Ny studie: Sänkt skatt kan ge staten mer pengar

Kan staten få in mer skatt genom att sänka skatten? För svenska höginkomsttagare kan det vara så, enligt en ny studie i Journal of Public Economics av IFN-ekonomen Jacob Lundberg.

Han har undersökt den klassiska Lafferkurvan, alltså relationen mellan skattesats och skatteintäkt. När skattesatsen höjs får staten en större andel av varje intjänad krona. Men människor anpassar sig också: de kan arbeta mindre, avstå från bättre betalda jobb eller ägna mer kraft åt skatteplanering. Då krymper den beskattningsbara inkomsten.

I början dominerar den första effekten och skatteintäkterna ökar. Men någonstans når kurvan sin topp. Höjs skatten ändå ytterligare blir beteendeförändringarna så stora att staten i stället får in mindre pengar.

Hänger på antaganden

Jacob Lundbergs modell placerar Sverige, Danmark och Finland bortom Lafferkurvans topp, på den fallande sidan. Det innebär att sänkt marginalskatt på höga inkomster i modellen skulle kunna öka skatteintäkterna. USA hamnar däremot på den stigande sidan och skulle kunna få in mer genom att höja toppskatten.

Resultatet hänger dock på hur människor antas reagera. Jacob Lundberg utgår från att 1 procents ökning av den behållna inkomsten får den beskattningsbara inkomsten att öka med 0,25 procent. Det är en vanlig internationell skattning, men högre än vad som ofta antas för Sverige. Med mindre beteendereaktioner flyttar sig också Lafferkurvans topp.

Och högsta möjliga skatteintäkt är inte samma sak som optimal skatt. En regering kan acceptera lägre skatteintäkter och större effektivitetsförluster för att uppnå större omfördelning – eller tvärtom lägga större vikt vid att begränsa effektivitetsförlusterna. Var den optimala skatten ligger är därför inte bara en ekonomisk fråga. Den beror också på hur samhället värderar fördelning mot effektivitet.