Skiftet påbörjat: Europa rustar upp
Europa köper merparten av sina vapen från USA — men nu rustas för att konkurrera med världens största militärindustri. Och en våg av svenska underleverantörer lyfter för att möta efterfrågan.
Europa köper fortfarande merparten av sina vapen från USA som stod för 55 procent av den totala vapenimporten under perioden 2019 och 2023.
USA:s budgetförslag i år på 852,2 miljarder dollar, som utgör mellan 3-4 procent av BNP kan jämföras med Europas på 359,6 miljarder dollar i fjol och Sveriges som väntas utökas till 138 miljarder kronor, motsvarande 2,4 procent av BNP i år.
Under 2023 stod USA även för 40 procent av världens försvarsutgifter och året innan det för nästan lika stor andel av all vapenexport världen över.
Men efter press från flera håll börjar Europa nu ta steg till att rusta upp och integrera sin egen försvarsmarknad.
Nya svenska underleverantörer
Steg som öppnat upp för mindre underleverantörer som är snabba på att möta efterfrågan, menar Stefan Granlund, chef för Growth och Impact på Danske Bank, som spår en stor ökning av mindre underleverantörer och startups de närmaste åren.
– Det är där vi ser att flest nya bolag startas. Det är ganska få som ska ta över en hel marknad utan de flesta tittar på att bli underleverantörer till de stora aktörerna.
Utöver försvarsjätten Saab finns redan flera större svenska underleverantörer på börsen som W5 Solutions som Invisio och Mildef som bland annat utvecklar olika teknik, kommunikations- och datalösningar.
Väldigt stark kapitalmarknad i Sverige kopplat till försvar
Nu räknar Stefan Granlund med en uppluckring av europeiska och svenska regler, däribland ESG-krav från fond- och pensionsbolag.
Han tror även på tillväxt i kvantteknik, rymden, cybersäkerhet och AI.
– Inom kort kommer vi att ha en väldigt stark kapitalmarknad i Sverige kopplat till försvar.
Ett köp-europeiskt försvar
EU:s försvarssatsningar följer samma linje som andra europeiska beslut den senaste tiden – de ska effektivisera och ena EU-ländernas marknader – men med liknande utmaning att samla politisk vilja.
Inom fem år ska dubbelt så mycket försvarsmateriel upphandlas gemensamt jämfört med idag, enligt Europas försvarsindustriella strategi EDIS. Målet till 2030 ligger på 40 procent från dagens cirka 18 procent.
Och det kommer fortsätta skjutas till pengar. De kommande två åren går 1,5 miljarder euro till försvarsföretag och forskningssamarbeten under försvarsindustriella programmet EDIP. Därefter vill EU börja med att trappa upp till sammanlagt hundra miljarder euro under sju år, säger Niklas Alm, ställföreträdande generalsekreterare på Säkerhets- och Försvarsföretagen.
Men det är konkurrens om pengarna. Och när det kommer till EU-pengar handlar mycket om kommunikation mellan stat och näringsliv, som historiskt sett varit vacklande i Sverige, säger Niklas Alm.
– Vi är ju ganska extrema i att vi inte har en jättetajt dialog och diskussion. Jag säger inte att den inte finns, men den är mer utmanande och mer kommersiell än i många andra länder.
“Kina är elefanten i rummet”
Leveranskedjan har även stuvats om till produkter med dubbla användningsområden på den civila marknaden där Kina har en framträdande roll, säger Robin Häggblom, oberoende säkerhetsanalytiker.
– Kina är ju den här elefanten i rummet. Vi kommer säkert att se en debatt om den kinesiska marknaden. Hur mycket är vi beredda att tumma på våra principer för att få ha europeiska bolag på den kinesiska marknaden?
Han pekar på Tyskland som ett exempel där man velat hålla kvar sin del av den kinesiska marknaden, vilket uppmärksammats inför nyvalet om 15 dagar.
– Den politiker som är beredd att börja försöka stänga ute kineserna från den europeiska marknaden och riskera att den tyska bilindustrins tillgång till den kinesiska marknaden minskar, den politikern tror jag inte är långlivad.
LÄS MER: Europas plan – om tullarna kommer
