När Donald Trump återvände till Vita huset efter valet 2024 var det inte bara klimatarbete och bistånd som ställdes om. Också forskningen drabbades – liksom elituniversiteten. Donald Trump, fast besluten att röka ut en ideologisk akademi, har i stället nedmonterat USA:s akademiska infrastruktur.
Under större delen av efterkrigstiden har USA varit världsledande inom vetenskap och forskning. Med ett federalt finansieringssystem som kombinerat peer review, långsiktiga anslag och brett institutionellt stöd har amerikanska universitet varit ledande i allt från medicin till rymdfart. Men ekosystemet, byggt på autonomi, stabilitet och meritokrati, är under hård press.
Trump i öppen strid mot universiteten
Sedan Donald Trumps återkomst till Vita huset har över 3 000 forskningsanslag dragits tillbaka av federala myndigheter. Tusentals forskare har förlorat sina jobb. Exemplen är många: budgetförslagen för 2025 inkluderar nedskärningar på upp till 50 procent för National Science Foundation och 38 procent för NIH, USA:s viktigaste finansiär av medicinsk forskning.
Vita huset har också fryst över 2,2 miljarder dollar i federala anslag till Harvard och hotar att stoppa antagningen av internationella studenter, med hänvisning till bristande informationsdelning och ovilja att avsluta mångfaldsprogram. Harvard har svarat med en stämning och varnar för ett hot mot akademiskt oberoende. Regeringen motiverar insatserna med att de syftar till att bekämpa antisemitism, men Harvard menar att forskningsmedel används som politiskt påtryckningsmedel. En federal domare har stoppat försöket att hindra antagningen tills vidare, men striden är inte avgjord.
...från att bekämpa identitetspolitik till att själv driva en minst lika aggressiv form av ideologisk styrning.
Kritiken mot åtgärderna har varit massiv, och kommer inte längre bara från progressivt håll. Det illustreras tydligt av Richard Hanania, en kontroversiell konservativ debattör vars bok The origins of woke bidrog till Donald Trumps ideologiska offensiv mot akademin, som i en uppmärksammad text i The Economist uttrycker oro för att administrationens politik gått från att bekämpa identitetspolitik till att själv driva en minst lika aggressiv form av ideologisk styrning.
Konservativ princip på väg att bli sitt eget offer
Richard Hanania välkomnar i grunden avskaffandet av mångfaldsprogram och kvoteringar, något han betraktar som avsteg från meritokratiska principer, men när Trumpadministrationen inte bara förbjuder DEI-initiativ, utan också kräver att universitet granskar hela ämnesområden för ideologisk slagsida samt inför lojalitetsprövningar för utländska studenter, går det, menar han, över i något betydligt farligare: en statligt sanktionerad åsiktskontroll.
Kravet på ”åsiktsmångfald” i akademiska miljöer blir, enligt Richard Hanania, i praktiken ett slags omvänd kvotering, där ideologisk tillhörighet får väga tyngre än kompetens. Det är en utveckling som riskerar att underminera just den meritokratiska modell som konservativa ofta vill värna. Det, menar han, skadar forskningen mer än de progressiva ideal man försöker bekämpa.
Följ taggar
