Richard Bråse om oväntade aktieköpen: ”Det som blev billigt”

Stockholmsbörsen vänder upp strax innan lunchtid på fredagen och fortsätter att polera rekordnoteringarna från tidigare i veckan.

Richard Bråse, förvaltare på Protean, säger att han föredrar en marknad som skakar över uppgångarna som syns just nu.

– Jag gillar mer turbulens än sådan här hejarklacksuppgång. Lättare att göra något vettigt när någon är skärrad någonstans, säger han i Börslunch.

Han beskriver börsen som sinnessjuk och säger att priserna rör sig oändligt mycket mer än värdet på företagen, men konstaterar att det någonstans är hans jobb att ta till vara på möjligheterna som uppstår i börsens starka rörelser.

– Det är lättare att köpa billigare aktier när de är billiga.

Sektorn han inte trodde att han skulle äga

Richard Bråse ansvarar för Protean Aktiesparfonden Norden som investerar, som namnet antyder, i bolag noterade på de nordiska börserna.

Den senaste tiden har han köpt flera fastighetsbolag, bland annat så äger han både Heba och Hufvudstaden, något som han inte såg framför sig innan fonden startade.

– Men nu var det det som blev billigt, säger han.

– När jag köpte aktier senast i Heba genom blocket från SBB så var kursgrafen så långt ner den kunde komma och transaktionen gjordes under den. Det är där jag trivs som bäst, under kursgrafen.

Heba har sedan aktien toppade i slutet av 2021 rasat 70 procent och Richard Bråse beskriver bolaget som en ”väldigt speciell varelse”.

Bortglömd, i den mest ratade delen av fastighetssektorn och med stämpeln av att vara ett mossigt familjeföretag. I själva verket säger han att det är det fastighetsbolag som kommit längst i digitaliseringen och sitter på det bästa beståndet i bostadssegmentet.

– Och det syns i nyckeltalen.

För det tredje kvartalet rapporterade Heba en överskottsgrad om drygt 77 procent och vakansgraden för bostäder var lägre än 0,3 procent.

Tvärt emot vad alla tycker

Han själv har en idé om att alla segment i fastighetssektorn kommer delas i två. Det ena lägret består av de som sticker ut på överskottsgraden och vakanserna och därför kommer klara sig bra, och de som inte gör det och inte klarar sig.

Det är motsatsen till hur den samlade analytikerkåren agerar, enligt Richard Bråse.

– Om man öppnar en random analys från någon av fastighetsanalytikerna så kan man nästan läsa den med ögonbindel. För man vet att den kommer komma fram till att SLP eller Catena är bäst, för du vill ha dem med hög yield och då hamnar du i det segmentet.

– Eller så hamnar du i avkrokar med värdelösa, eller värdelösa… Sämre tillgångar. Fastigheter blir samma som att handla statsobligationer. Ska du ha hög yield hamnar du i länder där du inte kanske får tillbaka pengarna längre fram.

I stället tror han att man ska göra tvärt om och betonar vikten av att vara långsiktig.

– Då köper man Hufvudstaden eller så köper man Heba och det är precis tvärt emot vad alla tycker, säger han.

Vad alla andra experter eller investerare gör spelar ingen roll. Så länge man gör en hyfsat rimlig bedömning av saker brukar det bara krävas tid för att få rätt, menar han.

– Om du har oändligt med tid kommer du vid någon tidpunkt se ut som ett geni, säger Richard Bråse.

Det är den mest intressanta banken

En annan sektor som Richard Bråse fyllt på i är banksektorn. När de svenska storbankerna pressades gällande högre kapitalkrav efter granskningar av deras riskmodeller valde han att köpa både Nordea och SEB, där Nordea är fondens näst största innehav.

– Nordea är fortsatt den mest intressanta banken, för annars hade den inte varit det näst största innehavet.

Anledningen till att han håller Nordea över de andra svenska storbankerna grundar sig i värderingen.

– Men jag är verkligen inte i lägret som tycker att bankerna ska värderas upp härifrån jättemycket, för de är speciella. Verksamheten är belåning och det är inte ett problem merparten av tiden men vart 25:e år händer det något och någon gång emellan åt så kommer det en tillsynsmyndighet som säger något om hur man har beräknat sitt riskexponeringsbelopp.

– Det gör att det inte går att ses som helt fristående bolag. De har ett ansvar för en ganska viktig institution i samhället, nämligen pengar. Även om de inte är statliga så är banker en slags hybridverksamhet i samhället som inte kan kopplas ifrån, säger Richard Bråse.

Se hela avsnittet av Börslunch här: