Rapport: Högutbildade mest utsatta för AI
När generativ AI sveper in över arbetsmarknaden är det inte fabriksjobben som är i fara. En rapport från Institutet för näringslivsforskning visar att de högutbildade, de högavlönade liksom de största företagen befinner sig mitt i stormens öga.
Till skillnad från tidigare teknikskiften, där automation ofta pressade enklare yrken, är det nu akademiker och kvalificerade tjänstemän som exponeras mest. Förmågan att hantera text, bild och språk – generativ AI:s specialitet – sammanfaller med kompetenser som tidigare setts som orörliga för automatisering.
– Om tio år så tror jag att yrkesgrupper som jurister, telefonförsäljare och kundtjänst, informatörer, marknadsförare, kommunikatörer och handläggare kommer att påverkas mest, säger Malin Gardberg, en av forskarna bakom rapporten.
En ojämställd prognos
Rapporten visar att omkring en fjärdedel av alla anställda i Sverige har yrken med mycket hög AI-exponering, och ytterligare två tredjedelar ligger på medelnivå. Kvinnor är i genomsnitt mer exponerade än män, särskilt i de högre inkomstskikten. Samtidigt koncentreras AI-omställningen till de största och mest produktiva företagen. Dessa företag är också de som mest aktivt rekryterar medarbetare med AI-relaterad kompetens – en efterfrågan som exploderat i platsannonser under de senaste åren.
Geografin spelar också roll. Stockholm och andra storstadsregioner sticker ut med högre exponering och fler AI-jobb, medan mindre regioner riskerar att halka efter.
Generativ AI kan bli en hävstång för produktivitet, men också en förstärkare av befintliga klyftor. De företag och individer som redan har resurser, utbildning och nätverk får ett försprång. För andra återstår frågan: Blir AI ett verktyg för inkludering eller en motor som vidgar avstånden i arbetslivet?
Rapporten Exponering mot generativ AI i Sverige – en kartläggning, av Malin Gardberg, Fredrik Heyman, Martin Olsson och Joacim Tåg, alla forskare knutna till IFN.
Följ taggar