TOPPNYHETER:

Räntefrossa inför inflationsrysare: ”En giftig cocktail”

Den amerikanska 30-åringen handlas nära den högsta nivån sedan finanskrisen inför eftermiddagens inflationsutfall för juli. Det kan ge ytterligare en ledtråd om räntans framtida utveckling.
Här är förväntningarna inför inflationsrysaren.
Två händer hanterar amerikanska dollar och eurosedlar på ett skrivbord med papper.
Höga energipriser och inflationen står i centrum under onsdagen, när juli månads KPI presenteras. Foto: TT Nyhetsbyrån

Nedstället i amerikanska räntor efter fredagens sysselsättningssiffra blev kortvarigt och efter att ha stigit under inledningen av veckan står den amerikanska tioåringen något under 4,7 procent, och återfinns därmed nära toppnivåerna från 2024–2025.

Tioårsräntan har därmed stigit drygt 0,7 procentenheter sedan Mellanösternkriget bröt ut med högre energipriser och ökat inflationstryck som följd, noterar Handelsbanken.

De amerikanska långräntorna har stigit under året trots att centralbanken inte rört styrräntan, vilket Fed-chefen Kevin Warsh använt som argument till att inte höja räntan.

Marknadsräntorna får Fed-chefen att avvakta

I samband med räntebeskedet i juli antydde Fed-chefen att obligationsmarknaden, genom att trycka upp räntorna, för närvarande gör jobbet med att bekämpa inflationen åt centralbanken.

Ökningen av de långfristiga obligationsräntorna ”har gett oss en viss trygghet”, sade han under sin presskonferens efter det oeniga beslutet att inte höja räntan, trots att inflationen ligger nära det dubbla jämfört med målet på 2 procent.

”Investerare har successivt krävt högre kompensation för att binda kapital i amerikanska statsobligationer med längre löptider. Den stigande löptidspremien återspeglar ökad osäkerhet kring amerikansk ekonomisk politik, bland annat kopplad till tullar och geopolitik. Ränteuppgången är bred över samtliga löptider och uppgången drivs av såväl högre realräntor som högre inflationsförväntningar. I takt med att tioåringen närmar sig nivåerna under finanskrisen 2007 lär marknadens fokus öka ytterligare”, skriver Handelsbanken.

Federal Reserve har lämnat styrräntan oförändrad på 3,50-3,75 procent under de två senaste räntemötena under den nye Fed-chefen Kevin Warsh. Klockan 14:30 idag presenteras amerikanska inflationssiffror för juli, som kan ge ytterligare en ledtråd om räntans framtida utveckling.

ING skriver i ett marknadsbrev att den förväntade kärninflationen för juli ”är helt acceptabel och bör fungera som ett riktmärke som den totala inflationen bör närma sig under loppet av 2026”, enligt Nyhetsbyrån Direkt.

Man i kostym och slips som presenterar eller talar framför en blå belyst bakgrund.
Kevin Warsh är ordförande för USA:s Federal Reserve. Foto: TT Nyhetsbyrån

Rekordhöga långräntor

I sitt morgonbrev skriver Ålandsbanken hur Federal Reserve försöker nå två mål (full sysselsättning och återhållen inflation) med ett och samma verktyg (räntan).

I fredags stal den svaga sysselsättningsdatan Feds uppmärksamhet, medan höga energipriser och inflationen står i centrum under onsdagen, när juli månads KPI presenteras.

”Rekordhöga långräntor. Räntan på amerikanska statsobligationer med 30 års löptid har under sommaren stigit till i runda tal 5,25 procent, den högsta nivån sedan före finanskrisen 2007–09. Obligationsmarknaden diskonterar att lågränteåren inte kommer tillbaka när nu inflation och styrräntor etablerats på högre nivåer", skriver Ålandsbanken och fortsätter:

”Dessutom har de höga offentliga skuldnivåerna och de stora framtida upplåningsbehoven bidragit till att investerare vill ha högre riskpremier för att erbjuda finansiering. Det talas också om att Japan säljer amerikanska obligationer för att stötta yenen.”

”En giftig cocktail”

När USA och Japan i början av augusti gick in och intervenerade i yenen använde USA euro i stället för dollar. I normalfallet hade USA sålt dollar för att stärka yenen men ekonomer och analytiker har spekulerat i att USA:s agerande kan ha varit en del av ett bredare samarbete med Japan för att stabilisera valutan och minska risken för att Japan skulle sälja amerikanska statsobligationer, vilket i sin tur kunnat pressa upp räntorna ytterligare.

Höga räntor och höga offentliga skulder kallar Ålandsbanken ”en giftig cocktail” på sikt.

”Till detta kommer att kolossala volymer kapital styrs mot AI-investeringar, försvar, infrastruktur och energi, vilket tränger undan efterfrågan på statsobligationer. Sammantaget kan detta försvåra skuldfinansieringen för länder med svaga statsfinanser (exempelvis USA), vilka kan komma att skifta upplåningen mot kortare löptider, vilket gör statsfinanserna mer känsliga för styrränteförändringar”, skriver banken.

Det gör i så fall onsdagens inflationssiffra än viktigare. Upplagt för en inflationsrysare med andra ord.

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel