Små prisfall skymmer skifte i virkesaffären

Bakom rubrikerna om prisnedgångar döljer sig en utveckling som sträcker sig flera år tillbaka. Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har virkespriserna i praktiken mer än fördubblats. I Dalarna steg exempelvis grantimmer från omkring 500–600 kronor per kubikmeter 2020 till toppnivåer runt 1 100 kronor våren 2024. Att priset nu rört sig ned mot cirka 1 000 kronor förändrar inte den långsiktiga bilden, enligt Hedberg.

Viktigast sälja till rätt köpare

– Det är lätt att stirra sig blind på kurvor. Men vi ligger fortfarande på nivåer som är mycket högre än för bara några år sedan, säger Per Hedberg, vd för Treebula, en digital marknadsplats för virkeshandel.

Samtidigt är utvecklingen långt ifrån jämn. Grantimmer har knappt backat alls, medan tall och björk, särskilt på massavedssidan, har pressats tydligare. För den enskilde skogsägaren har därför marknaden blivit mer uppdelad.

– Har du mycket gran på din fastighet har marknaden i princip inte förändrats. Men säljer du fel sortiment till fel köpare riskerar du att missa värden, säger Per Hedberg i EFN-podden Skogen och kapitalet.

Just detta är kärnan i den förändring han ser, från en relativt sammanhållen råvarumarknad till en mer uppdelad och affärsdriven spelplan. Att sälja allt till alla fungerar inte längre.

– Rätt köpare ska köpa björk och rätt köpare ska köpa grantimmer. Skogsägare behöver bli bättre på att jämföra och tajma sina affärer.

Skogen ska räcka till mer

En viktig förklaring till de höga prisnivåerna är den strukturella bristen på virke i Östersjöregionen, efter sanktionerna mot Ryssland och Belarus. Samtidigt ska samma skog räcka till allt mer, produktion av förnybara material, energi, biologisk mångfald och koldioxidinlagring.

– Utbudet är begränsat och ska räcka till mer. Det driver upp priserna, säger Per Hedberg.

Samtidigt finns det krafter som bromsar större prisfall. Höga energipriser skapar ett slags golv, där virke alltid kan användas som energiråvara. Dessutom lockar rekordhöga priser på kontinenten till export om svenska priser sjunker för mycket.

– Det finns ett prisgolv i marknaden. Blir det för billigt här, då går virket utomlands.

Skogsägare mer pålästa nu

För skogsägare innebär det en ny verklighet, men också nya möjligheter. Per Hedberg menar att många blivit mer affärsmässiga de senaste åren, inte minst tack vare bättre information och digitala verktyg.

– Historiskt har det varit svårt att jämföra priser och villkor. Det har gynnat industrin och gett en relativt billig råvara i Sverige. Där ser vi en förändring nu.

Parallellt pågår en global konkurrens om hur skogen ska användas. I Sydamerika växer eukalyptus på bara sju år, jämfört med 70–80 år i Norden. Trots det ser Per Hedberg inget direkt hot.

Nordisk massa för bra för toalettpapper

– Vår massa håller för hög kvalitet för att bli toalettpapper eller blöjor. Vi måste använda vår skog till rätt saker. Vi kan aldrig konkurrera med eukalyptus i tillväxt, men vi kan bygga mer av nordiskt trä, säger Per Hedberg.

Samtidigt är skogsägande något mer än en strikt ekonomisk kalkyl. Beslut om avverkning handlar ofta lika mycket om känsla som om kronor.

– För många är skogen rekreation, identitet och historia. Att avverka är ett stort ingrepp, kanske försvinner ens svampställe. Det påverkar besluten.

Nya intäkter från skogen

Framåt tror Per Hedberg att marknaden kommer att fortsätta svänga mer än tidigare, men på en högre nivå än före kriget i Ukraina. Samtidigt öppnas nya sätt att tjäna pengar, kopplade till klimat och biologisk mångfald.

– Vi går in i en period där vi ska göra mycket mer av skogen. Då kommer det också nya sätt att tjäna pengar, inte bara från virke.

– Skogsägare behöver bli bättre på att presentera rätt skog vid rätt tillfälle och jämföra mellan olika köpare, säger Per Hedberg.