Swedbank: Starkare svensk tillväxt – men tullbråk kan bromsa

Sveriges BNP väntas öka 2,6 procent i år och 2,2 procent nästa år. För 2025 är prognosen nu 1,5 procent. I sin förra prognos, i november, var prognoserna för fjolåret samt innevarande år 1,0 respektive 2,7 procent.

Swedbank noterar att hushållens konsumtion ökade med 2,2 procent under årets tredje kvartal och att även exporten bidrog till tillväxten, trots all turbulens, och att indikatorer pekar mot att tillväxten var robust även under årets sista kvartal.

"Förutsättningarna för att den ekonomiska återhämtningen fortsätter är goda. Hushållens köpkraft (mätt med reala inkomster) beräknas öka med knappt 3 procent 2026, drivet av stigande löner, låg inflation och nya skattesänkningar. Konsumtionen bedöms stiga i takt med inkomstökningen", skriver banken.

Samtidigt varnar de för att risken är överhängande att den upptrappade konflikten om Grönland mellan USA och EU dämpar hushållens förtroende för den ekonomiska utvecklingen. Det kan innebära högre försiktighetssparande och därmed lägre konsumtion.

Det blir avgörande för svensk export

Enligt Swedbank blir världshandelns utveckling avgörande för svensk export framöver och de räknar med en begränsad effekt av tullar, även om de senaste tullhoten från Trump-administrationen utgör en risk.

Exporten gynnas samtidigt av försvarsrelaterade investeringar i EU och energiomställningen.

Sveriges totala export väntas växa med omkring 4 procent 2026 och 3 procent 2027, vilket är något långsammare än under 2025.

Framöver räknar banken med att näringslivets investeringar växlar upp mot bakgrund av en ökad efterfrågan och investeringar kopplade till försvar, energi och AI.

För de offentliga investeringarna väntas en kraftig uppväxling under prognosperioden, främst drivet av ökade statliga försvarsinvesteringar men också ökade statliga och kommunala investeringar i infrastruktur.

Expansiv fas

Swedbank noterar vidare att finanspolitiken är expansiv i år med kraftigt ökade utgifter för försvaret och åtgärder riktade mot hushållen.

"Med tanke på att det är valår räknar vi med ytterligare åtgärder om 5–10 miljarder kronor i vårbudgeten", skriver de och tillägger att oavsett valutgång bedömer de att reformutrymmet i budgeten för 2027 blir begränsat.

Banken räknar med att bostadsbyggandet kommer att visa en viss uppgång i år och nästa år, men att nivån på bostadsinvesteringarna likväl förblir dämpad.

Samtidigt väntas priserna på bostäder visa en försiktig utveckling i början på året, för att ta lite mer fart under andra halvan av året, med stöd av stärkts köpkraft och bolånelättnader.

Swedbank väntar sig en bred uppgång i efterfrågan på arbetskraft både i år och nästa år, när konjunkturåterhämtningen fått ytterligare fotfäste, och sysselsättningsgraden väntas öka stadigt.

Men nivån på arbetslösheten är hög, vilket innebär att det kommer ta tid innan läget på arbetsmarknaden helt har normaliserats – och trots en gradvis nedgång förväntas arbetslösheten ligga kvar på över 8 procent i slutet av 2026.

”Utbredning av AI verkar ta tid

För att få ned den strukturella arbetslösheten, som nu bedöms ligga strax över 7 procent, krävs fler politiska initiativ.

"Den främsta risken är att den inhemska återhämtningen stannar av, vilket skulle hämma återhämtningen på arbetsmarknaden. Utbredningen av AI verkar ta tid och har än så länge inte givit några tydliga effekter på svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten bland högutbildade har dock stigit, men tycks främst vara kopplat till den utdragna lågkonjunkturen", skriver banken.

Beträffande inflationen bedömer Swedbank att kronförstärkningen, tillsammans med sänkt moms på livsmedel och något dämpade priser på drivmedel, håller tillbaka inflationen under 2026 och 2027.

Deras prognos är att KPIF-inflationen fortsätter att falla för att bottna kring 0,4 procent till sommaren 2026. Därefter stiger inflationen gradvis, men ligger ändå under inflationsmålet under nästan hela 2027.

"Riksbanken lär dock fokusera mer på den underliggande inflationen (mätt som KPIF exklusive energi och moms på livsmedel) som ligger betydligt närmare 2 procent både i år och nästa år", skriver de.

Banken ser både upp- och nedåtrisker kopplade till inflationsprognosen, kronans utveckling kan som alltid bli viktig. En starkare krona kan pressa ned inflationen ytterligare, men eftersom svensk inflation samvarierar med inflationen i utlandet i väldigt stor utsträckning står de främsta riskerna att finna i utlandet.

Råoljepriserna som stigit på grund av geopoliska spänningar kring Iran och Venezuela kan stiga ytterligare om konflikterna eskalerar. Klimatförändringar och extremväder kan också få stor påverkan på inflationen genom lägre utbud och därmed högre priser.

Grönlandskonflikten kan förändra penninpolitiken

Enligt Swedbank är det osannolikt att Riksbanken kommer att sänka styrräntan igen så länge som återhämtningen i svensk ekonomi fortsätter och arbetslösheten börjar minska.

"Riksbanken väntas ha hög tolerans för tillfälligt låga inflationsutfall, som till stor del beror på den tidigare kronförstärkningen och den tillfälligt sänkta matmomsen. Den senaste tidens snabbt eskalerande konflikt mellan USA och EU kan dock få stora ekonomiska återverkningar och därmed ändra förutsättningarna för penningpolitiken", tillägger banken.

Eftersom penningpolitiken ska vara framåtblickande kan man tänka sig att Riksbanken redan i närtid skulle höja räntan för att dämpa en väntad högkonjunktur i slutet av 2027 som riskerar att ge för högt inflationstryck 2028.

Inflations- och tillväxtprognoser på två års sikt är dock mycket osäkra och i praktiken har penningpolitiken sällan varit så proaktiv.

"Vi bedömer att Riksbanken hellre kommer vilja avvakta med en höjning tills det att det är tydligt att ekonomin stärkts och inflationen är på väg uppåt mot målet. Vi räknar med att Riksbanken höjer styrräntan till 2,0 procent i september nästa år", skriver Swedbank.