Putins skuggflotta i Östersjön – olja för 500 miljarder

I snitt en till två tankers ur skuggflottan passerar genom Öresund varje dag. De kommer tomma norrifrån och målet är oftast någon av de ryska oljehamnarna Primorsk eller Ust-Luga i Finska viken. Sedan går de fullastade samma väg åt andra hållet, men ofta ut genom Stora Bält som tillåter större djupgående än Öresund.

Skulle något av de ofta rätt risiga fartygen bli inblandat i en olycka kan följden bli det största oljeutsläppet någonsin i Europa. Men vi kan återkomma till det.

Ur rysk synvinkel är det viktigaste att trafiken får fortsätta, eftersom den ryska ekonomin och Rysslands möjlighet att föra krig i Ukraina till stor del hänger på den.

– Nästan hälften av all rysk olja som exporteras transporteras genom Östersjön, och en stor del av den oljan går med skuggflottan. Det är olja värd cirka 500 miljarder kronor årligen, vilket motsvarar ett antal procent av Rysslands bnp, säger Daniel Spiro, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och expert på skuggflottan.

Riskfartyg med många namn

Rysslands skuggflotta växte fram som ett resultat av det pristak som G7-länderna, EU och Australien införde på tankern VST Lyra på väg söderut genom Öresund. VST Lyra är inte officiellt sanktionerat, men vissa omständigheter gör det till vad experter på skuggflottan brukar beteckna som ett riskfartyg: det har trafikerat ryska oljehamnar som Ust-Luga i Finska viken, det har haft många namn – fyra sedan 2018 – och det är flaggat i Panama, den vanligaste flaggstaten för skuggflottefartyg. rysk olja i december 2022. Pristaket är snillrikt i den meningen att det får rysk olja att fortsätta att flöda ut på världsmarknaden, vilket håller ner oljepriset, samtidigt som det begränsar hur mycket pengar Ryssland kan tjäna.

Försäkring och finansiering av den internationella tankerflottan tillhandahålls till övervägande del av västerländska bolag – och för att de fartyg som transporterar den ryska oljan ska kunna köpa den typen av tjänster krävs det att de kan visa att oljan säljs under pristaket. Men eftersom Ryssland ville ha mer betalt för sin olja började man i stället bygga upp en egen flotta med fartyg flaggade i mindre nogräknade länder.

– Jag tror att Ryssland insåg att om man kan kontrollera tankermarknaden så har man också kontroll på vad som händer med den ryska oljan, och genom att bygga upp den här skuggflottan så kunde man inte bara komma runt pristaket utan även framtida sanktioner, säger Daniel Spiro.

Nu har Ryssland gäckat västmakterna i flera år och värdet på oljan som transporterats genom Östersjön uppgår vid det här laget till flera tusen miljarder kronor. Nyligen höll Nato sitt utrikesministermöte i Helsingborg och skuggflottan var en av punkterna som diskuterades.

– Europa behöver inta en mer offensiv hållning och göra allt för att skapa strategiska dilemman för ryssarna när det gäller skuggflottan, sade Natos generalsekreterare Mark Rutte till pressuppbådet i Helsingborg och fortsatte:

– Jag kan inte ge er alltför mycket information om detta, men jag kan försäkra er om att ryssarna noterar vad vi gör och att det är ett stort irritationsmoment för dem. Det handlar om att göra det betydligt svårare för Ryssland att hålla skuggflottan i drift. Och vi kommer ständigt att diskutera hur vi kan göra ännu mer.

Trycket ökar

Samtidigt som Mark Rutte och utrikesministrarna med USA:s Marco Rubio i spetsen diskuterade skuggflottan gick den 243 meter långa och 109 000 dödviktston tunga Sierra Leone-flaggade oljetankern Vokki in i Öresund norrifrån. Fartyget är sanktionerat av EU, USA och Storbritannien och kan därmed sägas vara del av skuggflottan. Ett par minuter efter klockan elva passerade det mellan Helsingborg och Helsingör, några hundra meter från hotell Clarion Sea U där Natomötet pågick för fullt. Vokki seglade sedan vidare ostört till Ust-Luga.

Tidigare i år kunde estniska Delfi och Helsingin Sanomat avslöja att Ryssland systematiskt börjat skydda skuggflottan militärt. Dels följs fartygen i vissa fall av ryska örlogsfartyg, dels ska beväpnad militär personal – några med bakgrund inom Wagnergruppen – finnas ombord under vissa transporter. Om beväpning fanns på Vokki när hon passerade Helsingborg den 22 maj är inte känt.

Samtidigt som Ryssland vidtagit åtgärder för att skydda transporterna har västmakterna undan för undan ökat trycket åt andra hållet. Redan 2022 infördes ett importförbud i EU för rysk olja som kom sjövägen, vilket tvingade Ryssland att sälja till i första hand Indien och Kina. När man försökte runda importförbudet genom att sälja tillbaka olja från Indien och Kina till Europa infördes sanktioner mot indiska och kinesiska raffinaderier som tog emot rysk olja.

Frankrikes president Emmanuel Macron tog upp skuggflottan när han deltog i Europeiska politiska gemenskapens möte i Köpenhamn förra året. Han konstaterade bland annat att 35–40 procent av finansieringen av Rysslands krig i Ukraina kommer från skuggflottan och att den därför måste bekämpas. Det var några dagar efter att Frankrike gjort en uppmärksammad bordning av den Beninflaggade skuggflottetankern Boracay utanför den franska västkusten.

Emmanuel Macron förordade en obstruktionspolitik med kontroller och bordningar där Rysslands affärsmodell för skuggflottan saboteras.

