Exklusivt besök i Saabs Jas-fabrik: ”Vi är branschens rockstjärnor”

På sätt och vis är det business as usual på Saabs flygplanstillverkning i Linköping. Det är 20 år sedan devisen "keeping people and society safe" sattes upp av företaget. Densamma gäller nu. Jaktflyg har man utvecklat och tillverkat sedan starten i slutet av 30-talet. Det var en Marcus Wallenberg som startade bolaget då, och en Marcus Wallenberg som är styrelseordförande nu.

Ändå är ingenting sig likt.

– Vår omsättning har dubblats de senaste fyra åren och vi har blivit ett par tusen fler anställda bara i Linköping. Klart det är utmanande, men vi har faktiskt inga problem att locka kompetent personal. Vi ses som branschens rockstjärnor just nu, det hjälper, säger Peter Engberg, strategi- och teknikchef för Saabs affärsområde Aeronautics.

Av Saabs mer än 22000 anställda i Sverige, jobbar över 10000 i Linköping, som därmed är Saabs största ort. Mer än 7000 av dessa finns inom Aeronautics, och antalet ökar snabbt. Även om anställningstakten ska minska något kommande år, säger Saab att man ska växa med ett par tusen bara i Linköping.

– Förra året hade vi 320000 ansökningar på 3300 nyanställda i koncernen. Året innan hade vi 200000, så än så länge går det bra. Jag tycker vi har hanterat expansionen bra, även om det givetvis finns utmaningar. Vi kan ibland ha avdelningar där hälften av alla är nyanställda, säger Peter Engberg.

Linköping växer med Saab

Saab har seglat upp som etta i rankingen av mest attraktiva arbetsgivare bland svenska högskole- och civilingenjörer. Från att ha harvat runt någonstans bland topp 15 för ett decennium sedan och en femteplats 2024 passerade Saab förra året såväl Google, Spotify, Volvo och Polestar i Universums årliga undersökning.

Den här utvecklingen påverkar hela Linköping. Saab har länge varit en motor i stadens utveckling, numera är det motorn med stort M. Medan stora delar av Östergötland tappar eller ökar befolkningsmängd svagt, planerar Linköping för tillväxt på över tusen personer per år de kommande tio åren – trots vikande födelsetal. Det är inte bara Saab som expanderar, med dem växer även underleverantörer, byggföretag och forskning, utveckling och företagande runt i universitetet.

Idag är Gripen E, planet de flesta av oss kallar Jas 39 Gripen E eftersom det är namnet Försvarsmakten gett det, en stor exportsuccé. Modellen kallas omväxlande E eller F, beroende på om en det är ensitsigt (E) eller tvåsitsigt (F). Varje plan kostar någonstans runt 1,5 miljarder beroende på utrustning och valuta affären görs i. Ordrar på fyra Gripen E/F till Thailand, 17 till Colombia och flera stora möjliga affärer på gång talar sitt tydliga språk.

”En dyr jordfräs”?

Men för den som jobbat på Saab så länge som Peter Engberg, går det att minnas tider när Jas-projektet var hotat. Sedan 80-talet har det kallats "en dyr jordfräs" och det har motionerats i riksdagen om att lägga ner hela projektet. Saken hjälptes inte heller av att Aktuellt råkade filma en tidig testflygning i Linköping 1989 när planet kraschade. Fyra år senare störtade planet till allmän beskådan under Vattenfestivalen i Stockholm.

Motståndet mot Jas har funnits över hela den politiska skalan. 2010 skrev till exempel dåvarande Expressenreportern, numera statsminister Ulf Kristerssons (M) statssekreterare Anna Dahlberg att "vi inte kan fortsätta tanka miljardbelopp i en flygindustri utan framtid" och att Jasprojektet borde skrotas.

 Var det helt enkelt en annan tid att jobba med Jas Gripen då än nu?

– Det var det verkligen, de senaste åren har det blivit något helt annat att vara Linköpingsbo och jobba här. Det skrivs massor om oss, och nästan allt är positivt. Folk är intresserade på ett helt nytt sätt, man tycker att vi gör något viktigt, säger Peter Engberg.

Borta är också de extremt segdragna försäljningsprocesserna från förr. Det hjälper också.

– Det tog 18 år att sälja till Brasilien första gången. När vi sålde till Colombia tog det ungefär 7 år. Det kommer att gå ännu snabbare framöver, säger Peter Engberg.

Om man beställer ett Gripen E idag, när levereras det?

– Vi brukar säga att det tar 24 till 36 månader.

Skärpt säkerhet

Med fler beställningar måste tillverkningstakten öka. Idag tillverkas ungefär 15 nya Gripen per år. Saabs vd Micael Johansson sa nyligen att produktionstakten ska öka till 20-30 de närmaste åren. Även om det planeras nya tillverkningsenheter i Brasilien och kanske även i Kanada och Ukraina om de affärerna blir av, är det i Linköping allt händer just nu. Därav den snabba ökningen av antalet anställda.

Tillväxten känns av redan på vägarna utanför Saabs anläggning i stadsdelen Tannefors. Peter Engberg sitter i köer av Stockholmsmått på väg till och från jobbet eftersom kommunens infrastruktur inte riktigt hängt med.

När man väl är på plats märker man det på två sätt: Att det byggs väldigt mycket inne på Saabs område, och för oss journalister – det strikta fotoförbudet. Det finns i princip bara två platser innanför grindarna vi får filma och fota, ett konferensrum och en speciellt anvisad plats på banorna vid en hangar. Där får vi fota en Gripen E rakt framifrån, så snart vi ska fota planet från sidan måste kameran sänkas så inga byggnader syns. Allt säkerställs genom att Saabs egen fotograf är med och tittar i kamerans sökare med jämna mellanrum. Den som kollar tv-serien Dips på SVT och har sett avsnittet där karaktären Mimmi Hamilton flyger med i ett Gripen, ser exakt samma saker vi få får fota.

– Våra interna säkerhetsregler har blivit väldigt mycket hårdare de senaste åren, det här var helt annorlunda för några år sedan. Det är väl bara ytterligare ett exempel på hur snabbt omvärldsläget har förändrats, säger Peter Engberg.

Ett slags Spotify

För vår räkning har ett Gripen E körts ut ur en hangar. När man står intill det, känns det faktiskt överraskande litet. Peter Engberg berättar hur man byggt det för att det ska kunna landa och vara i luften igen på tio minuter. Hur bara fyra värnpliktiga behövs för att ordna det jämfört med 15 för amerikanska F-35. Men det stora är Gripens uppbyggnad, dess digitala arkitektur, hur snabbt och enkelt man kan uppgradera och installera ny mjukvara. Den är som en Iphone jämfört med en gammal Nokia, som Engberg uttrycker det. Det gör att man just nu är ensamma om att ha flugit med en AI-modul i planet över kontrollerat luftrum.

– Vi provade systemet med att låta våra två mest erfarna testpiloter strida mot varandra. Det blev som det brukar, ungefär oavgjort i antal träffar. Den ena flög utan AI, den andra med. Skillnaden är att piloten utan AI lär sig som människor gör, genom den erfarenhet varje flygning ger. AI tränar däremot motsvarande 50 år i varje sekund efteråt. Potentialen i det är enorm och gör skillnad nästa gång piloterna möts, säger Engberg.

Så medan vi i Sverige kanske inte ser Saabs Gripen-projekt som något extremt snabbfotat, ser man det internationellt som?

– Ett slags Spotify, så snabba och nytänkande är vi faktiskt jämfört med andra, säger Peter Engberg.