Forskarna varnar för ny parallellfil – ökar trängseln i vården

Privata sjukvårdsförsäkringar ger snabbare vård, fler cancerdiagnoser i tidiga skeden och lägre dödlighet bland cancerpatienter. Men försäkringarna ökar också belastningen på den offentliga vården och är starkt koncentrerade till höginkomsttagare. Det visar en ny svensk studie.

Forskarna har kopplat samman data om privata sjukvårdsförsäkringar med svenska register över vårdkonsumtion, läkemedel och dödlighet. Resultaten visar en tydlig klasskillnad: mindre än fem procent i de lägsta inkomstgrupperna har försäkring, jämfört med omkring hälften bland de rikaste. Samtidigt är vårdbehovet störst bland låginkomsttagare, som har högre dödlighet och större sjukvårdskonsumtion.

De flesta försäkringarna erbjuds som personalförmån, vilket gör att höginkomsttagare oftare omfattas via jobbet. Forskarna hittar inget stöd för att personer med sämre hälsa i högre grad väljer försäkring själva.

Ökar vårdutnyttjandet

När personer får privat sjukvårdsförsäkring ökar deras vårdutnyttjande med omkring 23 procent. Specialistbesök och sjukhusvård ökar, medan primärvårdsbesök minskar. Effekterna är särskilt stora bland låginkomsttagare.

Försäkringarna verkar hjälpa patienter förbi köer och remisshinder i den offentliga vården. Personer med försäkring screenas oftare för cancer, får fler diagnoser och upptäcks i tidigare stadier. Bland patienter med elakartad cancer är dödligheten lägre.

Men den privata försäkringen leder inte främst till privat vård. Omkring två tredjedelar av den ökade vårdkonsumtionen finansieras offentligt och väntetiderna för försäkrade patienter minskar med ungefär en vecka.

Forskarna menar därför att privata sjukvårdsförsäkringar skapar en parallellfil i vården: de kan förbättra hälsan för dem som har dem, men samtidigt öka trängseln i det offentliga systemet.