Världen dammsugs på olja

Sverige är det land som kanske tydligast anammat den nya hållningen. Sedan årsskiftet har Kustbevakningen bordat fyra misstänkta tankrar i Östersjön och i skrivande stund ligger tre kvar i eller utanför hamnen i Trelleborg. Samtidigt kan man ha i åtanke att skuggflottan totalt sett omfattar hela 600–1 000 fartyg. Motåtgärderna utförs sedan en tid också i motvind. Kriget i Iran och blockeringen av Hormuzsundet har kraftigt ökat efterfrågan på rysk olja. Ända sedan kriget i Ukraina bröt ut har den ryska oljan handlats med en rabatt av den enkla anledningen att den inte varit lika efterfrågad på världsmarknaden som övrig olja. Men i mitten på maj var den rabatten helt utraderad. Världen dammsugs på olja och USA har i omgångar förlängt en paus i sanktionerna mot rysk olja som redan befinner sig under transport på haven. Även Storbritannien har lättat på sanktionerna.

– Detta innebär väldigt stor vinst för Ryssland. Man kan säga att Ryssland vinner dubbelt upp på Hormuzblockaden, världspriset på olja stiger och den ryska rabatten har försvunnit. Sedan blockaden började får Ryssland cirkaa 40–50 dollar mer per fat än innan. Det är en ökning på runt 80 procent, säger Daniel Spiro.

Ukraina gör vad man kan för att störa den ryska oljeexporten. Hamnarna i Primorsk och Ust-Luga har attackerats med drönare – och siffror från den Finlandsbaserade forskningsorganisationen Centre for Research on Energy and Clean Air, CREA, visar att attackerna haft effekt. Från mars till april sjönk volymen av rysk råolja exporterad via havet med 24 procent. De kraftiga prishöjningarna gjorde dock att intäkterna ”bara” sjönk med 9 procent. Jämför man däremot med april 2025 hade intäkterna i stället ökat med 44 procent.

I snitt exporteras runt 2 miljoner fat olja per dygn av Ryssland genom Östersjön med skuggflottan. När priset höjs med 40–50 dollar per fat handlar det om ökade inkomster för Ryssland med knappt en miljard kronor per dygn.

Utöver att det ryska anfallskriget i Ukraina finansieras på detta sätt finns en annan betydande nedsida med transporterna med skuggflottan. Ett haveri skulle kunna orsaka en enorm ekonomisk och ekologiskt katastrof. Allra närmast land kommer fartygen när de passerar genom Öresund eller Stora Bält. Öresund är hårt trafikerat med nästan 40 000 passager per år och dessutom navigationsmässigt trixigt. Farlederna är trånga, färjetrafiken intensiv och få använder lots, allra minst skuggflottan.

Dyra kostnader

Bara under 2025 inträffade två allvarliga incidenter i Öresund. I maj gick det turkiska bulkfartyget Ali Aykin på grund vid Klagshamn söder om Malmö. Fartyget hade runt 70 000 liter diesel ombord, men inget läckte ut. Ali Aykins kapten dömdes till villkorlig dom för vårdslöshet i sjötrafik eftersom han skrollat på sin mobil i samband med grundstötningen. Bara en vecka senare gick det 180 meter långa bulkfartyget Meshka på grund nära Ven och Landskrona på väg söderut. Ombord fanns nästan 1 miljon liter olja, men inte heller i det fallet skedde något utsläpp. Även Meshkas kapten dömdes för vårdslöshet i sjötrafik.

Kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg, Christian Orsing (M) har med stigande oro kunnat följa vad som sker i sundet.

– Det är klart att jag har sett att det tonnage som trafikerar våra vatten är ett helt annat än det vi är vana vid. Det är större fartyg, det är fartyg i mycket sämre skick och de är flaggade under ytterst tvivelaktiga omständigheter, säger han.

Ett högriskprojekt

IVL Svenska Miljöinstitutet och Havs- och vattenmyndigheten gjorde 2012 en studie som visade att ett oljeutsläpp i Östersjön på 5 000 ton råolja skulle kunna orsaka kostnader på över 2 miljarder kronor. Vid ett haveri med en tanker lastad med 100 000 ton råolja – som är normalt när det gäller skuggflottan – är det däremot sannolikt att 2 miljarder inte räcker långt. I kustkommunerna längs Öresund förbereder man sig så gott man kan för ett utsläpp genom att öva på olika scenarier och se till att utrustning för sanering finns. Men vid ett större haveri kommer det att bli en ojämn kamp mot oljan.

– Mardrömmen är ju om det är ett enkelskrovsfartyg som råkar ut för något. Men man ska vara tydlig med att bara bunkeroljan för framdriften är en jätterisk, säger Christian Orsing.

Att Sverige och andra berörda länder vidtagit tuffare åtgärder från slutet av 2025 och framåt tycks än så länge inte ha haft någon märkbar effekt på trafiken. Då har Ukrainas attacker i Finska viken haft större effekt. Det återstår dock att se hur lång tid det tar för Ryssland att återställa kapaciteten i hamnarna. Under tiden funderas det vidare på om mer kan göras för att stoppa skuggflottan. Exakt vad som sades när frågan diskuterades under Natomötet är ännu inte känt.

Daniel Spiro:

– Teoretiskt så skulle vi ju kunna stänga ner inloppet till Östersjön. Men det är ju ett högriskprojekt i så fall eftersom det skulle innebära väldigt mycket förlorade pengar för Ryssland, som kanske skulle vilja försvara det då. Annars kan man ju fördröja genom att ställa olika krav på att de inte får köra över viss hastighet och införa fler kontroller och så vidare. Det beror på hur långt man är villig att gå.