Saab går in i miljonprojekt – vill säkra framtidens ingenjörer

Av alla sysselsatta i Linköping arbetar ungefär var tionde på Saab. Räknar man enbart anställda i privat sektor är det ungefär var sjätte. Med storleken kommer ett ansvar – och ett behov av att tänka långsiktigt på rekryteringen av nya medarbetare, menar Peter Engberg, strategisk chef för Saabs affärsområde Aeronautics i Linköping.

– Idag är vi populära, lite av branschens rockstjärnor och vi har inga problem att rekrytera. Men så kommer det inte alltid se ut och vi måste ha en plan för det, säger han.

Och som ett led i det arbetet deltar nu Saab i "Handslag Linköping" i stadsdelen Ryd. Initiativet drivs av det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden, som har ett stort bestånd i stadsdelen. Förutom Saab deltar även Ikea och Länsförsäkringar. I en byggnad kallad Flygeln investerar Stångåstaden 59 miljoner kronor för att bygga vad man kallar en "öppen och inkluderande mötesplats" för att stärka området på sikt.

Vad blir Saabs roll?

– Vi har ett ganska omfattande socialt hållbarhetsarbete i staden, men just den här formen är ny för oss så exakt vad vi ska göra återstår att se, säger Peter Engberg.

– Vi tänker oss att till exempel kunna hjälpa till med läxhjälp, särskilt kanske inom matematik och naturkunskap, och på så sätt både hjälpa till att öka studiemotivation och betyg i området. Om det kan leda till att fler från Ryd läser på universitetet och allra helst tekniska utbildningar kommer det att vara jättebra för oss, men grundläggande är vi så stora att allt som är bra för Linköping är bra för Saab.

Medarbetare ställer upp

Handslaget i Ryd är en del av Saabs CSR-arbete, där CSR står för corporate social responsibility, alltså företagens sociala ansvar. Det är ett brett begrepp som i Saabs fall kan innefatta allt från sponsring av idrottsföreningar till Saab Arena, Linköpings stora hockeyarena.

– Inför det här projektet gjorde vi en enkät där vi frågade medarbetare vad de tyckte, och vi fick ganska stor respons från folk som kunde tänka sig att ställa upp och hjälpa till. Jag tror att unga måste få kontakt med vuxna och arbetslivet för att känna framtidshopp, särskilt unga på glid, säger Peter Engberg.

Än så länge handlar Saabs insats om just att ställa upp med vuxenstöd i olika former, vad det kan handla om i kronor och ören under projektets fem år vet varken Saab eller Stångåstaden i dagsläget.

Men den stora frågan är kanske om den här typen av satsning kan löna sig?

– Egentligen verkar Saab i en starkt svensk tradition när man stödjer samhället på det här viset, säger Stefan Jonsson, professor vid Linköpings universitet och ansvarig för profilområdet Samhällsomvandling.

– Förr i tiden tog bruken ofta stort ansvar för det lokala samhället och gav stöd både till idrott och skolor. Linköping är ingen bruksort, men Saab är så stora att de ändå har den rollen. På så sätt är det ju rimligt att företaget engagerar sig. Saab har nytta av att Linköping fungerar bra på alla sätt, säger han.

Men kan man räkna hem den här typen av satsningar ekonomiskt?

– Det är väldigt svårt att leda i bevis, men i Saabs fall borde ju fler högskoleutbildade Linköpingsbor resultera i ett större underlag att rekrytera ur.

Ängslan att göra fel

Att företag sponsrar kultur och idrott är inget nytt, men att engagera sig socialt är något svenska företag är ovana vid. Det menar Marianne Bogle, verksamhetsansvarig på CSR Sweden, ett nätverk finansierat av näringslivet.

– Jämfört med många andra länder är företagen i Sverige lite tafatta, det finns både en ängslighet för att göra fel och en inställning att samhället ska ansvara för den sociala hållbarheten, säger hon.

– Att just fastighetsföretag investerar i socialt arbete i lokalsamhället känns helt naturligt, de tjänar på att bostadsområden är trygga. De kan också mäta hur till exempel tryggheten ökar och alla förstår att det är relevant för bolagets affärer. För andra företag, som Saab, är den affärsmässiga nyttan inte lika tydlig helt enkelt för att effekterna av CSR-arbetet inte är så enkla att mäta.

Vilket kan göra det svårt för bolagsledningen att motivera satsningar på socialt hållbarhetsarbete för aktieägarna.

– Man får en situation där satsningarna känns helt rätt i magen, men ändå är svåra att motivera, säger Marianne Bogle.

– Jag tror vi kommer se en förändring. I takt med att samhället får större ekonomiska utmaningar kommer behoven av stöd bli större och tydligare. Jag ser också en trend där företag går från att exempelvis bara sponsra elitlag i fotboll, till att hellre sponsra breddverksamhet eller satsningar i utsatta områden.

Svensk bruksanda

Finns det några risker med företagens satsningar? Professor Stefan Jonsson ser framför allt två. Den första är att företagen inte ser satsningarna som samhällsviktiga utan snarare varumärkesbyggande, en slags whitewashing.

– Saab tillverkar trots allt produkter för krig, så det kan absolut finnas ett behov av att förstärka bilden av bolagets vilja att vara en god kraft samhället. Men det förutsätter en form av cynism som jag inte riktigt tror på i det här fallet, för mig framstår det mer som gammal svensk brukstradition, och det är ju i grund och botten något fint, säger han.

Den andra risken?

– Att insatserna blir tillfälliga, och att företagen inte bygger en organisation internt som gör satsningen hållbar. Allt för ofta står och faller det med enskilda eldsjälar, och så kan det inte vara om man vill förändra samhällsutvecklingen långsiktigt.

Exakt hur arbetet ska organiseras på Saab i Linköping kan inte Peter Engberg svara på i dagsläget.

– Men jag vill betona att satsningen är seriös från vår sida, säger han.

– Det här är ett sätt att både stärka samhället och samtidigt adressera vår framtida utmaning med kompetensförsörjning i Linköping. Vi vill göra fler liknande satsningar framöver, så vår ambition är att även skapa en fungerande organisation för det, säger Peter Engberg.