen. Än är det ingen kris, men utvecklingen väcker oro på obligationsmarknaden. Samtidigt överraskar Europa positivt, Kanada fortsätter tullbråket med Donald Trump och amerikanerna tycks ha fått ett allt större problem med AI. Katrine Kielos och Claes Måhlén frågar sig vad som händer när världens kanske mest teknikoptimistiska ekonomi börjar misstro tekniken som det investeras enorma summor i - och om AI-motståndet till slut kan få ekonomiska konsekvenser.
- 2026-08-13Världsekonomin
107. Hur länge kan USA leva på lånade pengar?
Katrine Kielos och Claes Måhlén diskuterar den växande amerikanska statsskulden, hur dramat kring den japanska yenen hänger ihop med amerikanska långräntor och varför obligationsmarknaden står i centrum när valutamarknaden skakar. Dessutom: den italienska parmesanbanken och vad extrem värme kan innebära för både ost och ekonomi.
- 2026-08-06Världsekonomin
106. När Odysséen förklarar det ekonomiska läget
Vad har Odysséens trojanska häst med världsekonomin att göra? I säsongspremiären diskuterar Katrine Kielos och Claes Måhlén oljepriset, inflationen, Fed och USA:s ovanliga stöd till den japanska yenen. Dessutom: de dolda riskerna i ekonomin och varför historiens mest berömda list fortfarande kan lära oss något om finanskriser. - 2026-07-30Världsekonomin
105. Sommarmysterier: Varför är lönegapet störst på toppen?
I den fjärde och sista sommarspecialen tar Katrine Kielos sig an en av arbetsmarknadens mest omdiskuterade frågor: varför är lönegapet mellan kvinnor och män som störst bland högutbildade och chefer? Med utgångspunkt i Nobelpristagaren Claudia Goldins forskning berättar hon historien om de "giriga jobben" – arbeten där globalisering, teknikutveckling och kravet på ständig tillgänglighet gjort tid till den mest värdefulla valutan. Är det verkligen diskriminering som förklarar lönegapet, eller handlar det om hur vi har organiserat arbetslivet?