Storbanken: Svensk tillväxt tar fart – men jobben dröjer

Tillväxten i Sverige tar äntligen fart med ökad konsumtion. Riksbanken väntas avvakta med att höja räntan till sent 2027.
Det skriver SEB i sin konjunkturprognos, Nordic Outlook.

Jens Magnusson, chefsekonom
SEB:s chefsekonom Jens Magnusson tror att tillväxten i Sverige tar fart. Foto: TT Nyhetsbyrån / Pressbild
Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader – veckomagasin med unika analyser, intervjuer och reportage.

Sveriges BNP väntas öka 1,3 procent i år och 2,8 procent nästa år.

I föregående prognos, i augusti, väntades BNP öka 1,1 procent i år och 2,7 procent nästa år.

SEB skriver att återhämtningen för hushållens konsumtion och för BNP till slut har börjat ta fart.

BNP för tredje kvartalet var nästan 1 procent över prognos, och månatlig konsumtion har accelererat de senaste tre månaderna, och BNP-prognoserna revideras upp för i år och nästa år.

Hushållen förblir försiktiga

Hushållens konsumtion väntas stiga med nära 3 procent under både 2026 och 2027, med stöd av stigande reallöner, uppdämda konsumtionsbehov och sänkta skatter. De reala disponibelinkomsterna väntas stiga med i genomsnitt 2,5 procent under 2025–2027. Efter tidigare besvikelser för konsumtionen har sparkvoten ökat till rekordhöga nivåer i år.

”Det alltjämt dämpade konsumentförtroendet är en osäkerhetsfaktor. Och även om tillväxten tar fart ligger BNP fortfarande en bra bit under den tidigare tillväxttrenden. Vi ser heller inga tydliga tecken på återhämtning på arbetsmarknaden i närtid”, säger chefsekonom Jens Magnusson.

Arbetslösheten fortsätter att stiga, även om uppgången visar vissa tecken på att plana ut. Arbetsmarknadsindikatorer har bara förbättrats marginellt och SEB tror inte att arbetslösheten börjar sjunka förrän till våren.

Arbetslösheten väntas sedan sjunka från 8,8 procent i år till 8,6 procent nästa år och 8,1 procent år 2027.

Lägre inflation håller räntan still – höjning först 2027

Indirekta skatter kommer att sänka inflationen med nästan 1 procentenhet nästa år, främst på grund av lägre moms på livsmedel. KPIF-inflationen väntas uppgå till 2,7 procent i år och 1,2 procent nästa år.

Måttlig lönetillväxt, dämpade internationella priser och en starkare krona talar för att inflationen kommer att ligga kvar under målet under både 2026 och 2027, även justerat för sänkta indirekta skatter.

Riksbanken har troligen avslutat sina sänkningar och SEB väntar sig fortfarande en höjning 2027, men har flyttat den från juni till december.

”Vi ser det som osannolikt att Riksbanken ändrar räntan igen i närtid, men lägre inflation och en svag arbetsmarknad innebär att ännu en avslutande räntesänkning under våren inte helt kan uteslutas. Riksbankens arbetslöshetsprognos är sannolikt alltför optimistisk”, säger Jens Magnusson.

Expansiv finanspolitik, ökade försvarsutgifter och stöd till Ukraina väntas leda till en betydande uppgång i statens upplåning under kommande år.

Satsningarna motsvarar en finanspolitisk tillväxtimpuls på nära 1,5 procent av BNP. Hälften av denna effekt kommer dock från stöd till Ukraina och högre försvarsutgifter, och kommer därför inte fullt ut att bidra till tillväxt i Sverige.

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd

Nytt nummer ute varje vecka

Testa EFN Finansmagasinet för 29 kr per månad i tre månader!

Ett helt magasin varje vecka fullspäckat med unika aktiecase, intervjuer med näringslivets mest spännande människor, reportage från platser som styr marknaden, livsstil och vetenskap.

Skaffa din prenumeration idag!

Nästa Artikel
;